
Hyllie torg i väntan på människor. Foto: Karin Andersson.

Köpcentrumet Caroli City har ett torg inomhus. Foto: Karin Andersson.
Torgets varande
Att rita torg är landskapsarkitektens mest prestigefyllda uppdrag och varje tätort med självaktning har ett stort torg. Torgens plats verkar vara självklar medan deras programmering lockar till samtal bland stadsplanerare och landskapsarkitekter.
När Movium Partnerskaps två nätverk Stadsutveckling och Park-gata-torg bjöd in till nätverksträff med temat Torg samlades ett femtiotal personer för studietur och efterföljande panelsamtal i Malmö.
– Vad ska vi ha torgen till?
Frågan ställs många gånger under dagen, ibland med en provocerande ton, ibland som en ärlig undran.
Torg i förändring
Dagens första stopp är Torbjörn Anderssons, Sweco Architects, Hyllie torg framför Malmö Arena i den knappt påbörjade stadsdelen Hyllie. Bokarna som ger torgets dess karaktär står där, skyddade från vinterns salt av bastskärmar, arenan ligger där, bredvid är köpcentrumet Emporia snart färdigt. På torget ligger nedgången till Citytunnelns station, ovanför det en fiktiv stjärnhimmel. De enda människorna på plats är vi.
För Hyllie torg är fortfarande ett evenemangstorg. Det finns ännu ingen stad runt torget med människor som kan använda det dagligen. Den lilla rörelse som finns kommer från folk på väg till eller från tågstationen. Hyllie torg är ett transittorg. Dagen innan vi besöker Hyllie har de första spadtagen tagits som ska ge plats för grunden till stadsdelens första bostadshus. Med bofasta i Hyllie kommer även torgets roll att ändras. Det kommer med tiden att bli ett vardagstorg, bokarnas dungar kommer inte enbart att ge skugga åt förbipasserande människor utan kunna erbjuda gröna pauser åt invånare som delar detta hårdgjorda stadsrum.
Som ute fast inne
Utanför köpcentrumet Caroli City står en kyrka. Den har för en tid sedan sålts och avkristnats. Vad den ska komma att innehålla är ännu oklart, men plattformen den står på har fått en ny form av Sydväst arkitektur och landskap. Markbeläggningen utanför köpcentrumet består av kvadrater i olika storlekar. Kvadraterna fortsätter även in i det privata köpcentrumet, som utifrån ser ut som kvarter av bostadshus med butiker i bottenplan. Mellan kvarteren löper smala gångar som hålls stängda utåt av glasdörrar. Efter en nylig omfattande renovering av Caroli City finns nu ett torg, med takfönster och gröna väggar i köpcentrumets mitt.
Att vi är inne är uppenbart. Men ambitionen vid renoveringen har varit att sudda ut gränserna mellan inne och ute, mellan privat och offentligt. Grönskan kommer in, markbeläggningen likaså. Men det rum vi befinner oss i är ett rum vi främst har tillgång till som konsumenter, och då enbart under dygnets ljusa timmar. På natten är här stängt.
Stadrums programmering
Under eftermiddagens panelsamtal är frågan om stadsrums programmering central. Moderatorn Caroline Dahl frågar om det är så att vi har för höga förväntningar på våra torg idag, om vi har en alltför romantisk bild av dem?
Många av de torg vi besökt under dagen har varit tomma. De är transitplatser som människor rör sig över men inte stannar på. Vi har fått höra att det inte är så mycket folk nu, men att människorna kommer! De kommer när det börjar byggas i Hyllie, de kommer när Citytunnelns tåg tar sin maxkapacitet, de kommer när Stortorget byggts om efter Malmös invånares önskemål.
– Är vi för optimistiska? frågar Caroline Dahl retoriskt.
Samtalet under Torgdagen handlar om torgets varande. Vad vi ska ha torg till, vilken funktion de fyller i staden.
Thorbjörn Andersson är tydlig med vad han anser vara torgets viktigaste, och även svåraste, uppgift: Torget tränar grundläggande villkor för människors samexistens i det offentliga rummet. På torget lär vi oss tolerans och demokrati. Torgets varande handlar, som konsekvens, inte enbart om form eller direkt programmering, utan om att möjliggöra och understödja möten.
För det är i det offentliga rummet de verkliga mötena äger rum, i det urbana livet på torget.
Många frågor
Många olika typer av torg förs på tal och att differentiering mellan dessa typer är viktig för en stad återkommer eftermiddagens panel till flera gånger.
