Form och design i skötsel av stadens skog
De senaste decenniernas omdaningar i det svenska samhället, bland annat organisationsförändringar i kommunerna, har medfört praktiska konsekvenser för den långsiktiga utvecklingen och förvaltningen av våra tätortsnära skogs- och naturområden. Konsekvenserna har varit så stora att det finns all anledning att fråga: Har vi idag en tillräckligt omsorgsfull, engagerad och kvalificerad förvaltning av dessa områden, som gör att vi också tar ett långsiktigt framtida ansvar? Hur täcker man in olika kompetenser i förvaltningen? Hur kan vi öka både det professionella och det breda, folkligt förankrade engagemanget för närlandskapet och förvaltningsfrågorna? I detta Gröna Fakta vill vi ge inspiration till hur man kan lyfta kompetensen i förvaltningen av den tätortsnära kommunskogen, bland annat genom att presentera resultat från ett par projekt om "Urban Forestry" som bedrivits vid inst. för landskapsplanering Alnarp.
3-30-300-regeln
En vägledning kring en ny evidensbaserad regel och dess tre delar.
Lekotoper – platser där både barn och natur trivs
Går det att kombinera barns behov av naturkontakt med behovet hos olika arter i djur- och växtriket så att resultatet både blir en hållbar lekplats och en hållbar livsmiljö med hög biologisk mångfa
Skapa dagvattenlösningar med regnbäddar
Regnbäddar kan ta hand om nederbörd och smältvatten och avlasta stadens dagvattensystem. Erfarenheter från ett praktiskt projekt.
Fram för träden!
Aktiviteter och argument för en form av grön opinionsbildning under ett namn: trädlobbyism.
Förvaltning av träd
Om fyra standarder för trädförvaltning samt Alnarpsmodellen som i princip har blivit en standard för ekonomisk värdering av träd.
Särskilt skyddsvärda träd
Åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd har uppdaterats med nya mål och åtgärder med fokus på träd i offentliga miljöer.
av Karin Sandberg
i-Tree Eco
i-Tree Eco utför beräkningar av en rad reglerande ekosystemtjänster men även hur ålders- och storleksvariationen ser ut i trädpopulationen.
Urbana grönområden
Urbana grönområden – indikatorer för hälsa och välbefinnande. Vilken roll spelar våra urbana grönområden, deras storlek och avståndet till dem?
Yta och kvalitet på skolgård och förskolegård
Vad vet man idag om relationen mellan yta och kvalitet i skolors och förskolors utemiljö? Frågan har stått i fokus för en litteraturstudie initierad av Boverket. Resultaten presenteras i faktabladet.
platsspecifika designprocesser
Resurshushållning efterfrågas i dagens stadsbyggande som snarare handlar om att bygga om platser än att nyanläggga.