I september träffades närmare trehundra högstadieelever från Köpenhamn, Malmö och Lund för att tillsammans hitta lösningar på en fiktiv dystopi. Som en del av det regionala projektet Öresundsklassrummet arbetar ungdomarna med frågor om hållbar utveckling. Dagens sammankomst, som gick under namnet Educamp, hölls i Beijers park i Malmö där eleverna träffades för att gemensamt testa vägar mot en bättre framtid.

Fingerade löpsedlar introducerade framtidsscenarion för eleverna.

 

 

"Mördarfästingen slår till i Malmö!"

 

"Aggressivt råttvirus i översvämningens spår!"

 

"Skånes sista gran faller!"

 

 

Så lyder några av rubrikerna på de fiktiva löpsedlar som möter de nästan trehundrahögstadieeleverna i Beijers park i Malmö. På dagens Educamp iscensätts en framtidsvision om klimatföljder för år 2030.

 

 

Dystert framtidsscenario

 

Framtidsscenariot, som förberetts i elevernas respektive klassrum under de senaste veckorna, innebär att kraftiga stormar och regn drivit in över Öresundsregionen år 2030 på grund av klimatförändringar. Malmö, Lund och Köpenhamn, med sammanlagt två miljoner invånare, är avskurna från omvärlden till följd av höjda vattennivåer och översvämningar. Industriproduktionen och lantbruksverksamheten har stannat av både i Skåne och på Själland. Turning Torso, liksom flera höghus i Örestad, måste rivas på grund av risken att de ska störta ihop. Hundratusen människor har blivit hemlösa och matproduktionen har gått ner med tio procent.

 

 

Det är bara Beijers park som är sig lik jämfört med 2011. Elevernas uppgift är att söka lösningar på detta scenario.

 

 

Öresundsklasrummet

 

Det treåriga projektet Öresundsklassrummet har pågått sedan 2010. Projektet innebär ett utbyte mellan högstadieskolor i de tre städerna, där varje klass har en vänklass från andra sidan Öresund. Syftet är att eleverna ska lära känna och förstå varandra, utbyta idéer och förstärka kunskapen om regionen.

 

 

Att åtta skolor och lika många skolklasser medverkar innebär att nästan trehundra elever och tjugofem lärare engageras i projektet. En dag i veckan under projekttiden studerar eleverna hållbar utveckling, ett tema som är genomgående i projektarbetet.

 

 

Kunskap och handlingskompetens

 

Målet är att eleverna på olika sätt ska få den kunskap och handlingskompetens som behövs för att skapa framtidens hållbara samhälle.

 

 

- Vi lägger mycket fokus på demokratiska processer och ämnesöverskridande arbetssätt, berättar projektledare Åsa Hellström från miljöförvaltningen i Malmö.

 

 

Eleverna har bland annat gjort namninsamlingar, skrivit insändare och kontaktat politiker för att få förbättringar i sin utemiljö. De har engagerat sig i många olika miljöfrågor, till exempel om hur vägen till skolan kan göras mer hållbar. Trampdrivna bussar, elgenererande lekplatser, solceller och vindkraftverk på skolans tak är idéer som kommit upp.

 

 

 

Amalie Villesen, Köpenhamns kommuns klimatambassadör för Öresund, hjälper några elever med en av frågorna.

Olika stationer

 

Under dagens arbete i Beijerspark finns olika stationer där eleverna får lösa problem kring bland annat avfall, avlopp, mat- och vattenförsörjning som uppstått till följd av katastrofen.

 

 

- Eleverna har många bra idéer, en hög medvetenhet och kommer med naturliga lösningar, förklarar Amalie Villesen som är Köpenhamns kommuns klimatambassadör för Öresund.

 

Hon har informerat lärarna i projektet, som i sin tur informerar eleverna.

 

 

- Ungdomar vill veta hur de kan bidra till att förändra världen, säger hon.

 

 

 

Ritande workshop

 

I en av workshopparna sitter fjortonåriga Estefany Reyes från Kirsebergsskolan i Malmö och ritar. Temat är biologisk mångfald och teckningarna ska vara med i en serie- och postertävling, vars prisutdelning avslutar dagen.