Men det folktomma torget då?
I Sverige är vi nog tvungna att inse att vi inte är tillräckligt många människor i våra städer för att dess öppna platser ska kunna vara befolkade under dygnets alla timmar. Men en avsaknad av ständigt myller på våra torg är inte nödvändigtvis av ondo. Även staden behöver sina pauser.
Panelen under Torgdagen bestod av:
Thorbjörn Andersson, landskapsarkitekt Sweco Architects, professor vid institutionen för stad och land, SLU i Ultuna
Per Andersson, landskapsarkitekt Sydväst arkitektur och landskap
Carl Arnö, projektchef samhällsbyggnadskontoret Umeå kommun
Gunilla Lindholm, universitetslektor vid institutionen landskapsarkitektur, SLU i Alnarp
Ingrid Persson, enhetschef exploateringsenheten Malmö Stad
Karin Andersson
JOGGARES RYTM GER NYA STADSRUM
De urbana joggarna blir fler och fler. Det nya forskningsprojektet I joggingens spår – om nya rörelsemönster och hälsosam stadsutveckling ska titta på hur städer för fotgängare i flera hastigheter kan se ut. >>
Vägledningsarbetet har startat!
Nu har arbetet med regeringsuppdraget att ta fram en vägledning för barns och ungas utemiljö i förskola och skola startat! Fredagen den 28 februari hölls första fokusmötet med en rad inbjudna nyckelpersoner. >>
Barnens mosaikarbete deltar i internationell arkitekttävling
Gröna skolgårdars arbete med Augustenborgsskolan i Malmö är nominerat till Golden Cube Awards i kategorin ”Skola”. Landskapsarkitekt Lena Jungmark, som jobbat med projektet, är glad och stolt. >>
HÖR THORBJÖRN ANDERSSON ARGUMENTERA FÖR FLER VÄLMÅENDE STADSTRÄD
Varför behövs välmående stadsträd? Den 19 mars föreläser landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson om detta samt hur vi får träden att må bra. Föreläsningen hålls i Ultuna genom projektet Grågröna systemlösningar för hållbara städer.
Föreslå Årets kyrkogårdsförvaltning 2014!
Var finns den kyrkogårdsförvaltning som på ett långsiktigt och förtjänstfullt sätt utvecklar och sköter sin verksamhet?
Samverka över förvaltningsgränser strategi för grönare skolgårdar
Alla aktörer som är inblandade i att skapa och förvalta utemiljöer för barn bör ha en gemensam syn på och förståelse för vad som är viktigt för barns lek. Lund har utvecklat en samverkansmodell som väcker internationell uppmärksamhet.
Lärarhögskolor vill undervisa i utomhuspedagogik
Skulle en ny och effektivare metod att behandla svåra sjukdomar upptäckas skulle denna omgående börja användas. Detta tycks inte gälla inom pedagogikens värld, skriver Petter Åkerblom. >>
Bedöm lekredskapen utifrån hur barnen leker
Alla som skapar utemiljöer för barn vill ju göra dem säkra. Men vad är tillräckligt säkert egentligen? Peter Kells, expert inom den kanadensiska lekutrustningsbranschen, menar att man ska titta på hur lekredskap används >>
Skolgårdar blir stadsodling
Det finns flera exempel där skolor kopplat odling till sitt uppdrag. Anna Ekblad, Naturskolan i Lund, rapporterar i den tredje artikeln för Movium från ISGA:s internationella skolgårdskonferens i Toronto. >>
Att leva är att utmana sig själv
Varför är vi så rädda för att barn ska utmana sig själva och ta risker när vi vuxna gör det hela tiden? Läs den andra artikeln från ISGA:s andra internationella skolgårdskonferens som hölls hösten 2013 i Toronto. >>
Stadsträdsintresserade sökes för Vinnova-projekt
Vinnova har beviljat medel till Movium och SLU i Alnarp för att göra en förstudie och skriva en ansökan om ett tvåårigt projekt med en totalbudget på förhoppningsvis över 20 Mkr. Fler samarbetspartner efterlyses! >>
Gränslöst samarbete motorn i global skolgårdsutveckling
Hur kan skolgårdar utformas för att främja barns välbefinnande? Nyligen hölls den andra internationella skolgårdskonferensen i arrangemang av International School Grounds Alliance. Läs den första av fyra rapporter därifrån. >>
Lägg till ny kommentar