Nu är det bevisat. Utomhuspedagogik leder till bättre skolresultat. Det kommer fram i en ny avhandling från Linköpings universitet. Det är Emilia Fägerstam som lyckats visa att utomhuspedagogik leder till mer bestående kunskaper hos eleverna än vad traditionell klassrumsundervisning klarar. Det är dags att ta krafttag i utemiljöplaneringen med andra ord – dags att förändra våra skolgårdar från rastyta till pedagogiska rum.

Elevers och lärares uppfattningar och erfarenheter av utomhusundervisning har granskats av Emilia Fägerstam vid Linköpings universitet. I sin doktorsavhandling visar hon att utomhuspedagogiken leder till mer bestående kunskaper hos eleverna än vad traditionell klassrumsundervisning klarar av. Studierna är utförda i en svensk högstadieskola samt vid australiska miljöutbildningscentra och består av elev- och lärarintervjuer samt enkäter och elevtester.

Resultaten visar att aktiviteter i utemiljön främjar samarbete och sociala relationer. Eleverna blir också bättre på att kommunicera ämnet de jobbar med när de är utomhus. Till exempel inom språkämnena där de hellre och mer avspänt kan prata med varandra på det främmande språket.

Ovana vid natur

Oroande nog visar Emilia Fägerstam att många elever är ovana vid att vistas i naturen och att de känner främlingskap inför den även om den ligger i närheten. Fägerstam menar att elevernas kunskaper om naturen snarare härstammar från media än från egna erfarenheter. I sin undersökning förekom elever som var obekväma med eller till och med rädda i naturen.

Mest regelbundet utnyttjade lärarna utemiljön för matematik och språkundervisning. Elever som fick renodlad klassrumsundervisning i biologi och matematik jämfördes med elever där undervisningen varvades med utomhusaktiviteter. Resultaten visar att elever som delvis undervisades utomhus hade lika bra eller bättre kunskaper än eleverna på den andra skolan vid de mätningar som gjordes efteråt. Särskilt de som startade från ett sämre utgångsläge i sina ämneskunskaper förbättrades.

Lär sig mer ute

– Man lär sig helt enkelt mer, effektivare och mer bestående när alla sinnen är involverade i lärandet. Men så värst många sinnen används sällan i klassrummet, menar Peter Gärdenfors, professor i kognitiv psykologi vid Lunds universitet. När hela kroppen är engagerad leder det till starkare minnen och mer bestående kunskaper.   

Peter Gärdenfors medverkade i Vetandets värld som sändes den 26 oktober, med anledning av att Emilia Fägerstam disputerade samma dag. I programmet medverkade även Anders Szczepanski, föreståndare vid Nationellt centrum för utomhuspedagogik vid Linköpings universitet:

– Att gripa för att begripa är grundläggande i allt lärande. Därför borde just detta vara mycket mer förekommande på alla skolor och förskolor. Emilia Fägerstams forskning visar hur viktigt det är att vi nu börjar fortbilda lärare, men också för att långsiktigt få in utomhusbaserade arbetssätt i autentiska miljöer på våra lärarutbildningar. Det är naturligtvis lika viktigt att stimulera landskapsarkitekter, planerare och förvaltare att ta krafttag och samverka för att utveckla barns och ungas närmiljöer så att de ännu bättre fungerar för lek, lärande och hälsa, anser Anders Szczepanski som tillsammans med Movium är en av drivkrafterna i Utenavet, se www.utenavet.se

Lyssna på  Vetandets värld och läs Emilia Fägerstams avhandling Place and Space Space and Place. Perspectives on outdoor teaching and learning.