Du är disputerad landskapsarkitekt och din avhandling heter Room for rain. Vad handlar den om? 

Avhandlingen handlar om hur design av urbana gaturum simultant kan hantera skyfallshändelser, förbättra de upplevda sensoriska och sociala kvaliteterna i gatorna samt understödja naturliga ekologier i staden. Målet med doktorsavhandlingen har varit att skapa syntes mellan kunskap kring landskapsbaserad dagvattenhantering, naturens ekologier och sociala och sensoriska kvaliteter i gaturum.

Det traditionella sättet att transportera dagvatten är i nedgrävda rör i marken. Ett alternativ till denna metod är landskapsbaserad dagvattenhantering. Vid denna metod hanteras vattnet på ytan genom en ommodellering av stadens terräng. Många städer i världen har valt att använda landskapsbaserad dagvattenhantering som metod för klimatanpassning eftersom metoden ofta är billigare än rör och samtidig skapar möjlighet att dagvattenhanteringen kan bidra till andra kvaliteter än bara att säkra mot förstörande översvämningar.

Varför är landskapsbaserad dagvattenhantering så intressant? 

Jag tycker att landskapsbaserad dagvattenhantering är otroligt intressant i ett urbant sammanhang eftersom den metoden tvingar oss att förstå staden som ett landskap och på det sättet utmanar de traditionella polariseringarna mellan stad-landskap och urbanism-natur. För att vi ska kunna utveckla nya hållbara lösningar till våra städer måste vi börja att förstå hur landskap, städer och urbana och naturliga processer hänger ihop i ett komplext sammanhang. Vattnet som element sammanväver stad och landskap och ingår i både urbana och naturliga sammanhang och är på det sättet en väldigt fin och poetisk bild på detta sammanhang som vi måste förstå. När vattnet rinner på ytan av en gata genom landskapsbaserad dagvattenhantering läser vattnet gatans struktur på samma sätt som det skulle läsa till exempel ett berg. På det sättet sammankopplas stadens form och landskapets form. Vattnet rinner genom urbana infrastrukturer som i till exempel vattenkranarna i våra kök. Vattnet är en del av vår urbana vardag, när vi lagar morgonkaffe eller duschar. Samtidigt är samma vatten också en del av naturens processer i sjöar och bäckar där djur och insekter lever.  

En annan aspekt som är intressant vid landskapsbaserad dagvattenhantering är att i skyfallsplaner som använder landskapsbaserad dagvattenhantering (till exempel Köpenhamns Skyfallsplan) spelar gaturummen en viktig roll för att transportera eller försena regnvattnet på ytan. En stor del av befintliga gator kommer därför att genomgå betydande förändringar under de kommande åren, vilket skapar möjlighet att förbättra de urbana gaturummens arkitektoniska kvaliteter. I många år har vi sett gatorna övervägande som tekniska rum och nästan glömt att de också är viktiga stadsrum för människor. Landskapsbaserad dagvattenhantering ger oss en möjlighet att återupptäcka gatan som socialt och sensorisk stadsrum.

Vad kommer din presentation i Uppsala den 28 november att innehålla?

Jag kommer att peka på konkreta principer för hur landskapsbaserade dagvattenhanteringlösningar till exempel kan göra gaturum mera upplevelserika för gående och hur landskapsbaserad dagvattenhantering också kan förbättra gatan som socialt offentligt rum. Dessutom kommer jag att visa gestaltningsförslag för gaturum i Köpenhamn. En av projektets viktigaste konklusioner är att arbetet med skyfallshantering inte får reduceras till en passiv anpassning, utan utmaningen måste användas aktivt som en anledning att skapa sociala, sensoriska och hållbara städer med plats för naturens ekosystem.