Fasadgrönska - Välj rätt stöd för växten
Ökat intresse för kopplingen mellan arkitektur och natur har inneburit en renässans för användningen av klätterväxter. Krav på litet planteringsutrymme, samt enkel och billig anläggningsteknik är några av fördelarna. I Tyskland och Schweiz har rader av artiklar publicerats facktidskrifter och flera böcker har kommit ut. För att få ett bra resultat är det viktigt att känna till vilken typ av stöd som olika klätterväxter behöver.
Gröna lätta tak
Den sammanlgda ytan av tätorternas tak är ofta både större än både parkmark och gatumark! Idag finns tekniken, kunskaperna och leverantörerna för att också låta taken grönska. De moderna konstruktionerna är extremt lätta. De kan användas både på nya och befintliga tak och bjälklagsytor. Skötseln kan begränsas till ett minimum samtidigt som taken får en hel annan betydelse för ekologin, klimatet och miljön än tidigare. Gröna lätta tak bidrar bland annat till att öka den biologiska mångfalden, öka luftfuktigheten, filtrera regnvattnet och minska belastningen apå dagvattenledningarna.
Smittar komposten?
Komposter kan sprida såväl sjukdomar, skadedjur och ogräsfrön. Därför förekommer ofta rådet att inte lägga sjuka växter i komposten. Istället rekommenderas att bränna eller gräva ner sjukt avfall. Ur växtskyddssynpunkt kan deponering eller förbränning förefalla vara en riktig åtgärd för att minska smittan i odlingens närmaste omgivningar. Men hur allvarlig är smittrisken egentligen? Kan det inte istället vara så att kompostering är en form av hygienisering?
87 låga buskar
Lågvuxna buskar känner vi igen från de flesta parker och trädgårdar. Det växtmaterial som finns tillgängligt har dock förändrats en hel del under senare år. Samtidigt har nya erfarenheter om äldre sorter kommit fram, t ex när det gäller deras sluthöjd. Här presenteras en aktuell sammanställning av handelns sortiment (och några lite ovanligare sorter med framtida potential) tillsammans med korta beskrivningar på olika användnings områden och sortegenskaper.
Luckring av packad mark
I packningsskadad jord har träd och buskar ingen chans att utvecklas som de ska. Växterna lider, målet med anläggningen nås aldrig och de boende klagar. Men det finns flera olika metoder att redan i anläggningsskedet luckra jord och terrassbotten i blivande planteringsytor. Därigenom kan överskottsvatten ledas bort, luft åter strömma fritt i markens porsystem och växternas rötter breda ut sig på nytt. En bonde skulle aldrig utsätta jorden för sådan åverkan som sker på många byggarbetsplatser landet runt.
Stadsförnyelse ur ett ekologiskt perspektiv
"Marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt skall användas så att en från ekologisk, social coh samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning främjas." (Naturresurslagen 1 kap. 1§)
Regn som resurs
Den ökande miljömedvetenheten och höga underhållskostnader ställer nya krav på dagvattenhanteringen. Med dagens teknink kan regnvatten utnyttjas för att berika vår utemiljö och samtidigt vara till nytta i ekologiska kretsloppet.
Växter för framtiden II
E-märkta växter innebär en garanti att plantorna är härdiga och tåliga och anpassade för svenskt klimat. Här presenteras ytterligare 15 nykomligar i det svenska plantskolesortimentet och vad vi idag vet om deras utveckling och tillförlitlighet på olika håll i landet. De har sitt ursprung i två pågående forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet; Projekt 80 i Alnarp respektive projekt Svenska frökällor i Ultuna. Tidigare växtporträtt presenteras i Utemiljö nr 1/92
Plan(t)era för lä!
Klimatet är viktigt för oss nordbor. Vårt beroende av klimatet gör oss medvetna om dess växlingar. Fånga sol och ge lä är viktiga ledord för planering av den yttre miljön. Vinden är den klimatfaktor som är lättast att påverka. Forskningen kring läplanteringar ger oss anvisningar om hur vi skall gå tillväga.
Morgondagens öppna kulturlandskap
De stora och snabba förändringarna i det svenska lantbruket hotar att sudda ut vårt omtyckta bondelandskap. Att konservera detta i helhet är naturligtvis en omöjlighet. Men ett rationellt jord- och skogsbruk behöver inte bygga på att utarma den biologiska mångfalden. Tvärtom. Omväxling och artrikedom kan främjas om samhället på olika sätt stimulerar bönderna att återskapa och nyskapa biotoper (t ex kombinera betesdrift med viss beskogning) parallelt med stordrift. Morgondagens kulturlandskap bygger på en ångsiktigt, uthållig användning av jordens resurser. Vägen dit handlar bl a om att öka produktionen av livsmedel och bioenergi i tätorternas närhet samt stimulera återflyttning av stadsbor till landsbyggden. Det största hotet mot vårt omtyckta bondelandskap är bristen på människor mer än granskogsplanteringar och monokulturer på våra åkrar.
Grannkompostering
I Kalmar söker man nya vägar för att ta hand om det organiska avfalletfrån park och trädgård. Man bygger upp ett system med s k grannkomposter, där de boende kan lägga ris, julgranar och annat som är svårt att komposterai den egna, lilla trädgårdskomposten, men även gräsklipp och löv för den som inte komposterar själv. Målet är att skapa ett jordförbättringsmedel i toppklass av 7 400 000 kg organiskt restmaterial som produceras i Kalmar varj år.
Slå vakt om kyrkogårdens grönska!
Grönskan på våra kyrkogårdar - träden, de klippta häckarna och gravblommorna - tilhör vårt lands mest välskötta parkanläggningar. Men träden börjar bli gamla, och bl a krav på rationell skötsel äventyrar deras framtid. Den nya kulturminneslagen från 1989 ger skydd åt kyrkogårdar anlagda före 1940. I detta Gröna Fakta vill vi visa olika möjligheter att vårda och utveckla detta unika kulturarv.
Stadens ekologi
Det är dags att sluta se staden som en maskin, en robot betingad enbart av fysikens och kemins lagar. Det är dags att sluta se staden som förstörd natur, en förspilld resurs. Det är dags att sluta se staden som en artificiell miljö. Staden är livsrum för levande varelser: djur, växter och inte minst människor. Staden är en naturresurs som vi ska utnyttja på ett klokt sätt för att skapa ett gott livsrum för alla oss som lever där. Och vi är många. Bara 17% av oss lever på landet. Mer än 4 av 5 av oss andra föds, lever och dör i tätorter.