 

 

- Jag uppmanar folk att lämna bilen hemma. Det är helt onormalt som man gör i USA, till exempel tar bilen för att handla runt hörnet. Tättbefolkade områden borde börja inse vad de håller på med. Jag önskar att folk skulle bry sig mer och använda cykel och åka kollektivt, säger hon.

 

 

Estefany Reyes tror att scenariot för 2030 som de arbetar med skulle kunna hända på riktigt med tanke på ökande antal jordbävningar, tsunamis och torka.

 

 

- Jag hade nog försökt att ta mig norrut till högre höjder.

 

 

Hon hoppas att det ska finnas något sätt att förhindra en katastrof av detta slag, kanske genom kollektivtrafik och sopsortering. Hon tror att de flesta är med på det.

 

 

- Ingen vill att världen ska gå under!

 

Estefany Reyes, 14 år från Kirsebergsskolan i Malmö och Max Ladegaard från Utterslev skole i Köpenhamn.

 

 

Enklare förstå varandra

 

I en annan grupp sitter Max Ladegaard från Utterslev skole i Köpenhamn. Han berättar att vänklasserna träffats vid några tillfällen tidigare under projektet.

 

 

- Det är svårt att förstå varandra ibland, men det blir bättre, tycker han.

 

 

Max Ladegaard säger att det mesta han vet om miljöförstöring har han lärt sig via internet.

 

 

- Jag vet att utsläppen gör atmosfären varmare så att inlandsisen börjar smälta och vattennivåerna stiger. Det kommer att ske men kanske inte så illa som många tror, spår han.

 

 

Till vardags tänker Max Ladegaard inte så mycket på miljöfrågor, men han tillägger ändå:

 

 

- För Danmark kan det bli problem eftersom det är ett så litet och platt land. Lösningen är att minska utsläppen, till exempel genom att minska bilkörning.

 

 

Gränsöverskridande samarbete

Ett av delmålen med Öresundsklassrummet är att eleverna ska samarbeta med yrkesverksamma som arbetar med frågor som rör exempelvis stadsplanering. 

 

 

Köpenhamns kommun har ett kompetenscenter By X, vars syfte är att tidigt lyssna till barns och ungdomars synpunkter i utvecklingen av den hållbara staden. De finns med när tjugofyra av projektets elever tagits in i byggprocessen för utbyggnaden av den gamla industrihamnen Nordhavnen i Köpenhamn, en stadsdel som ska växa upp som helt och hållet hållbar, berättar Åsa Hellström. 

 

 

I projektet vill man göra olika lärandemiljöer tillgängliga över kommun- och landsgränser.

 

 

- Till exempel har eleverna möjlighet att besöka Malmö museum för att studera energifrågor, Miljögården med sin energi- och vattenverkstad på S:t Hans backar i Lund samt Naturverkstaden Klövermarken i Köpenhamn, förklarar Åsa Hellström.

 

 

Möts för reflektion

 

Respektive klassers lärare träffas regelbundet i lärocirklar, med forskare som mentorer, för att reflektera över elevernas aktiviteter i projektet.

 

 

 

- Tanken är att utveckla utbildningsmaterial, för egen undervisning men också för att dela med sig av till andra. Forskare från Malmö högskola, Lunds universitet och Professionshøjskolen UCC, University College Capital, utvecklar ett vetenskapligt material som ska resultera i en bok rörande grön mobilitet, teknik, klimat och demokrati, baserad på kunskap och erfarenheter som Öresundsklassrummet genererat, säger Åsa Hellström.

 

 

- Om man ska lära om hållbar utveckling så får man tillämpa global undervisning där man får kunskap om andra kulturer. När nu Danmark är så nära Sverige är det upplagt för att vi ska arbeta tillsammans, säger Harriet Axelsson som är fil dr i pedagogik och deltagare i Öresundsklassrummet.

 

 

 

Fakta

 

Öresundsklassrummet delfinansieras med en miljon euro av Europeiska regionala utvecklingsfonden genom Interreg IVA Öresund-Kattegatt-Skagerrak. Lika mycket ställer deltagande kommuner, Malmö Högskola och Lunds Universitet tillsammans upp med.

 

 

Deltagande skolor är Kirsebergsskolan i Malmö, Killebäcksskolan, Svaleboskolan och Vikingaskolan i Lund samt Guldberg Skole, Husum Skole, Utterslev skole och Vanlöse skole i Köpenhamn.

 

 

http://www.oresundsklassrummet.eu/