Tankesmedjan Movium anordnar den 3 maj ett seminarium i Stockholm med rubriken Biokol från park- och trädgårdsavfall – för klimatsmart nytta i växtbäddar. Seminariets tema är föranlett av Stockholms stads satsningar kring biokol – man har fått internationell uppmärksamhet för arbetet med användningen av biokol i växtbäddar för träd och växter.

Inom ramen för Stockholm Biochar Project, etablerat 2015, har en pilotanläggning som ska producera biokol av park- och trädgårdsavfall nyligen invigts på Högdalens återvinningscentral. Under produktionsprocessen bildas även klimatpositiv fjärrvärme. Biokolsprojektet är resultatet av en prestigefull innovationstävling, Bloomberg Philantropies Mayors Challenge, där Stockholm var en av fem vinnare i konkurrens mellan 155 projekt.

Under seminariet kommer deltagarna att besöka den världsunika biokolsanläggningen samt förevisas några projekt där biokol använts i växtbäddar vid plantering. Vi ställde några frågor till Mattias Gustafsson, verksam vid Stockholm Vatten och Avfall och projektledare för Stockholm Biochar Project, samt Björn Embrén, trädspecialist vid trafikkontoret, Stockholms stad.

Hur länge har biokolsanläggningen i Högdalen varit i drift?

Mattias Gustafsson: Anläggningen började köras den 10 mars. Sedan hade vi en officiell invigning den 29 mars med Stockholms miljöborgarråd Katarina Luhr (MP) tillsammans med representanter från Bloomberg Philantropies, Stockholm Vatten och Avfall, Fortum Värme och Stockholms stads trafikkontor.

Hur har anläggningen fungerat? Hur mycket biokol produceras i dagsläget?

Mattias Gustafsson: Det har varit lite från och till, vi testar nu olika fraktioner av det trädgårdsavfall som är råvaran. Hittills har totalt cirka 5 kubikmeter biokol producerats.

Biokol har ju fått stor uppmärksamhet som jordförbättringsmedel de senaste åren, inte minst genom arbetet inom Stockholms stad. Vad ser ni som de största fördelarna med användning av biokol i urbana planteringar?

Björn Embrén: Att bidra till ”den oförstörbara jorden”, som är långsiktigt hållbar, nästan omöjlig att kompaktera. Biokol i växtbäddar minskar användningen av ändliga resurser. Växtbäddarna blir ”dagvattenvänliga” och här trivs mykorrhiza, även andra organismer skapar en gynnsam biofilm på biokolets ytor.

Det finns åsikter om att man bör vara försiktig med användning av biokol i urbana planteringar eftersom det ännu saknas vetenskapliga studier som belyser användningens effekter. Ser ni några nackdelar med användning av biokol? I produktionen som råvara betraktat, eller i användningen.

Björn Embrén: Att det finns för lite biokol att få tag på är en risk som kan fördröja utvecklingen, annars har jag bara positiva vibbar för fortsatta satsningar på användning av biokol.

Vad kommer att hända fortsättningsvis i Stockholm Biochar Project?

Mattias Gustafsson: Vi kommer att utvärdera tekniken och systemet. Därefter tas det beslut om det kommer att investeras i flera biokolsanläggningar. Vi kommer även att fortsätta med vårt biokolsexperiment som vi startade förra året, där koloniföreningar, privatpersoner, Skansen med flera är med och testar biokol. Deltagarna får en mängd näringssatt biokol som man applicerar i såraden till en eller ett par grödor. Biokolet används på en kvadratmeters odlingsyta, medan en lika stor yta lämnas som kontroll. Grödorna ska vara samma på båda ytorna och lika mycket näring och vatten ska tillsättas under hela experimentet. Vid skörd fotograferar deltagarna de båda ytorna och skickar resultatet till exempelvis samordnaren i en koloniförening eller direkt till mig.