Du är alldeles ny som rådgivare i Movium. Vilka frågor svarar du på i Movium Rådgivning?Jag svarar på frågor om växtval av vedartat växtmaterial men även frågor om vegetationsbyggnad och riskträdshantering.

Vad innebär vegetationsbyggnad egentligen?Det är ett ganska brett begrepp, men det kan vara allt från att välja gatuträd till att sätta ihop komplexa växtmiljöer i olika skikt. Att sätta samman olika växter och att vidareutveckla befintliga vegetationsytor. Jag vill väva in succession och se till växternas roll i planteringarna genom att jobba med naturliga processer istället för jobba emot dem.

I din presentation på Moviums hemsida skriver du att du har inventerat stora delar av Malmös parkträd. Hur många träd handlar det om?Jag har inventerat cirka 30 000 träd vilket är drygt hälften av Malmös parkträd. Alla parkträd ska inventeras med tiden men jag känner inte till tidsplanen för det arbetet. Det arbetet kommer inte att utföras av mig dock.

Skiljer du på parkträd och t.ex. gatuträd? Kommer man att inventera gatuträden senare?Ja, det skiljer man på genom att det är olika skötselklasser. Gatuträden i Malmö är redan inventerade, det gjordes 2008, och det är kanske snart deras tur igen. Bland annat var Johan Östberg, även han moviumrådgivare, med i det arbetet.

Hur går det till rent praktiskt när du inventerar träden? Vad gör du när du står vid ett träd och ska göra en inventering?Jag har ca 15 parametrar som Malmö stad har valt ut från Standard för trädinventering i urban miljö som SLU tog fram för några år sedan. Exempelvis art, planteringsår, kronbredd och stamdiameter vid 1,3 meter (brösthöjd). Jag bedömer även vitalitet och letar efter skador på krona, rötter och stam. Sedan gör jag en uppskattning av eventuella sjukdomar och skriver kommentarer kring risk. Risken är en viktig parameter som initierade hela inventeringen. Jag fotograferar inte i samband med inventeringen utan bilder tar jag av eget intresse för bland annat min blogg.

Du är TRAQ-certifierad. Vad innebär egentligen en TRAQ-certifiering och hur använder du den när du inventerar träden i Malmö?ISA – International Society of Arboriculture – tog fram en metod för riskträdsinventering som kallas TRAQ – Tree Risk Assessment Qualification. Svenska Trädföreningen höll, för första gången, en TRAQ-kurs förra året, så jag är en av cirka 15 certifierade i Sverige. Min utrustning när jag jobbar enligt TRAQ är hammare, måttband och järnspett för att undersöka håligheter. Behöver trädet en djupare analys får man utrusta sig efter behov. Vi använder inte just den metoden i Malmö eftersom det tar 15–20 minuter per träd vilket är för tidsödande med 60 000 parkträd att inventera.

Din blogg malmöträd har blivit uppmärksammad och uppskattad. Hur kom du på idén att blogga om träd?Det var med bakgrund av att jag var lärare i växtkännedom på SLU som jag ville ge studenterna bra referensexemplar att titta på i staden. Jag ville sätta mitt eget filter på staden och visa vad jag tittar efter på mina söndagspromenader. Det har blivit väldigt uppskattat. Även folk från andra delar av landet följer och kommenterar bloggen trots att den är väldigt lokalpatriotisk. Jag får e-post från både studenter, privatpersoner och branschfolk om trädfrågor. Ofta härdighetsfrågor om träd i olika delar av landet.

Hur många malmöträd har du bloggat om hittills?Jag startade bloggen i mars 2013 och har väl skrivit om minst 160 träd. Men inte 160 olika arter, vissa är ju väldigt intressanta individer. Det blir vad som faller mig in. I bland är jag inte nöjd med vad jag skrev om ett träd för två år sedan så då kan jag göra det igen. Det blir väl drygt ett träd i veckan.

Hur länge kan du trädblogga? Börjar det kanske bli svårt att hitta nya träd att skriva om?Nej, det finns drygt 500 taxa i Malmös träddatabas, och det är bara på gatukontorets mark. Sedan finns all privat mark också, så jag hinner nog tröttna innan träden tar slut. Men det gör inget, kanske vill någon annan ta vid när jag känner mig färdig? Flera andra bloggare har tagit konceptet vidare till sin egen stad. I dag finns det bra trädbloggar i t.ex. Umeå och Falkenberg. De marknadsför stadens träd som en del av sitt jobb, men jag har gjort det på eget initiativ. Träden är ju till för invånarna i Malmö, jag vill bara lyfta fram dem och visa att de finns.

Hur gör nyfikna läsare för att hitta och ta del av din trädblogg?Leta upp bloggen malmöträd på Instagram. Anledningen till att jag startade bloggen på just Instagram var att de har en kartfunktion som visar var träden står, så att alla kan hitta dit och titta på dem. Jag delar sedan mina blogginlägg på Instagram till Facebook och Tumblr för att fler ska hitta dem. Helst skulle jag ha en egen hemsida vilket skulle göra det bättre och enklare att hantera längre texter. Instagrambloggen är begränsad vad gäller textmängd men är ändå ett bra sätt att nå ut med budskapet. Jag får ofta kommentarer från mina ”följare” vilket ger en bra dialog och snabb feedback. I princip kan jag räkna ”likes” per minut, så jag vet direkt om jag skrivet något som läsarna tycker är bra.

Avslutningsvis, vad gör du när du inte sysslar med träd?Boxning är en stor del av min fritid. Jag tränar boxning flera gånger i veckan och sedan ett år tillbaka är jag även tränare tre gånger i veckan för en motionsgrupp med tjugo boxningsmotionärer. Jag tävlar inte utan började med boxning i vuxen ålder, men jag tröttnade på gym och ville testa något annat.

Och framtiden då?Jag drömmer om en egen trädgård, men det låter så begränsat. Jag behöver egentligen större ytor. Problemet med träd är ju att de blir så stora så stadens träd får vara min egen trädgård tills vidare. Ett eget arboretum hade förstås varit drömmen eftersom träd har blivit mitt fokus genom de jobb och uppdrag jag haft senaste åren. Men självklart är jag lika intresserad av buskar och perenner. Jag är uppväxt i Göteborg och Vedum och flyttade till Malmö 2005. Vi får se hur det blir framöver men jag kan tänka mig att flytta om det finns intressanta jobb eller uppdrag någon annanstans. Men Malmö har alltid en plats i mitt hjärta.