Efter en osedvanligt regnig och varm sommar har den befarade svampen Cylindrocladium buxicola, som aggressivt angriper buxbom, fått en betydligt snabbare tillväxt och spridning än vad Charlotte Rosander befarade i våras då hon skrev om sjukdomen i Gröna Fakta nr 2. Vi får många samtal från oroliga buxbomsinnehavare som alla ställer samma fråga – vad ska vi göra?

Någon behandling mot svampen finns inte idag. Sjuka plantor kommer inte att återhämta sig. För att försvåra spridning ska alla infekterade, samt intilliggande, plantor grävas upp och brännas. Avfallet får under inga förhållanden komposteras! Även det översta jordlagret på 5-10 centimeterskall grävas upp och avlägsnas. Jorden kan användas i andra planteringar, dock inte i närheten av buxbom. Det är viktigt att alla blad avlägsnas och bränns och att verktyg som används i hanteringen blir ordentligt rengjorda efter användningen. Svampens vilsporer är aktiva i fem år.

Information är kanske det bästa vapnet vi har. Sätt upp skyltar i anläggningen om att området är infekterat. Besökare och personal kan föra smittan vidare via bland annat skor och byxor som kommit i kontakt med infekterat växtmaterial. Genom att använda skoskydd kan man undvika att föra smittan vidare hem till den egna villaträdgården.

Alternativa växtmaterial till buxbom kan exempelvis vara vintergrön liguster Ligustrum vulgare, järnek Ilex och idegran Taxus. Dessa arter kan beskäras och formas på samma vis som buxbom.

Charlotte Rosander fortsätter att följa utvecklingen genom datainsamling under hösten. Resultaten kommer att presenteras i en magisteruppsats vid SLU Alnarp under våren.