Du är kulturgeograf och enhetschef vid SLU. Du och landskapsarkitekt Maria Westerdahl har ett stort intresse för kulturmiljöer och vill nu starta ett långsiktigt forskningsprojekt om tallar i stadslandskapet. Därför bjuder nu SLU in till ett seminarium.

Vad handlar projektet om?

– Gamla tallar, som ofta karaktäriserar förorternas bebyggelse och naturmarkspartier, representerar höga ekologiska, sociala och kulturhistoriska värden. Men tallarna hotas av brist på föryngring, bristande skötsel, förtätningar samt negligering i samhällsplaneringen. SLU Alnarp och Movium Partnerskap vill bjuda in olika organisationer för att tillsammans med dem starta upp ett treårigt projekt. Vi vill undersöka: Hur kan tallarna föryngras? Hur kan en väl genomförd skötsel ske? Hur kan de redan stora och gamla tallarna bevaras och skyddas i skötsel men också i fysisk planering?

Hur kommer det sig att tallen finns i urbana miljöer?

– Under 1930–1950-talens modernism växte många städer till genom att bostadsmiljöer byggdes inom omgivande barrskogsområden. Barrskogarna växte på magra bergshöjder, moränkullar och rullstensåsar, och hade utgjort utmark inom det forna kulturlandskapet. I exemplet Stockholm köpte staden in omgivande lantegendomar i början av 1900-talet för att möjliggöra stadens expansion. Egnahemsbebyggelsens småstugor byggdes under 1920-talet främst inom den forna inägomarken, där odling var möjligt. Utmarkens skogsmark togs i anspråk för framför allt flerfamiljsområden under efterföljande decennier. Under modernismens sågs natur och frisk luft som ett ideal varför befintliga träd och berghällar bevaras i möjligaste mån när nya bostadsområden uppfördes, såväl mellan husen som i gröna parkstråk. Det mer hantverksmässiga byggsättet bidrog också till att träden värnades. Mellan husen och inom mindre naturmarkspartier växte från början också inslag av granar. Men eftersom granen är känsligare för skador och grundvattensänkningar har många granar försvunnit genom årens lopp medan den robustare tallen klarat sig i högre grad. Att åldern på tallar i dessa urbana miljöer är hög, där många är över 200 år, beror på att dessa skogar undantogs från det moderna skogsbruket. Många villasamhällen kring förra sekelskiftets nationalromantiska period uppfördes också inom tallmiljöer och karaktäriseras än idag av äldre tallar.

Vad utmärker tallen som träd?

– Tallen är ett ytterst fördragsamt träd som är konkurrenskraftig inom torra och näringsfattiga miljöer såsom hällmarker och rullstensåsar, men också på blöta, sura myrar. Det enda den kräver är solljus. Tallen har en unik tålighet mot skador tack vare skyddande hartsämnen och ett djupare rotsystem. Dessa robusta och resilienta egenskaper gör tallen, utöver dess skönhet och övriga värden, extra värdefull i bostadsmiljöer också med hänsyn till allt vanligare extremväder. Tallen kan bli mycket gammal och kan beroende av växtplatsen utvecklas både till högvuxen tallpelarsals-tall eller till ett bonsaiartat miniatyrträd.

Berättat för Titti Olsson

Hör av dig!

För dig som inte kan gå på workshopen den 21 februari men är intresserad av tallar och kan tänka dig att vara med i ett framtida projekt är det bara att kontakta Patrik Olsson via epost: patrik.olsson@slu.se

Uppgifter om seminariet

När? 21 februari 2023 kl 13:00- 16:30

Var? Stockholms stadsmuseum

Läs mer här

Läs mer om tallar

Här två artiklar om förortstallen, publicerade i Lustgården respektive Bulletin för trädgårdshistorisk forskning. Författare är Maria Westerdahl.

Artikel i Lustgården

Artikel i Bulletin för trädgårdshistorisk forskning (s 6–9)