
Foto: Torsten Kellander
Seger för utomhuspedagogiken
Nu är det bevisat. Utomhuspedagogik leder till bättre skolresultat. Det kommer fram i en ny avhandling från Linköpings universitet. Det är Emilia Fägerstam som lyckats visa att utomhuspedagogik leder till mer bestående kunskaper hos eleverna än vad traditionell klassrumsundervisning klarar. Det är dags att ta krafttag i utemiljöplaneringen med andra ord – dags att förändra våra skolgårdar från rastyta till pedagogiska rum.
Elevers och lärares uppfattningar och erfarenheter av utomhusundervisning har granskats av Emilia Fägerstam vid Linköpings universitet. I sin doktorsavhandling visar hon att utomhuspedagogiken leder till mer bestående kunskaper hos eleverna än vad traditionell klassrumsundervisning klarar av. Studierna är utförda i en svensk högstadieskola samt vid australiska miljöutbildningscentra och består av elev- och lärarintervjuer samt enkäter och elevtester.
Resultaten visar att aktiviteter i utemiljön främjar samarbete och sociala relationer. Eleverna blir också bättre på att kommunicera ämnet de jobbar med när de är utomhus. Till exempel inom språkämnena där de hellre och mer avspänt kan prata med varandra på det främmande språket.
Ovana vid natur
Oroande nog visar Emilia Fägerstam att många elever är ovana vid att vistas i naturen och att de känner främlingskap inför den även om den ligger i närheten. Fägerstam menar att elevernas kunskaper om naturen snarare härstammar från media än från egna erfarenheter. I sin undersökning förekom elever som var obekväma med eller till och med rädda i naturen.
Mest regelbundet utnyttjade lärarna utemiljön för matematik och språkundervisning. Elever som fick renodlad klassrumsundervisning i biologi och matematik jämfördes med elever där undervisningen varvades med utomhusaktiviteter. Resultaten visar att elever som delvis undervisades utomhus hade lika bra eller bättre kunskaper än eleverna på den andra skolan vid de mätningar som gjordes efteråt. Särskilt de som startade från ett sämre utgångsläge i sina ämneskunskaper förbättrades.
Lär sig mer ute
– Man lär sig helt enkelt mer, effektivare och mer bestående när alla sinnen är involverade i lärandet. Men så värst många sinnen används sällan i klassrummet, menar Peter Gärdenfors, professor i kognitiv psykologi vid Lunds universitet. När hela kroppen är engagerad leder det till starkare minnen och mer bestående kunskaper.
Peter Gärdenfors medverkade i Vetandets värld som sändes den 26 oktober, med anledning av att Emilia Fägerstam disputerade samma dag. I programmet medverkade även Anders Szczepanski, föreståndare vid Nationellt centrum för utomhuspedagogik vid Linköpings universitet:
– Att gripa för att begripa är grundläggande i allt lärande. Därför borde just detta vara mycket mer förekommande på alla skolor och förskolor. Emilia Fägerstams forskning visar hur viktigt det är att vi nu börjar fortbilda lärare, men också för att långsiktigt få in utomhusbaserade arbetssätt i autentiska miljöer på våra lärarutbildningar. Det är naturligtvis lika viktigt att stimulera landskapsarkitekter, planerare och förvaltare att ta krafttag och samverka för att utveckla barns och ungas närmiljöer så att de ännu bättre fungerar för lek, lärande och hälsa, anser Anders Szczepanski som tillsammans med Movium är en av drivkrafterna i Utenavet, se www.utenavet.se
Lyssna på Vetandets värld och läs Emilia Fägerstams avhandling Place and Space Space and Place. Perspectives on outdoor teaching and learning.
Petter Åkerblom
Världsberömd skolgård jämnad med marken
Titti Olsson och Petter Åkerblom har precis besökt Coombes School utanför London. Där har det under 50 år vuxit fram ett landskap sprunget ur barns ordning och kreativitet. Förändrade villkor för skolans ledning och inriktning har nu gjort att stora delar av det karaktäristiska skollandskapet har jämnats med marken.
Heidi Palmgren – mottagare av 2018 års Ulla Molin-stipendium
Heidi Palmgren tilldelas 2018 års stipendium till Ulla Molins minne.
MOVIUM SÖKER MEDARBETARE!
Tankesmedjan Movium söker en ny medarbetare som utifrån ett brett normkritiskt perspektiv vill bidra till tankesmedjans verksamhet.
Hej Anders Wånge Kjellsson!
Du har jobbat i snart 30 år med skolgårdsutveckling i Lund. Varför är skolgården en viktig plats?
Hej Karl-Oscar Seth!
Du är stadsträdgårdsmästare i Lund, en stad där det pågår stora stadsomvandlingsprojekt just nu.
Årets första faktablad är ute nu!
Våren 2017 uppfördes, i ett samarbete mellan Skånes Dansteater och SLU Alnarp, en temporär trädgård på en parkeringsplats i Malmö som scen för en dansföreställning under några försommarveckor. Detta faktablad beskriver förutsättningar och arbetsprocessen vid anläggningen av en så kortlivad trädgård.
Nu utvecklas bedömningskriterier för restorativa arbetsplatser!
I november 2017 kom beskedet att Vinnova beviljat medel till steg 2 i ett projekt om restorativa arbetsplatser. Projektet drivs av ett antal aktörer i fastighetsbranschen tillsammans med SLU Alnarp.
Hej pristagare!
Vi har ställt några frågor till fjolårets andrapristagare i designtävlingen för begravningsplatser.
Ny föreläsare till konferensen Publika parker och trädgårdar 12 april
Peter Neal, landskapsarkitekt och parkkonsult baserad i London, har anlitats som ny föreläsare under konferensen Publika parker och trädgårdar, med temat Våga testa nytt!, i Helsingborg 12 april. Han ersätter Kim Ellis från Australien, som tyvärr tvingats ställa in sin planerade resa till Sverige.
Barn i staden
Filip Carlsson, 15 år från Helsingborg, praoade en vecka på Movium och undersökte vad ungdomar vill ha i stadens utemiljöer.
Lägg till ny kommentar