Att kompostera med mask
Tar man maskar till hjälp får man en näringsrik och väl nedbruten kompost - det visar forskning och praktiska erfarenheter. Men utan kunskaper om maskarnas liv och leverne kan man råka ut för problem när man utnyttjar maskar som nedbrytare. Runt om i landet har man inom barnomsorgen i flera år arbetat med kompostering. Här presenteras erfarenheter från Ystad där förskolorna 1992 skaffade sig en specialtillverkad maskkompostbehållare. Komposterat hade man aldrig gjort dessförinnan. Idag, två år senare, tar tusentals maskar hand om en del av förskolornas köks- och trädgårdsavfall.
Därför behövs skolgården!
Visst är det trevligt med barn som leker utomhus. Men det är nyttigt också! Nyttigt för kroppen, nyttigt för själen och nyttigt för lärandet. I detta Gröna Fakta ger vi en bild av forskningsläget för dig med "grön" kompetens och för dig som arbetar med barn och ungdom.
Vide till nytta och nöje
Vide eller pil till flätning av nyttoföremål eller kul inslag i trädgårdar och parker har blivit mycket populärt. På förskolor och i skolor kan barnen vara med och skapa odlingskorgar eller lekfulla föremål. Att fläta vide är roligt, enkelt och ger snabbt ett vackert resultat. Materialet kan användas både i färskt och torkat skick.
Form och design i skötsel av stadens skog
De senaste decenniernas omdaningar i det svenska samhället, bland annat organisationsförändringar i kommunerna, har medfört praktiska konsekvenser för den långsiktiga utvecklingen och förvaltningen av våra tätortsnära skogs- och naturområden. Konsekvenserna har varit så stora att det finns all anledning att fråga: Har vi idag en tillräckligt omsorgsfull, engagerad och kvalificerad förvaltning av dessa områden, som gör att vi också tar ett långsiktigt framtida ansvar? Hur täcker man in olika kompetenser i förvaltningen? Hur kan vi öka både det professionella och det breda, folkligt förankrade engagemanget för närlandskapet och förvaltningsfrågorna? I detta Gröna Fakta vill vi ge inspiration till hur man kan lyfta kompetensen i förvaltningen av den tätortsnära kommunskogen, bland annat genom att presentera resultat från ett par projekt om "Urban Forestry" som bedrivits vid inst. för landskapsplanering Alnarp.
Ljus utomhus för trygghet och skönhet i staden
Fram till 1860-talet var de svenska städerna mörka miljöer. När man skulle ta sig fram utomhus på natten fick man bära med sig eget ljus om inte månens sken räckte. Våra moderna städer badar i ljus från gatlyktor, reklamskyltar och skyltfönster. Problemet nattetid är i dag inte brist på ljus utan snarare ett överflöd på fel ställen. Det moderna stadsrummet behöver en medveten ljussättning utomhus för att tillgodose behovet av såväl trygghet som skönhet.
Ekdöden och andra hot mot våra träd
Ett friskt gammalt träd leder tankarna till sundhet, styrka, ålder och klokhet och berättar om en långsiktigt god växtmiljö för träd och människor. Borttynande träd och döda träd har dock varit ett samtalsämne i ett par decennier. Vad har hänt? Är det åldrande friska trädet ett minne blott? Detta Gröna Fakta belyser situationen för sjuka och skadade träd.
Prunkande kärl konflikt för allergiker
Under våren, sommaren och en bra bit in på hösten fröjdas vi åt de prunkande kärlen i staden, på torg, gågator och trottoarer, refuger och många andra ställen. Ibland där vi minst av allt väntar oss det överraskas vi av vackert blommande skapelser. Trenden tycks gå i riktning mot mer och mer grönt och blommande i staden. Men är det till fromma för alla? Kan dessa prunkande kärl innebära konflikt? Vad säger allergikerna? Är detta ett problem för dem?
