movium.slu.se

Print
Tidskriften Stad
Redaktören STAD 3

Vad menar vi egentligen med ”stad”?

Publicerad 2 december 2013

Vid den här tiden för ett år sedan var redaktionen inne i en process som handlade om att göra om vår tidskrift till både namn och form. Det nya namnet STAD valde vi med stor medvetenhet – men inte utan vånda. Vad menar vi egentligen med ”stad”? Är det inte helt förlegat att signalera att vi fokuserar på stad i en tid då stadsbegreppet verkar vara i uppluckring och uppdelningen mellan den så kallade staden och den så kallade landsbygden kanske är mindre än någonsin? Kan man då välja att med sitt namn signalera en åtskillnad?

 

Vi menar att vi inte gör det, tvärtom. Vi vill diskutera och debattera vad begreppet ”stad” egentligen innebär. Vi vill bjuda in till debatt om och reflexion kring det som lite mer precist kanske kan uttryckas som urbana landskap, det som för allt fler i Sverige och världen är vår livsmiljö, där vi i mötet med varandra mejslar fram vår livsstil, där invanda kulturer ifrågasätts, nya föds och formas.

 

Jag återkommer ofta till det Per Berg, professor i landskapsarkitektur, sa en gång under ett seminarium om hållbar stadsutveckling: Det finns inga städer. Det finns bara människor som slutit sig samman i olika slags gemenskaper, och så det omgivande landet, landskapet. Om man söker på ordet ”stad” i Nationalencyklopedin kan man också mycket riktigt få stöd för Per Bergs resonemang när man bland annat läser följande: ”Förändringen av stadens roll, från ett medel i en härskares hand för att kontrollera och behärska ett område och dess befolkning till en många gånger svårkontrollerad och kaotisk samlingsplats för alla, både människor och verksamheter, är uppenbar.”

 

Det är i detta kaos vi befinner oss. Samtidigt verkar stadsbegreppet vara mer aktuellt än någonsin, i alla fall rent retoriskt. Nybyggda stadsdelar ges namn som slutar på -stad. I Skåne har Strukturbild för Skåne i sitt utvecklingsarbete definierat hela regionen som en flerkärnig miljonstad, inte helt utan svårigheter. Det finns också flera definitioner av begreppet flerkärnighet. Parallellt pågår projekt som luckrar upp den traditionella staden genom att utveckla fler attraktiva stadskärnor, utifrån insikten att det inte håller att alla ska bo i den attraktiva, kompakta stadskärnan.

 

Om dessa olika attityder till stad handlar detta nummer. Välkommen in i debatten!

Titti Olsson
Redaktör Stad