Barnkartor i GIS - ett verktyg för barns inflytande i planeringen
Barn och unga använder utemiljön mer än vuxna och på andra sätt. Därför har de också andra erfarenheter, behov och kunskaper än vuxna. Det är väl känt att barn och unga vill vara med och påverka sin närmiljö, och enligt FN:s barnkonvention har de rätt till det. Metoden "Barnkartor i GIS" har tagits fram för att underlätta barns medverkan i planeringen av utemiljöns struktur och innehåll.
Strukturrika planteringar - en möjlighet för stadens grönska
Stadens grönska förväntas erbjuda allt fler funktioner på allt mindre yta. I ett urbant sammanhang är strukturrika vegetationstyper därför ett intressant alternativ, eftersom de förmedlar en genuin känsla av natur eller trädgård på en betydligt midnre yta än andra planteringstyper. Strukturrika planteringar är rika på mångfald, både biologisk och upplevelsemässig. De passar väl i sammanhang där lek och pedagogik står i fokus, och tjänar som partikeluppsamlare längs trafikleder. Dessutom är flerskiktade, artrika strukturer mer anpassningsbara mot förädnringar i omgivningen, till exempel klimatförändringar eller nya trädsjukdomar.
Skötselmanual för bostadsgårdar
Skötselmanual för bostadsgårdar är framtagen för att stödja alla som på ett eller annat sätt arbetar med förvaltning av bostadsgårdar. Den kan fungera som ett underlag att utgå ifrån vid upprättandet av skötselbeskrivning, oavsett om man har skötseln i egen regi eller står inför att handla upp den.
Kyrkogårdsmuren - en tidlös avskiljare
Runt varje äldre kyrkogård finns en mur av natursten. Om man ser över längre tid har de knappast varit särskilt skötselkrävande. Men när skador uppstår blir det kostsamt och det kan krävas relativt stora insatser. Hur löser man då nya genomförningar och anslutningar och hur ska man på bästa sätt planera för att såväl gamla som nya murar fortsätter att vara beständiga och tidlösa avskiljare? Hur kan man förena gammalt och nytt när kyrkogården måste förändras?
Växtdatabas för framtiden
På Movium vid SLU utvecklas 2000-talets ledande databas för växter. I den nya, webbaserade produkten hålls prenumeranterna ständigt uppdaterade om de senaste växterna, sjukdomarna och forskningen.
Trädplanterings-
projekt - ett sätt att ge brukarna kontakt med träd
I en tid då många människor bor i städer blir kontakten med stadens grönska allt viktigare. Att starta ett trädplanteringsprojekt kan vara ett sätt att låta invånarna bygga upp en starkare relation till urbana träd.
Skulptur för lek
Sedan 1990-talet har beställare i kommuner och bostadsföretag, liksom projektledande landskapsarkitekter, visat ett ökat intresse för att bygga lekplatser som innehåller annat än enbart prefabricerad lekutrustning. I Stockholm finns en tydlig trend att satsa på konstnärligt gestaltade lekplatser när ytrona på parkmark krymper. Här redovisas en studie om hur en grupp förskolebarn uppfattar och uppskattar denna typ av lekplats. Går det att tolka en miljö utifrån kontakter med yngre barn?
På vandring mot handling
I klyftorna mellan de kommunala sektorerna går värdefull kunskap förlorad. Genom att hitta metoder som tillvaratar kunskapsresurser kan en effektivare organisation och process för hållbar samhällsplanering uppnås. Med dialog och rörelse som verktyg vill vi inspirera till nya arbetsmetoder i planprocessen.
Stadsplanering i klimatförändringens spår
Monsterregn och värmeböljor - det är idag allmänt accepterat att vi står inför omfattande klimatförändringar. Att klimatsäkra våra städer är en stor utmaning framövr för politiker och stadsplanerare. Stadens offentliga rum får en ny viktig roll i planeringen. I detta Gröna Fakta sammanfattas några av de klimatscenarier och klimateffekter som nyligen presenterats av Klimat- och sårbarhetsutredningen. Vi presenterar också en unik studie i Manchester i England där forskare fokuserat på stadens grönstruktur och dess möjlighet att lindra effekter av temperaturstigningar och våldsamma skyfall.
Odling som vardagskultur
Odling kan mycket väl vara en del av vardagskulturen i en urban livsstil. I Bergsjön förnyas nu ett stort bostadsområdet med en köksträdgård från trädgårdsutställningen Göteborgs Lustgårdar. I nybyggda Hammarby Sjöstad har odlingsmöjligheterna i kvarteret Innanhavet stärkt den sociala gemenskapen och blivit ett nytt intresse för de boende. Vid en internationell konferens i maj i år redovisades en rad exempel på hur man med odlingens hjälp också kan stärka ungdomars självkänsla.
Kyrkogården - en minnenas trädgård
Våra kyrkogårdar och begravningsplatser är minennas trädgårdar. De är bland de vackraste och mest välskötta anläggningar man kan besöka. De är intressanta och speciella ur många perspektiv, till exempel arkitekturen, utformningen, estetiken och inte minst växterna och de enskilda gravarna. Minennas trädgårdar är vårt största gemensamma kulturarv, de finns överallt och är därför en tillgång för alla. I detta Gröna Fakta presenteras utdrag ur den kommande boken Minennas trädgård - kyrkogårdens form och växter.
Att uppleva vattnet
Vattnets uttryck i vattenkonst och fontäner kan variera i otaliga nyanser. De senaste årens utveckling inom datateknik och hydraulik, med bland annat införande av laserteknik inom vattenkonsten, skapar ännu större möjligheter. Men det kräver stor medvetenhet om hur vattnets uttryck ska iscensättas konstnärligt och arkitektoniskt och en sådan måste förmedlas språkligt. I detta Gröna Fakta sammanfattas en dansk doktorsavhandling, där syftet var att skapa redskap för analys för vattenkonst och en beskrivande begreppsapparat.
Beträdor och andra grönstråk. Om landskapets åtkomlighet i fullåkersbygden
Den enklaste formen av anlagda grönstråk är så kallade beträdor, det vill säga tillfälliga trädremsor med insått vallgäs längs åkrar, där man kan promenera eller rida. Namnet är en lite vitsig nybildning av substantivet träda och verbet beträda, vilket avslöjar deras ursprungliga syfte - som promenadstråk. Väl utvecklade multifunktionella beträdor kan både vara värdefulla ur rekreationssynpunkt och bidra til biologisk mångfald.
Lägg till ny kommentar