Giftiga växter utomhus
Många växter och bär verkar lockande att äta för små barn och deras naturliga nyfikenhet gör dem extra utsatta. Trots det är allvarligare förgiftningar sällsynta. Parkförvaltningarna undviker giftiga växter i barns lekmiljöer, men i stället har vissa haft problem med ungdomar som velat berusa sig av växtligheten.
Stadens grönska och strukturer
Grönskan i staden är offentlig och privatägd, naturgiven och planterad, inhemsk och invaderad. Den är såväl kulturhistoria som en spegling av dagens ideal. Den är bakgrund till bebyggelsen men framträder också med bebyggelsen som bakgrund. Den är full av motsägelser. Idag är den på väg att växa in i planeringsspråket. Men vad betyder egentligen grönstruktur?
Plats för ungdom!
I samhällsdebatten hörs ofta röster som säger att ungdomar inte längre engagerar sig i frågor som rör planering, delaktighet och inlytande i samhället. Men verkligheten visar att ungdomar båder kan och vill ta ansvar. De har insikter och perspektiv som vuxna många gånger saknar. De använder också sina möjligheter på olika områden - inte minst när det gäller stadens och bostadsområdenas utemiljöer.
Enköpings parker mer än perenner
De senaste åren har Enköping i fackkretsar uppmärksammats som parkstad, främst för sina fickparker och alla perenner. I Enköping har det dock hänt mycket mer med den gröna miljön. 1981 tillträdde Stefan Mattson som stadsträdgårdsmästare. Han och parkavdelningen påbörjade ett långsiktigt och strategiskt förändringsarbete för att få ut mer av parkresurserna. Ett av målen var att enköpingsborna skulle uppleva sin stad som en parkstad. Att detta mål uppfyllts bekräftades1997 då studenter vid institutionen för etnologi vid Uppsala unversitet gjorde en intervjuundersökning i Enköping. På frågan om hur enköpingsborna uppfattar sin stad svarade de flesta att de uppfattar Enköping som en trädgårdsstad.
Morgondagens kyrkogård
Kyrkogårdar är gröna oaser i staden. De är parkrum, där det är kontemplation, långsamhet, eftertänksamhet och självvald ensamhet som präglar platsen snarare än aktiviteter och stora sociala sammanhang. Kanske är det så att behovet av sådana parker, som har återhämtning och lugn som tydliga förtecken, kommer att växa i framtiden. Är det rent av möjligt att betona kyrkogården som en sorts andlig park och låta det genomsyra formgivningen? Kan morgondagens kyrkogård samtidigt vara helgad mark avsedd som begravningsplats och en plats, som lockar människan dit för att ströva utan att ha en grav att besöka? Kan morgondagens kyrkogård vara en mötesplats mellan människa och människa och mellan människa och natur?
Rosor i park och trädgård
Rosen är en av människans mest odlade kulturväxter och den mest älskade prydnadsväxten. Vi möter den i religionen, konsten, musiken och litteraturen. Rosen har använts för framställning av mediciner och kosmetika, för dekorationer i hem och festsalar och - inte minst - som prydnadsväxt i trädgårdar och parker. Att välja rosor för en anläggning kräver god planering och breda kunskaper för att planeringen ska lyckas. Jorden måste ägnas lika mycket omsorg som rosorna, som å andra sidan måste väljas ut noga ur det breda sortimentet. Med utgångspunkt i boken Rosor för nordiska trädgårdar av Lars-Åke Gustavsson sammanfattar detta Gröna Fakta några viktiga frågeställningar om användning av rosor i offentlig miljö.
Trädgård och park som rehabilitering
Intresset för trädgårdars och parkers betydelse för människans välbefinnande växer sig allt starkare. Särskilt inom vård och omsorg intresserar sig allt fler för den gröna utemiljöns möjligheter för rehabilitering. Det är både gamla goda erfarenheter och nya forskningsrön som tas tillvara i praktiken. Rehabilitering i trädgård och park passar de flesta patientgrupper.
Skötselmanual
Skötselmanualen gavs ut första gången 1989 och har för många fungerat som en "rikslikare" för att beskriva skötsel. Skötselmanual 98 är en uppdaterad version som beskriver de åtta viktigaste yttyperna och 25 vanligast förekommande sköselprodukterna.
Urinsortering - en del i framtidens avloppssystem?
Idag är kretsloppsanpassning av våra avloppssystem en mycket aktuell fråga. Den teknik som har kommit längst och som diskuteras mest är urinsortering. I detta faktablad presenteras dagens kunskapsläge baserat på aktuella forskningsprojekt och praktiska erfarenheter av avloppssystem med urinsortering. Dessutom ges råd och rekommendationer för planering, projektering och drift av detta toalettsystem.
Gräs för speciella ändamål
Grönytegräs används i många sammanhang. Ibland är växtbetingelserna exterma och önskemålen mycket specifika. För att framgångsrikt etablera gräs under sådana förutsättningar krävs i regel speciellt sammansatta grädfröblandningar.
Bygg med snö och is!
I Luleå, Lycksele och Östersund ser man fram emot vintern. Där - och på flera andra platser i norr - satsar man allt mer på "vinterblommor" i de offentilga anläggningarna. Snö och is används som byggnadsmaterial i mer eller mindre avancerade sammanhang. I parker, på skolgårdar, torg och gågtor. I södra Sverige är är sammanhängade längre vinterperioder sällsynta. Men vem vet, kanske går vi just i år mot en fimbulvinter? Var beredd om kylan slår till. Låt dig inspireras av ahr man kan göra vintern till en resurs.
Växter för framtiden III
Allt fler växtmaterial anpassade efter svenska behov och klimatförhållanden erhåller E-status. De flesta av dem har sitt ursprung i FoU-verksamheten på SLU i Alnarp respektive Ultuna. I detta Gröna Fakta presenteras ett sortiment av härdiga och odlingsvärda småblommiga klematis som tagits fram i samarbete med klematisexperten Magnus Johnson. Dessutom presenteras ytterligare fem värdefulla och odlingssäkra växter utvalda av institutionen för skogsgenetik på SLU i Ultuna. Tidigare växtporträtt har presenterats i Utemiljö nr 1/92 och 1/93.
Emma Lundberg - trädgården på Millesgården 3
Emma Lundberg-trädgården anlades av Millesgården 1997-98 i samarbete med SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), MOVIUM och STAF. Projektet krävde mycket kunskap och flera yrkesroller och möjliggjordes tack vare välvilliga insatser från en rad sponsorer och bidragsgivare.