Arbetet med att ta fram en vägledning för barns och ungas utemiljöer fortsätter. Vårens två experthearings har varit givande och projektledningen på Boverket och Movium känner stort stöd för sitt arbete.

Det finns ett uttalat intresse för en vägledning om planering och utformning av skolgårdar bland landets planarkitekter och samhällsbyggnadschefer. Det är glädjande besked för projektledningen, som under våren arrangerat två experthearings med särskilt inbjudna stadsplanerare, landskapsarkitekter, pedagoger och folk från förvaltningssektorn. Samtidigt står det klart att skolgårdar och förskolegårdar är en komplex historia som riskerar att hamna mellan stolarna.

– Det handlar om att kunna navigera bland regler och styrdokument i en värld med många olika aktörer på olika nivåer, säger Bette Lundh Malmros, projektledare på Boverket.

Hon menar att det är mycket angeläget att se urbana utemiljöer för barn och unga som en stadsbyggnadsfråga och därmed som en faktor som bör ges större tyngd i planprocessen.

– Jag skulle gärna se skolgårdar och förskolegårdar som en indikator på hur tät en stad kan bli, säger Bette Lundh Malmros.

Krympande skolgårdar

Generella utmaningar för skolgårdsutveckling är konkurrensen om marken. Skolgårdar krymper som en följd av den tilltagande förtätningen, samtidigt som många barnfamiljer väljer att bo kvar i staden. Hur kan täta stadsmiljöer skapas som främjar barns och ungas hälsa, lärande och utveckling?

Att det handlar om många aktörer, olika spelregler och ansvar råder det ingen tvekan om, men samtidigt finns det en potential till samverkan i nya former. Att skapa överblick över vad som gäller är lika viktigt som att visa hur skolgården kan användas för att spegla lagar, regler och internationella överenskommelser, det är en av uppdragets huvuduppgifter just nu.

Vårens expertseminarier inom uppdraget har bland annat lett till dessa slutsatser:

– Skolgården är mer än en reserverad yta i staden eller samhället

– Skolgården är den plats där merparten av barnens dagliga fysiska aktivitet sker

– Utomhusundervisning leder till ökad måluppfyllelse i skolan

– Det finns beprövade metoder för att levandegöra barnperspektivet i planering och planprocess, liksom för barns och ungas deltagande i lokala beslut som berör dem

– Det finns stora skillnader mellan kommuner, det finns goda exempel både på strategisk nivå och gräsrotsnivå, och även värdefulla internationella exempel på detta

Kommuner intresserade

En värdefull input i det pågående vägledningsarbetet lämnades vid ett nätverksmöte för landets samhällsbyggnadschefer på Sveriges kommuner och landsting, SKL, den 9 maj. Deras diskussion spräckte mötets tidschema. De efterfrågade bland annat smarta lösningar baserade på förvaltningsgemensamma riktlinjer, överlappande budgetar och att det lagstöd som finns klargörs för landets bygglovshandläggare, förslagsvis som ett Allmänt råd, var den allmänna meningen. På så sätt skulle utemiljön på och kring skolor och förskolor kunna säkerställas som resurs för barns lek, bildning och välbefinnande.

Arbetet går nu in i nästa fas, och under hösten kommer själva vägledningen att ta form.