Blomsteråkern - en ettårig skönhet
Tänk om infarterna till våra städer lystes upp av färggranna fält med vallmo och blåklint! Det kan bli verklighet om några år om blomsteråkern ges en framtid i våra städer och tätorter. Att anlägga blomsteråkrar är i Sverige nytt och ännu relativt oprövat. De experiment som detta Gröna Fakta bygger på kan ses som avstamp för mer detaljerade undersökningar och en bredare praktisk tillämpning.
Växter för framtiden V
Förbättring av växtsortimentet är en ständigt pågående aktivitet. De växter som tas in i sortimentet och ges E-status har egenskaper som överträffar dem som redan existerande växtmaterial på marknaden har. I detta faktablad presenteras en gammal trotjänare bland häckväxter under sitt korrekta vetenskapliga namn och med nytt svenskt namn: Amerikansk hagtorn (Crataegus intricata) går i graven men växten lever vidare under namnet Crataegus grayana, häckhagtorn. Därutöver presenteras klimatanpassat material av några inhemska träd goch buskar samt ett par exotiska arter, som carolinaros och pagodklematisklonen "Love Child". Samtliga växter i faktabladet, med undantag för bok och de två klematisklonerna "Georg" och "Albina Plena", har utvecklats inom projektet Svenska Frökällor, SLU, Ultuna.
Marknadsför våra kyrkogårdar för vad de är - vackra parker!
Kyrkogårdar tillhör stadens och tätortens parkstruktur. De är gröna stadsrum med en medveten arkitektur och utgör en del av vårt kulturarv. Därför bör kyrkogårdsförvaltningar marknadsföra sig och lyfta fram kyrkogården som det parkrum den faktiskt är. Detta Gröna Fakta tar upp och visar syftet med marknadsföring av kyrkogårdsverksamheten. Genom att göra sig tydlig och känd skapas ett ökat intresse och därmed motivation och resurser för utveckling. En välskött och vacker kyrkogård ökar också motivationen för en förbättrad skötsel av den enskila graven. Konkreta råd ges för hur kontakten med allmänheten, media och förtroendevalda kan förbättras.
Grönstruktur med nya fotavtryck
En regions, en kommuns eller en stadsdels grönstruktur är en lika viktig resurs för utveckling av välfärd och livsmiljö som bebyggelsestruktur och annan infrastruktur. Fortfarande tillmäts dock inte utemiljön i våra städer och tätorter samma värde som hus, gator och torg. I detta Gröna Fakta presenterar några forskare nya och innovativa metoder för att beskriva grönstrukturens och utemiljöns värden i en planeringsprocess.
När förvaltning och skola samverkar skapas nya möjligheter
När förvaltare, entreprenörer och lärare pratar med varandra är det lättare att förstå varandra, lösa problem och skapa nya möjligheter. I Uppsala och Lund har ett annorlunda samarbete tvärs över traditionella förvaltningsgränser stimulerat skolgårdsutvecklingen. I Uppsala prövas nya rutiner vid skötselupphandling, och i Lund har en gemensam målsättning i sju punkter för skola, teknisk förvaltning och fastighetsägare tagits fram.
Effektiv parkverksamhet - inte bara en fråga om pengar
Parker fyller många funktioner i vårt samhälle. Livskvalitet är ett ord som återkommer när parker diskuteras. Men när parkens kvaliteter ställs mot den ständigt närvarande ekonomin kan ibland problem uppstå. Vad lägger vi in i begreppet effektivitet när vi diskuterar parkfrågor? I detta Gröna Fakta presenteras två studier som gjordes under hösten 2002. Den ena studien har ägnat svensk kommunal parkeffektivitet särskilt intresse, genom att observera hur Helsingborg och Gävle förhåller sig till sina vackra parker. Den andra studien utfördes i Phoenix, USA, en stad som vunnit priser för sitt sätt att sköta olika allmänna verksamheter, inte minst parker och rekreationsanläggningar. Vi har genomfört studierna i ett managementperspektiv och i en övertygelse att verksamhetsstyrning är betydelsefull. I begreppet ”parkeffektivitet” finns en tanke om att utveckling bygger på vilja och utmaning av existerande mål och metoder.