Parkens klimat och luftkvalitet
Parker har alltid varit en viktigt del av stadsstrukturen. Syftet med att anlägga parker i våra stadsområden har varit allt från att "bara" skapa estetiska stadselement till att göra staden mer motståndskraftig mot bränder. På senare år har forskningen bland annat intresserat sig för hur parker påverkar både klimatet och miljön i staden, och hur parken kan användas för att skapa en hållbar stadsutveckling. Gör parken verkligen någon nytta för miljön i staden och i så fall på vilket sätt?
Risk för lek!
Lek är livsviktigt för barns utveckling. Vi vuxna skapar förutsättningar för denna lek på lekplatser, skolgårdar och i parker. Svensk standard för lekplatser och lekutrustning är ett bra hjälpmedel för att hantera leksäkerhetsfrågor i anläggning, skötsel och underhåll av offentliga lekmiljöer. Den är dessutom gemensam för hela Europa. Men hur ska vi förhålla oss till säkerhetskraven utan att spänning och kreativitet går förlorad?
Örter och gräs i trafikmiljöer
Sedan några år pågår en utveckling av vegetation lämpad för tätortsnära trafikmiljöer. För att undvika ogräsförekomst i hårdgjorda ytor används örter och gräs som klarar den tuffa miljön i vägrummet. Vegetationen måste vara lättskött. Den bidrar till en lugnare trafikrytm och ska på sikt vara ekonomiskt försvarsbar. Faktabladet beskriver det nuvarande kunskapsläget kring örter och gräs i trafikmiljöer - erfarenheter från både anläggnings- och förvaltningsskedet. Växtbäddar och växtmaterial står i fokus.
Miljöpåverkan från bostadsförvaltning
Vad är stort och vad är smått ur miljöns synpunkt? I detta Gröna fakta presenteras resultat från det fjärde i raden av Moviums Stad och land-projekt. Perspektivet är denna gång ändrat från kommunen till bostadsföretaget. I projektet Bo-stad och land - bostsdsförvaltning som arena för miljöarbete har miljöpåverkan från bostadsföretaget AB Hälsingborgshem studerats. Vi har beskrivit miljöeffekterna från företagets drift och underhåll och gjort en rangordning av de mer betydande miljöeffekter som definierats. Studien av Hälsingborgshem har dessutom jämförts med en utredning enligt ISO 14001 på ett annat bostadsföretag i samma stad (HSB Nordvästra Skåne).
Solbergaparken - en park för hälsa och välbefinnande
Idag tillbringar runt 300 av Älvsjös invånare sin sista tid i livet i Solberga äldreboende. Några stannar bara någon dag, men de flesta tillbringar månader och år i äldreboendet. För några år sedan reagerade Crister Molander, utvecklingschef i Älvsjö, på att utemiljön vid Solberga inte hade någonting av värde att erbjuda de äldre vid livets slut. Tillsammans med Movium utarbetade han ett projekt för att skapa en vacker, stimulerande och funktionell park - en park planerad för patienters och personals hälsa och välbefinnande. Detta gröna fakta beskriver vägen från idé fram till anläggandet av en modern sjukhuspark.
Miljöanpassad parkskötsel - en komplex fråga
Parkskötsel påverkar miljön på många olika sätt, både possitivt och negativt. Jämfört med många andra verksamheter i samhället är miljöproblemen från parkskötsel förhållandevis små. Det är ändå av betydelse att parkverksamheten miljöanpassas eftersom det finns delar som orsakar direkta miljöproblem, till exempel utsläpp av miljöskadliga ämnen och buller från arbetsfordon, hantering av kemiska bekämpningsmedel samt läckage av växtnäring till mark och vatten. Vad bör man då tänka på om man vill miljöanpassaskötseln av parker, kyrkogårdar och bostadsgårdar? Vilka är de största miljöbovarna? Var gör en insats störst nytta? I vilka delar av verksamheten är miljöeffekterna stora respektive små?