
Gemensamma anläggningar kräver underhåll. Foto: Karin Andersson.
Underhållsskulden – hur gör vi med den?
Eftersatt underhåll är inom många samhällssektorer förklaringen till de höga upprustningskostnader som krävs idag. Det handlar om belopp som är mycket högre än vad som hade varit fallet om underhållet varit löpande. Detta skapar en form av skuld som man kan kalla för underhållsskuld och som växer för varje år som det löpande underhållet fortsätter att utebli.
Nyligen belystes statusen hos kommunernas simhallar, vilka många gånger är i bedrövligt skick till följd av bristande underhåll och är därmed belastade med en mycket stor underhållsskuld.
Den underhållsskuld som skapats genom försummat underhåll skjuts över på kommande generationer som i sin tur får försöka rätta till och betala. Detta gäller också underhållet av anläggningar i utemiljön som till exempel försämrar funktionen, ger en negativ miljöpåverkan, minskar anläggningens värde och skapar ökade samhällskostnader.
Projekt genom Movium Partnerskap
Genom Movium Partnerskap drivs ett projekt som på en basnivå tar upp problematiken med underhållsskulden, där såväl kommuner som kyrkogårdsförvaltningar är intressenter. Inom ramen för projektet diskuterades problemen under ett arrangemang den 24 mars.
I fokus stod framför allt frågan om hur underhållsskulden kan synliggöras och hur man kan komma åt problemet. För att det ska vara möjligt måste statusen på underhåll höjas. På så vis kan mer medel avsättas för underhåll.
Handlingsplan målet
Syftet med arrangemanget var att i olika faser bearbeta frågeställningarna, från probleminventering till konkreta handlingsplaner. Arrangemanget var också en mötesplats för diskussioner och utbyte av erfarenheter som leder fram till hållbara argument och lösningar.
Målet var att komma fram till och formulera en handlingsplan med förslag på för hur man kommer vidare för att få underhållsskulden hanterbar och hur man ska förhindra att den uppkommer eller accelererar, så att nästa generation slipper ta över ansvaret. Det som krävs är kloka avvägningar mellan underhåll och reinvestering.
Hela arrangemanget dokumenterades och dokumentationen kommer att ingå i projektets slutrapport som presenteras i slutet av juni 2104.
Ann-Britt Sörensen
Projektansvarig
Hej Anton Spets!
Du är ny ledamot i SLU Tankesmedjan Moviums ledningsråd. Hur skulle du vilja presentera dig?
Slutspurt! Snart konferens
Sista chansen för anmälan till konferensen Publika parker och stadsrum 2022 med temat Den lekfulla staden. Anmäl dig senast den 18 maj.
NYA MILJÖANALYSPROJEKT STARTAR
Fyra nya projekt beviljas utvecklingsmedel inom ramen för SLU:s miljöanalysprogram Bebyggd miljö, som koordineras av Movium.
Hej Mattias Gustafsson!
Du är ny ledamot i SLU Tankesmedjan Moviums ledningsråd. Hur skulle du vilja presentera dig?
Hej Lena Jungmark!
Du är nationell samordnare för frågor som rör barns och ungas utemiljö och ska delta i ett dialogmöte på Regeringskansliet. Vad handlar det om?
Hej Olivia Norderfors Andersson!
Du är med och arrangerar Landskapsarkitekturdagen vid SLU Alnarp den 22 april, samma dag som landskapsarkitekturprogrammet firar 50 år. Det är ju väldigt stort! Hur ska detta celebreras?
LEKFULLT I HELSINGBORG!
Den 30 maj är det dags för konferensen Publika parker och stadsrum i Helsingborg. Martin Hadmyr, stadsträdgårdsmästare i Helsingborg, fick några frågor av Moviums Fredrik Jergmo kring årets konferens.
Trädlobbyism – nytt faktablad
Årets första Movium Fakta handlar om aktiviteter och argument för trädlobbyism. I faktabladet skriver Gustav Nässlander, Larsola Bromell och Patrick Bellan om grön opinionsbildning.
Slut på förvirringen
Tycker du att det är lätt att blanda ihop namnen på alla växter vi använder? Du kan vara lugn – i sommar lanseras en svensk standard för klassificering av kulturväxter som resultat av ett samarbete mellan SKUD och SLU Tankesmedjan Movium.
Lek för demokrati – erfarenheter delas
Vad kan man lära av barn för att nå större flexibilitet i planering och gestaltning?
Lägg till ny kommentar