Hösten 2017 beviljade Vinnova medel till steg 2 i ett projekt om restorativa arbetsplatser, eller som den formella rubriken lyder: Avstressande utemiljökvaliteter i arbetsområden för ökad trivsel, samarbete och produktivitet. Projektet genomförs av ett antal aktörer i fastighetsbranschen tillsammans med forskare vid SLU Alnarp. Det långsiktiga målet är att projektet i ett kommande steg ska leda till en bedömningsmodell som kan användas för en certifiering av fastigheter och byggnader. 

I februari 2018 anordnades två utbildningsdagar i Lund respektive Huddinge som en kick off för att påbörja konkreta arbetsinsatser. I projektet är 13 fastighetsägare och användare/hyresgäster involverade. 

Den 17 april samlades merparten av dessa till en workshop i Malmö för att diskutera de erfarenheter som man hittills erhållit i arbetet med bedömningar enligt manualer och poängberäkningsverktyg. Workshopen leddes av projektansvariga Anna Bengtsson och Erik Skärbäck från SLU Alnarp. Totalt närvarade ett 30-tal personer i workshopen, förutom projektparter och forskare från SLU fanns även representanter från Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan och Folkhälsomyndigheten samt forskare från Malmö universitet bland deltagarna. 

Workshopen innehöll tre delar: mest tid ägnades åt redovisning av vad som hittills genomförts i form av bedömningar av ett antal av de totalt 39 fastighetsobjekt som fastighetsparterna har med sig in i projektet. I en andra del fick SLU-forskaren Patrik Grahn tillfälle att lite mera ingående beskriva en av de viktigaste grundvalarna i projektet – de åtta upplevelsekaraktärer som utkristalliserats efter närmare 30 års forskning kring trivsel och stimulans av grönytor. 

Inspiration i S:t Larsparken

I en tredje och avslutande del fick deltagarna möjlighet att vandra runt i S:t Larsparken i Lund, med Erik Skärbäck som guide. I den natursköna parken, tidigare platsen för Lunds hospital med inrättningar för psykiatrisk vård, finns ett 30-tal hyresgäster/användare, varav cirka hälften är skolor. En av Vinnova-projektets fastighetsparter, Hemsö, äger och förvaltar ett stort antal av byggnaderna på området. 

Hemsö genomförde för några år sedan med hjälp av Erik Skärbäck en inventering med utgångspunkt i de åtta upplevelsekaraktärerna. Landskapsarkitekter vid FOJAB arkitekter använde därefter inventeringen för att presentera ett generellt gestaltningsprogram för parken, varur Hemsö i sin tur brutit ut konkreta genomförandeprojekt. Ett antal av dessa har realiserats under de senaste åren, bland annat av landskapsarkitekt Ann-Sofie Högborg, som var med och berättade om två projekt. Erik Skärbäck visade runt och förmedlade intryck av hur upplevelsekaraktärerna är närvarande i de enskilda byggnadernas närmiljöer samt i de gemensamma avståndsmiljöerna.

Parterna lyfte problemställningar

Men, som sagt, det viktigaste syftet med workshopen var att fastighetsparterna fick möjlighet att presentera och, tillsammans med övriga involverade i projektet, diskutera hur det hittills genomförda arbetet med protokollföring kopplat till bedömningsformulär och poängberäkningsverktyg fungerat. Eftersom projektet är i sin linda har naturligtvis ett antal frågetecken och problemställningar dykt upp under dessa inledande bedömningar. Projektledningen fick därför under workshopen viktiga inspel i ett revideringsarbete som kommer att leda till förbättringar och klargöranden.

De problemställningar som togs upp av fastighetsaktörerna rörde både mera generella, övergripande aspekter och detaljer kring enskilda punkter i poängberäkningsverktyget. 

I ett generellt perspektiv är två förutsättningar viktiga för bedömningsprotokollet: kvaliteter ska helst kunna klassas med distinkta variabler, dvs. konkret och mätbart. Men det måste också finnas mjukare bedömningsvariabler som kräver mer fackkunskap och erfarenhet. Den utmaningen är en tulipanaros som projektets parter skall testa fortlöpande under 2018 och 2019. 

Protokollet omfattar bedömningar inte bara av utomhusmiljön, utan även naturintrycken interiört och övergången mellan ute och inne. Detta är en utmaning för alla, eftersom inredningsarkitekter och landskapsarkitekter hittills sällan arbetat tillsammans. 

En annan övergripande frågeställning, som måste beaktas i det vidare arbetet, är bedömningsprotokollets olika användningsområden. Det kan dels användas för att gynna gestaltningsprocessen och involvera olika intressenter, dels användas för att bedöma och poängsätta arbetsplatser.

När det gäller konkreta detaljer diskuterades bland annat följande punkter under workshopen:

• Oklarheter kring vad som avses med lugna färger och material samt intryck av vild natur.
• Det finns behov av att relatera till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om exempelvis ljus och luft.    
• Bör olika arbetsplatser, beroende på komplexitet, bedömas som helhet eller i olika delar?

Enkäter till brukare

Nu fortsätter projektet med de olika aktörernas arbete med bedömningar av de olika fastighetsobjekten. Dessutom kommer enkäter till brukare att skickas ut, fastighetsparterna har i uppgift att förmedla e-postadresser till projektledningen som distribuerar ett internetbaserat formulär, där svaren ska fånga brukarnas upplevelse av platsen och känsla för delaktighet i dess utveckling. 

I detta läge skapas en bild av objektets utgångsläge, i slutet av Vinnova-projektet kommer en ny enkät att skickas ut som ska förmedla brukarnas intryck av slutprodukten, efter att förbättringar, som en konsekvens av genomförda bedömningar, utförts. Nästa avstämning i projektet blir en workshop som anordnas den 15 november.