
Gemensamma anläggningar kräver underhåll. Foto: Karin Andersson.
Underhållsskulden – hur gör vi med den?
Eftersatt underhåll är inom många samhällssektorer förklaringen till de höga upprustningskostnader som krävs idag. Det handlar om belopp som är mycket högre än vad som hade varit fallet om underhållet varit löpande. Detta skapar en form av skuld som man kan kalla för underhållsskuld och som växer för varje år som det löpande underhållet fortsätter att utebli.
Nyligen belystes statusen hos kommunernas simhallar, vilka många gånger är i bedrövligt skick till följd av bristande underhåll och är därmed belastade med en mycket stor underhållsskuld.
Den underhållsskuld som skapats genom försummat underhåll skjuts över på kommande generationer som i sin tur får försöka rätta till och betala. Detta gäller också underhållet av anläggningar i utemiljön som till exempel försämrar funktionen, ger en negativ miljöpåverkan, minskar anläggningens värde och skapar ökade samhällskostnader.
Projekt genom Movium Partnerskap
Genom Movium Partnerskap drivs ett projekt som på en basnivå tar upp problematiken med underhållsskulden, där såväl kommuner som kyrkogårdsförvaltningar är intressenter. Inom ramen för projektet diskuterades problemen under ett arrangemang den 24 mars.
I fokus stod framför allt frågan om hur underhållsskulden kan synliggöras och hur man kan komma åt problemet. För att det ska vara möjligt måste statusen på underhåll höjas. På så vis kan mer medel avsättas för underhåll.
Handlingsplan målet
Syftet med arrangemanget var att i olika faser bearbeta frågeställningarna, från probleminventering till konkreta handlingsplaner. Arrangemanget var också en mötesplats för diskussioner och utbyte av erfarenheter som leder fram till hållbara argument och lösningar.
Målet var att komma fram till och formulera en handlingsplan med förslag på för hur man kommer vidare för att få underhållsskulden hanterbar och hur man ska förhindra att den uppkommer eller accelererar, så att nästa generation slipper ta över ansvaret. Det som krävs är kloka avvägningar mellan underhåll och reinvestering.
Hela arrangemanget dokumenterades och dokumentationen kommer att ingå i projektets slutrapport som presenteras i slutet av juni 2104.
Ann-Britt Sörensen
Projektansvarig
Finland kammar hem Moviums utmärkelse Årets Äppelträd 2011
Lagmans skola i Jakobstad, Finland, får Moviums utmärkelse Årets Äppelträd 2011 för en genomtänkt skolgårdsförnyelse som resulterat i en vacker, lekfull och kreativ utemiljö.
Lokal erfarenhet ger global kunskap
Malmö vill vara bäst i världen på hållbar stadsbyggnad. Ett steg på vägen är ett globalt utbyte av erfarenheter kring hållbar stadsutveckling och metoder för att möta världsomspännande utmaningar i den ökande urbaniseringen. Det är även syftet med utbytesprogrammet Supporting Urban Sustainability som under året sammanför trettio deltagare från fem länder för att dela kunskaper och erfarenheter. I början av sommaren var programmet i Malmö. Lokala erfarenheter appliceras på globala fenomen.
Konsten att parkera en park
Vad är en park? Vad är en parkeringsplats? Om jag betalar för den, får jag parkera vad jag vill på den då? Dessa frågor ställdes världen över under fredagen den 16 september då den globala Park(ing) day inföll. På parkeringsplatser världen över parkerades parker, små gröna öar som tillfälligt tog plats i staden.
Examensstipendium från FSK till Nina Ramsauer
På Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefers och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations kongress i Varberg den 6-7 september 2011, mottog Nina Ramsauer ett stipendium på 15 000 kronor från Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer för sitt examensarbete om särskilt skyddsvärda träd.
Kjell Lundquist har avlidit
Vår vän och kollega på SLU, Moviums rådgivare Kjell Lundquist avled den 9 september efter en tids sjukdom.
Två pristagare på årets FSS-kongress
Vid den årliga konferensen och årsmötet för FSS, Föreningen Sveriges stadsträdgårdsmästare, som gick av stapeln 24 till 26 augusti i Lund, delades enligt tradition föreningens Dalecarlica- och kommunpris ut. Dalecarlicapriset tilldelades i år Roland Gustavsson, professor vid SLU i Alnarp, och kommunpriset mottogs av Gunnar Ericson, tidigare stadsträdgårdsmästare i Malmö stad.
Mälarpaviljongen, en grön oas mitt i storstan
Det finns många pärlor i Stockholm, en av dem är sommarcaféet och restaurangen Mälarpaviljongen vid Norr Mälarstrand. Den har blivit en lummig och grönskande mötesplats för stockholmarna, där den sociala gemenskapen sitter i högsätet.
Textur och struktur inspirerar
Sista helgen i augusti gick Den Stora Trädgårdsfesten av stapeln på Sofiero Slott utanför Helsingborg. Idéträdgårdar, försäljning och Sofieros första land art-festival stod på programmet.
Botanisk takträdgård en våning upp
Både träd och krypande sedumväxter ryms i den botaniska trädgården i Augustenborg i Malmö. En våning upp, på husens tak, samsas områdets boende med internationella forskare i en trädgård som erbjuder både rekreation och tekniska framsteg.
Lapidarium i Sibbhult bevarar historia
Gamla gravstenar bär vittnesbörd om vår historia, de är en del av vårt kulturarv. Stenarna berättar med sina inskriptioner om människor och deras liv, om staden och det samhälle de uppförts i. I Sibbhult planeras nu ett lapidarium, ett utomhusmuseum för gamla gravstenar som är värda att bevara för framtiden.
Uppeldning vapnet mot svampangrepp på buxbom
Efter en osedvanligt regnig och varm sommar har den befarade svampen Cylindrocladium buxicola, som aggressivt angriper buxbom, fått en betydligt snabbare tillväxt och spridning än vad Charlotte Rosander befarade i våras då hon skrev om sjukdomen i Gröna Fakta nr 2. Movium får många samtal från oroliga buxbomsinnehavare som alla ställer samma fråga – vad ska vi göra?
Lägg till ny kommentar