Betesmark (Bruce hage). Foto Nina Syde, Helsingborg.
Seminarium: Biogas från urbana gräsytor
Seminarium om nya metoder för skötsel av urbana gräsytor där uppsamlad vegetation kan nyttjas för produktion av såväl biogas (fordonsgas) som biogödsel för gödsling av livsmedelsgrödor på åkermark.
Vid seminariet presenteras de resultat som uppnåtts inom projektet ´Biogas från urbana gräsytor´, som genomförts i ett samarbete mellan Helsingborgs Stad, Campus Helsingborg vid Lunds Universitet, Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR), LRF i nordvästra Skåne samt SLU Alnarp. Bakgrunden till projektet var att Helsingborgs stad önskade utreda om en förändrad skötsel av de urbana gräsytorna kan leda till fler och bättre ekosystemtjänster för samhället genom att gräsytorna bidrar till biodiversitet och överskottsvegetationen för framställning av bioenergi.
Målgrupp för seminariet är personer inom alla slags organisationer som arbetar med planering, anläggning och skötsel av urbana gräsytor, organisationer som producerar biogas och biogödsel samt odlare som använder eller planera att använda biogödsel i sin produktion.
Plats: Västan, Agricum, Slottsvägen 2, Alnarp
Datum: 20 mars
Anmälan: http://partnerskapalnarp.slu.se/konf/20200320.aspx senast den 17:e mars.
Program:
8.30 Fika och registrering
9.00 Välkomna
Tankesmedjan Movium vid SLU och Partnerskap Alnarp, Harald Klein och Carl‐Otto Swartz
Biogasens framtid i Skåne Ola Solér, Region Skåne
Varför biogas från urbana gräsytor? Angelika Blom, Vera Park/NSR
9.30 Det systemekologiska perspektivet Widar Narvelo, Helsingborgs stad
9.45 Presentation av projektresultat
Stad‐land perspektivet, Lars Törner, LRF
Teknik för skörd och leverans av biogassubstrat, Sven‐Erik Svensson, SLU Alnarp
Urbana gräsytor för biogasproduktion i framtiden, Nina Syde, Helsingborgs stad
Dialogresultat mellan grönyteförvaltare och entreprenörer, Angelika Blom
10.30 Fruktpaus och reflektionsstund
10.45 Sammanfattning, syntes och slutsatser från projektet, Torleif Bramryd, Campus Helsingborg
11.00 Andra reflektioner – grön biomassa i den cirkulära ekonomin, bland annat:
Alexandra Nikolic, SLU Alnarp
Johanna Lund, Rise
Tobias Emilsson, SLU Alnarp, Vägkantsgräs som resurs för biogasproduktion
11.30 Gruppdiskussion
Vilken potential och möjlighet finns i biogasproduktion från urbana gräsytor?
Nästa steg i utvecklingen?
11.50 Slutreflektion Ola Solér, Region Skåne
12.00 Slut på seminariet
12.15 Möjlighet till gemensam lunch på Syltan på egen bekostnad
HARALD KLEIN
Kommuner söker stöd hos varandra vid miljökompensation
Hur kompenserar en kommun förlorade miljövärden vid exploatering så att vardagslandskapet värnas? Under en Movium Partnerskapsträff i Lomma var alla eniga om att svenska kommuner måste samarbeta för att få fram svaren. >>
JOGGARES RYTM GER NYA STADSRUM
De urbana joggarna blir fler och fler. Det nya forskningsprojektet I joggingens spår – om nya rörelsemönster och hälsosam stadsutveckling ska titta på hur städer för fotgängare i flera hastigheter kan se ut. >>
Vägledningsarbetet har startat!
Nu har arbetet med regeringsuppdraget att ta fram en vägledning för barns och ungas utemiljö i förskola och skola startat! Fredagen den 28 februari hölls första fokusmötet med en rad inbjudna nyckelpersoner. >>
Barnens mosaikarbete deltar i internationell arkitekttävling
Gröna skolgårdars arbete med Augustenborgsskolan i Malmö är nominerat till Golden Cube Awards i kategorin ”Skola”. Landskapsarkitekt Lena Jungmark, som jobbat med projektet, är glad och stolt. >>
HÖR THORBJÖRN ANDERSSON ARGUMENTERA FÖR FLER VÄLMÅENDE STADSTRÄD
Varför behövs välmående stadsträd? Den 19 mars föreläser landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson om detta samt hur vi får träden att må bra. Föreläsningen hålls i Ultuna genom projektet Grågröna systemlösningar för hållbara städer.
Föreslå Årets kyrkogårdsförvaltning 2014!
Var finns den kyrkogårdsförvaltning som på ett långsiktigt och förtjänstfullt sätt utvecklar och sköter sin verksamhet?
Samverka över förvaltningsgränser strategi för grönare skolgårdar
Alla aktörer som är inblandade i att skapa och förvalta utemiljöer för barn bör ha en gemensam syn på och förståelse för vad som är viktigt för barns lek. Lund har utvecklat en samverkansmodell som väcker internationell uppmärksamhet.
Lärarhögskolor vill undervisa i utomhuspedagogik
Skulle en ny och effektivare metod att behandla svåra sjukdomar upptäckas skulle denna omgående börja användas. Detta tycks inte gälla inom pedagogikens värld, skriver Petter Åkerblom. >>
Bedöm lekredskapen utifrån hur barnen leker
Alla som skapar utemiljöer för barn vill ju göra dem säkra. Men vad är tillräckligt säkert egentligen? Peter Kells, expert inom den kanadensiska lekutrustningsbranschen, menar att man ska titta på hur lekredskap används >>
Skolgårdar blir stadsodling
Det finns flera exempel där skolor kopplat odling till sitt uppdrag. Anna Ekblad, Naturskolan i Lund, rapporterar i den tredje artikeln för Movium från ISGA:s internationella skolgårdskonferens i Toronto. >>
Att leva är att utmana sig själv
Varför är vi så rädda för att barn ska utmana sig själva och ta risker när vi vuxna gör det hela tiden? Läs den andra artikeln från ISGA:s andra internationella skolgårdskonferens som hölls hösten 2013 i Toronto. >>
Stadsträdsintresserade sökes för Vinnova-projekt
Vinnova har beviljat medel till Movium och SLU i Alnarp för att göra en förstudie och skriva en ansökan om ett tvåårigt projekt med en totalbudget på förhoppningsvis över 20 Mkr. Fler samarbetspartner efterlyses! >>