Hacka rätt och må bra!
En redovisning av arbetsmiljön vid användning av manuella handredskap och främst små motorredskap i planteringar och grönsaksodlingar. Valet av utrustning när man rensar ogräs beror på markens beskaffenhet och den precision man eftersträvar. För mindre ytor med höga krav på att de är ogräsfria, är handredskapen att föredra. Dessa är många gånger lika effektiva som de mindre motorredskapen, och valet mellan dessa är egentligen en arbetsmiljöfråga.
Emma Lundberg - trädgården på Millesgården 3
Emma Lundberg-trädgården anlades av Millesgården 1997-98 i samarbete med SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), MOVIUM och STAF. Projektet krävde mycket kunskap och flera yrkesroller och möjliggjordes tack vare välvilliga insatser från en rad sponsorer och bidragsgivare.
Parken och kommunaltekniken
Parkverksamheten kan bidra till utveckling av kretsloppstänkandet och bana väg för nya miljövänliga lösningar på den infrastruktur som kommunaltekniken traditionellt ansvarar för.
Blomstrande studentprojekt på Alnarp
Kunskap förvärvas som bäst om den samtidigt omsätts i handling. Att deltaga i hela processen redan under studentåren, att möta och diskutera med angränsande yrkesområden ger en fördomsfri grund för tvärfackliga samarbeten i den kommande yrkesutövningen. Kurserna "Instant Garden" och "sommarblommor" har tydligt visat på dessa fördelar med mycket positiva erfarenheter.
Skötsel med delat ansvar
Skötsel och underhåll av utemiljöer sker allt oftare i samarbete med de människor som använder dem. Det kan i sin tur ge impulser till nytänkande och förnyelser av parker, lekplatser, bostadsgårdar, kyrkogårdar och skolgårdar.
Konsthändelser på offentliga platser
Vad är en offentlig plats? Är det gatsten och bänkar? Träd och skulpturer? Eller är det något helt annat? Det här numret av Gröna Fakta innehåller mindre av fakta och mer av funderingar och debatt. Det handlar om konst på gator och torg där vi ser de offentliga platserna som skeenden, händelser och ögonblick. Och med förhoppning om att ge impulser och inspiration till hur vi kan förhålla oss till stadens uterum.
Träden efter almsjukan
I flera kommuner har man framgångsrikt lyckats bromsa den aggressiva almsjukan. De senaste årens varma sommrar har gynnat spridningen och allt fler träd drabbas av sjukdomen som oundvikligen leder till att träden dör. Hur gör man för att bromsa spridningen? Finns det någon framtid för almen? Vilka är alternativen?
Ingenjörsbiologi
Växter är ett levande byggmaterial som kan användas för att lösa tekniska problem på ingenjörskonstens område. Här presenteras några av ingenjörsbiologins grunder hämtade från pågående forskning och undervisning på SLU i Alnarp.
Markmiljö för träd och buskar
En god markmiljö är grunden för all odling. Markmiljön betyder mycket för hur parkernas, kyrkogårdarnas och bostadsgårdarnas träd och buskar utvecklas med tiden. I detta Gröna Fakta presenteras några observationer som man kan göra själv och hur dessa iakttagelser kan kompletteras med laboratorieanalyser.
Den nya beställarrollen
Vi är på väg in i en ny tid där "förändring" tycks vara grundtemat och där parkverksamheten utsätts för stora utmaningar. En viktig uppgift är att anpassa sin organisation och verksamhet efter nya krav och ideal. Det handlar om att lyfta blicken från teknik till upplevelser, om att ägna sig åt utvecklingen snarare än produktionsstyrning och om att samverka över traditionella förvaltnings- och huvudmannagränser.
Trädplanens ABC
Allt tuffare växtbetingelser och allt äldre trädbestånd göt det allt viktigare att planera framtiden för träden i våra tätorter. Trädplanen är ett viktigt instrument för en långsiktig framförhållning.
Kompostera storskaligt med kvalitet
Kompost från stora anläggningar är ett värdefullt jordförbättringsmedel och oftast av hög kvalitet. Men vilka faktorer avgör kompostkvaliteten? Hur påverkar kvaliteten i sin tur användningen?
Växtegenskaper
Projektörer, anläggare och plantskolister använder dagligen en rad olika begrepp som rör vedartade växter. I arbetet med den digitala växtdatabasen "Svensk Dendrologi" fick vi möjlighet att precisera innebörden i några av dessa begrepp. Vi ser detta arbete som en ansats till en mer samlad formulering av ett gemensamt branschspråk om vedartade växters egenskaper och ståndortskrav.