Parkenhet och äldrevård samverkar i Älvsjö
I Älvsjö i södra Stockholm är man på väg att finna formen för ett samarbete mellan den tekniska enhet som är ansvarig för drift och underhåll av stadsdelens parker, och ansvariga inom äldreomsorgen som ser parkmiljöer som en värdefull resurs för vården. Vägen dit har varit krokig. Intresset har hållits vid liv genom personligt engagemang från såväl parksidan som vård- och omsorgssidan. Prästgårdsparken växer fram genom ett samarbete, där de inblandade fått ta ställning till många frågor kring förutsättningarna för äldres möjlighet till utevistelse.
Tätt eller glest - trender och åsikter om god stadsplanering
Över 90 procent av Sveriges invånare bor i städer. Framför allt i storstadsområdena är tillväxten stor och bostadsbristen ett problem. Många förespråkar förtätning av redan befintlig innerstadsmiljö för att lösa bostadsfrågan och även göra staden mer hållbar i ett miljöperspektiv. Det finns aktuella exempel på att "småstaden" är en modell som vinner insteg i stadsplaneringen. I detta Gröna Fakta ger två forskare sin syn på dagens stadsplaneringsfrågor med utgångspunkt i frågan: är det bäst att bygga tätt eller glest? Vi belyser småstadsmodellen genom att två stadsplanerare presenterar två aktuella projekt, där gammal industrimark tas i anspråk för bostadsbyggande. Är detta sinnebilden för den goda staden?
Planera för trygghet i offentlig miljö
Planerare och beslutsfattare betraktar ofta människor som en könsneutral grupp, trots att kvinnors och mäns liv och erfarenheter uppvisar tydliga olikheter. Om man tar hänsyn till kvinnors och mäns delvis skilda erfarenhetsvärldar reser sig frågor och problemområden som kräver nya svar och ny kunskap. I detta Gröna Fakta diskuteras ett genus-/könsteoretiskt perspektiv på fysisk planering genom att lyfta fram konstruktionen av stadsrummet som säker respektive otrygg plats. Till grund för diskussionen ligger erfarenheter från ett pågående forskningsprojekt – ”Rädslans rum”. Trygghetsaspekter i parker och grönområden är ett viktigt tema att föra fram i sammanhanget.
Växter för framtiden IV
Förbättring av växtsortimentet är en ständigt pågående process. De växter som tas in i sortimentet och som ges E-status har egenskaper som i något avseende är bättre än hos motsvarande redan existerande växtmaterial på marknaden. I detta faktablad presenteras klimatanpassat material av några inhemska träd och buskar, bland annat klibbal och hassel, samt ett par mera exotiska arter som rundoxel och koreatry. Samtliga presenterade växter har utvecklats inom projektet Svenska Frökällor på SLU, Ultuna. Tidigare presentationer av E-växter finns i Utemiljö 1/92, 1/93 och 4/98. Text och foto: Tomas Lagerström.
Floriade 2002 - en hortikulturens världsutställning
Floriade är en jättelik blomster- och trädgårdsmässa, som arrangeras vart tionde år i Holland. Den kan jämföras med världsutställningarna, men med gröna förtecken. Temat för Floriade 2002 är Feel the Art of Nature. I detta Gröna Fakta beskriver vi utställningsområdet och hur det utformats under huvudarkitekten Niek Roozens ledning. Vi gör några reflektioner kring hur temat avspeglas i de olika delarna på mässan. Jacqueline van der Kloet är en av de landskapsarkitekter som haft störst inflytande i utformningen av området, speciellt när det gäller komposition och växtval på de stora permanenta ytorna. Vi får ta del av hennes egna tankar när det gäller att skapa upplevelserika miljöer för de förväntade tre miljoner besökarna!
När skolgårdar blir en del av pedagogiken
Skolledare, lärare, elever och föräldrar kan förändra skolgårdar till oaser. Så är det bland annat på Coombes School i England, som är världs- berömd för sin banbrytande pedagogik. Där står utomhusmiljön i fokus. Skolgårdar som pedagogiska resurser ställer krav på god skötsel. I Lund och Uppsala bygger man nu bryggor mellan förvaltare, skötselentreprenörer, skol- och förskolepersonal och elever för att anpassa skötseln till vår tids pedagogiska krav.
Den rätta sortens gräs!
Dagens gräsytor är mycket varierande i form och funktion. Hur väljer man rätt grässort för de olika ytorna, vilken information behövs och varifrån kan man få den? Detta är frågor som detta faktablad tar upp och diskuterar
Lägg till ny kommentar