Form och design i skötsel av stadens skog
De senaste decenniernas omdaningar i det svenska samhället, bland annat organisationsförändringar i kommunerna, har medfört praktiska konsekvenser för den långsiktiga utvecklingen och förvaltningen av våra tätortsnära skogs- och naturområden. Konsekvenserna har varit så stora att det finns all anledning att fråga: Har vi idag en tillräckligt omsorgsfull, engagerad och kvalificerad förvaltning av dessa områden, som gör att vi också tar ett långsiktigt framtida ansvar? Hur täcker man in olika kompetenser i förvaltningen? Hur kan vi öka både det professionella och det breda, folkligt förankrade engagemanget för närlandskapet och förvaltningsfrågorna? I detta Gröna Fakta vill vi ge inspiration till hur man kan lyfta kompetensen i förvaltningen av den tätortsnära kommunskogen, bland annat genom att presentera resultat från ett par projekt om "Urban Forestry" som bedrivits vid inst. för landskapsplanering Alnarp.
Växter för framtiden IV
Förbättring av växtsortimentet är en ständigt pågående process. De växter som tas in i sortimentet och som ges E-status har egenskaper som i något avseende är bättre än hos motsvarande redan existerande växtmaterial på marknaden. I detta faktablad presenteras klimatanpassat material av några inhemska träd och buskar, bland annat klibbal och hassel, samt ett par mera exotiska arter som rundoxel och koreatry. Samtliga presenterade växter har utvecklats inom projektet Svenska Frökällor på SLU, Ultuna. Tidigare presentationer av E-växter finns i Utemiljö 1/92, 1/93 och 4/98. Text och foto: Tomas Lagerström.
Floriade 2002 - en hortikulturens världsutställning
Floriade är en jättelik blomster- och trädgårdsmässa, som arrangeras vart tionde år i Holland. Den kan jämföras med världsutställningarna, men med gröna förtecken. Temat för Floriade 2002 är Feel the Art of Nature. I detta Gröna Fakta beskriver vi utställningsområdet och hur det utformats under huvudarkitekten Niek Roozens ledning. Vi gör några reflektioner kring hur temat avspeglas i de olika delarna på mässan. Jacqueline van der Kloet är en av de landskapsarkitekter som haft störst inflytande i utformningen av området, speciellt när det gäller komposition och växtval på de stora permanenta ytorna. Vi får ta del av hennes egna tankar när det gäller att skapa upplevelserika miljöer för de förväntade tre miljoner besökarna!
När skolgårdar blir en del av pedagogiken
Skolledare, lärare, elever och föräldrar kan förändra skolgårdar till oaser. Så är det bland annat på Coombes School i England, som är världs- berömd för sin banbrytande pedagogik. Där står utomhusmiljön i fokus. Skolgårdar som pedagogiska resurser ställer krav på god skötsel. I Lund och Uppsala bygger man nu bryggor mellan förvaltare, skötselentreprenörer, skol- och förskolepersonal och elever för att anpassa skötseln till vår tids pedagogiska krav.
Den rätta sortens gräs!
Dagens gräsytor är mycket varierande i form och funktion. Hur väljer man rätt grässort för de olika ytorna, vilken information behövs och varifrån kan man få den? Detta är frågor som detta faktablad tar upp och diskuterar
Förnyelsevindar i Lunds parker
kvaliteter och sätta igång en positiv kunskapsspiral. Processen och dess resultat visas i detta Gröna Fakta.
Giftiga växter utomhus
Många växter och bär verkar lockande att äta för små barn och deras naturliga nyfikenhet gör dem extra utsatta. Trots det är allvarligare förgiftningar sällsynta. Parkförvaltningarna undviker giftiga växter i barns lekmiljöer, men i stället har vissa haft problem med ungdomar som velat berusa sig av växtligheten.
Hus vid hav
Hallandskusten är ett område av riksintresse. Men kusten är hårt exploaterad, många fritidshus omvandlas till permanentboende och turismen ökar. Hur ska kusten bibehållas och utvecklas så att dess kvaliteter behålls? Detta är huvudfrågan i projektet Kvaliteter i landskap och bebyggelse, Hallandskusten. I projektet har Länsstyrelse och planerare i samtliga kustkommuner i Halland enats om gemensamma riktlinjer
På spaning efter nya förvaltningsformer
Att arbeta med förvaltning av utemiljö har ofta varit detsamma som att sköta den befintliga miljön med allt mindre resurser. För några år sedan pratades det mycket om fördelar och nackdelar med egen regi-organisationer respektive beställar-utförar-modeller. Mindre resurser, nya kunskaper och en ny syn på utemiljön gör att det idag experimenteras med många nya och alternativa förvaltningsformer. I detta Gröna Fakta vill vi lyfta fram några exempel, där nya former för förvaltning av utemiljö provas.
Identifiering av lindar
Linden är vårt vanligaste stadsträd.
Forskare granskar nyskapad grönstruktur
Bomässan BoOl i Malmö har stängt och nu vidtar vardagen för den nya stadsdelen i Västra hamnen. Området har under mässtiden kallats "Den ekologiska framtidsstaden". I BoOl-staden är det - vad gäller utemiljön - framför allt det öppna dagvattensystemet och tekniken att åstadkomma biologisk mångfald som är det nya. Vad är det för ideer och vad är det för slags kunskap som lett till dessa innovationer? Och vad säger det om vår tid - att det är just dessa ideer och denna kunskap som kommer till uttryck? Vi vill stimulera till tankar om vad Bo 01 har givit för impulser till framtida byggande, särskilt när det gäller utemiljön. Detta faktablad är ett försök att låta forskarperspektiven bidra som ögonöppnare.
Community gardens i New York City
Det finns över 750 trädgårdar i New York City som kallas community gardens. Ödetomter i fattigare stadsdelar har förvandlats till gröna oaser tack vare engagemang hos de boende. Dessa trädgårdar har en tydlig social funktion och stöds av olika organisationer. Puertorikanerna i NYC har en alldeles egen trädgårdstradition som heter casitas. Community gardens finns i hela USA.
Minnesplatsens betydelse för sorgearbetet
Hur ska kyrkogårdsmyndigheten omhänderta mycket små avlidna barn eller foster? Vilka behov finns som bör tillfredsställas? På initiativ från sjukhusprästen på Visby lasarett har en barnminnesplats utformats vid norra kyrkogården i Visby av kyrkogårdsingenjör Johan Arvidsson.Platsen kommer att fylla en viktig funktion utan att behöva binda någon vid sin sorg. I hela landet finns ett tiotal barnminnesplatser.kogården i Visby av kyrkogårdsingenjör Johan Arvidsson. Platsen kommer att fylla en viktig funktion utan att behöva binda någon vid sin sorg. I hela landet finns ett tiotal barnminnesplatser utformats vid norra kyrkyrkogården i Visby av kyrkogårdsingenjör Johan Arvidsson. Platsen kommer att fylla en viktig funktion utan att behöva binda någon vid sin sorg. I hela landet finns ett tiotal barnminnesplatser.