
Bild: SLU
Nya miljöanalysprojekt startar
Två nya projekt beviljas utvecklingsmedel inom ramen för SLU:s miljöanalys, program Bebyggd miljö, som koordineras av Movium.
Vid sidan av utbildning och forskning har SLU, som enda svenska universitet, regeringsuppdraget att bedriva fortlöpande miljöanalys genom att samla kunskap om ekosystemen och vår användning av dem, och på så sätt stödja samhället med miljödata, expertkompetens och vetenskapligt grundade råd. Detta görs inom ramen för tolv olika miljöanalysprogram.
Program Bebyggd miljö är det enda miljöanalysprogrammet under LTV-fakulteten. Programmets syfte är att samla in och dela kunskap om det urbana landskapet med fokus på utomhusmiljön i våra tätorter och dess närmaste omgivningar samt sambandet dem emellan.
Programmet hade tidigt i våras en utlysning av projektmedel riktade till forskare vid SLU. Utlysningen löd: ”Projekten ska ha perspektivet gestaltad livsmiljö och syfta till att utveckla metoder eller datatillämpningar inom miljöanalysen där tillgänglighet och långsiktighet/ uppföljningsbarhet är en kvalitet, och/eller bidrar till efterfrågade beslutsunderlag till avnämarna.
Föreslagna inriktningar för projekten i denna utlysning är: barns och ungas utemiljö, äldres utemiljö, urbana ekosystemtjänster, kvalitet på samtidens bostadsgårdar samt hälsa i förhållande till gestaltad livsmiljö.
Genom denna utlysning vill fakulteten uppmuntra till nya tillämpningar inom miljöanalys och öka samverkan, både internt och externt. Det är en fördel om resultaten från de projekt som beviljas medel kan leda till framtida externa uppdrag gällande fortlöpande miljöövervakning kopplat till gestaltad livsmiljö – som är den av riksdagen beslutade arkitekturpolitiken i anslutning till miljömålet om god bebyggd miljö.”
Referensgruppen, som består av ledamöter från Boverket, Naturvårdsverket, Statistikmyndigheten SCB, Trafikverket, Riksantikvarieämbetet samt Folkhälsomyndigheten har sammanträtt för att bedöma sex inkomna ansökningar. Efter beslut fattade av Karl Lövrie, prodekan vid LTV-fakulteten, SLU, Märit Jansson, ledamot av Fakultetsnämnden, samt Harald Klein, programkoordinator, har följande projekt beviljats medel:
Förstudie om att utveckla metoder inom fortlöpande miljöanalys avseende hälsopromoverande grönstruktur i bebyggd miljö
Projektledare: Patrik Grahn, Institutionen för människa och miljö.
Beviljat belopp: 250 000 SEK
Syftet med projektet är att utveckla metoder för fortlöpande analys av invånares tillgång till hälsopromoverande grönytor. Målet är att producera en manual som innehåller metoder och riktlinjer för hur man analyserar och utvärderar tillgången till hälsopromoverande grönytor i svenska städer med varierande storlek.
Bedömning: Avstånd till-, storlek för-, och hur grönområden ska förvaltas för att de ska vara hälsofrämjande är ett brett och relevant område som behöver utvecklas för att frågorna ska få större genomslag i samhällsplaneringen. Projektet har tydliga kopplingar till flera föreslagna inriktningar för utlysningen och har potential att leda till en ökad mätbarhet av kvalitativa värden hos grönområden. Ett medskick är att studera hur uppföljningsbar miljödata kan genereras.
Kvaliteter i fysisk utemiljö som främjar hälsa för äldre personer som bor på särskilt boende – från kartläggning till arbetsmetod för design och planering
Projektledare: Anna Bengtsson, Institutionen för människa och miljö.
Beviljat belopp: 250 000 SEK
Projektet ingår i ett större forskningsprojekt vars syfte är att utveckla en evidensbaserad riktlinje för utemiljöer vid särskilda boenden, som implementeras och testas i en arbetsmodell för design- och planeringsprocessen. Syftet med denna delstudie är att skapa underlag för miljöanalys genom att kartlägga äldre personers önskemål om utevistelse samt aktiviteter/träning utomhus vid särskilda boenden samt deras behov av stöd från den aktuella fysiska miljön.
Bedömning: Viktigt projekt i ett ämne som behöver mer uppmärksamhet, och som är i linje med utlysningens fokus. Resultaten, som på sikt kan bli uppföljningsbara, är viktiga för en bättre äldrevård och för utformningen av utemiljöer vid vårdboenden. Ett medskick är att studera hur uppföljningsbar miljödata kan genereras. Hur resultaten ska spridas till beslutsfattare och planerare utanför forskning och utbildning bör utvecklas.
HARALD KLEIN
Vägledningsarbetet har startat!
Nu har arbetet med regeringsuppdraget att ta fram en vägledning för barns och ungas utemiljö i förskola och skola startat! Fredagen den 28 februari hölls första fokusmötet med en rad inbjudna nyckelpersoner. >>
Barnens mosaikarbete deltar i internationell arkitekttävling
Gröna skolgårdars arbete med Augustenborgsskolan i Malmö är nominerat till Golden Cube Awards i kategorin ”Skola”. Landskapsarkitekt Lena Jungmark, som jobbat med projektet, är glad och stolt. >>
HÖR THORBJÖRN ANDERSSON ARGUMENTERA FÖR FLER VÄLMÅENDE STADSTRÄD
Varför behövs välmående stadsträd? Den 19 mars föreläser landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson om detta samt hur vi får träden att må bra. Föreläsningen hålls i Ultuna genom projektet Grågröna systemlösningar för hållbara städer.
Föreslå Årets kyrkogårdsförvaltning 2014!
Var finns den kyrkogårdsförvaltning som på ett långsiktigt och förtjänstfullt sätt utvecklar och sköter sin verksamhet?
Samverka över förvaltningsgränser strategi för grönare skolgårdar
Alla aktörer som är inblandade i att skapa och förvalta utemiljöer för barn bör ha en gemensam syn på och förståelse för vad som är viktigt för barns lek. Lund har utvecklat en samverkansmodell som väcker internationell uppmärksamhet.
Lärarhögskolor vill undervisa i utomhuspedagogik
Skulle en ny och effektivare metod att behandla svåra sjukdomar upptäckas skulle denna omgående börja användas. Detta tycks inte gälla inom pedagogikens värld, skriver Petter Åkerblom. >>
Bedöm lekredskapen utifrån hur barnen leker
Alla som skapar utemiljöer för barn vill ju göra dem säkra. Men vad är tillräckligt säkert egentligen? Peter Kells, expert inom den kanadensiska lekutrustningsbranschen, menar att man ska titta på hur lekredskap används >>
Skolgårdar blir stadsodling
Det finns flera exempel där skolor kopplat odling till sitt uppdrag. Anna Ekblad, Naturskolan i Lund, rapporterar i den tredje artikeln för Movium från ISGA:s internationella skolgårdskonferens i Toronto. >>
Att leva är att utmana sig själv
Varför är vi så rädda för att barn ska utmana sig själva och ta risker när vi vuxna gör det hela tiden? Läs den andra artikeln från ISGA:s andra internationella skolgårdskonferens som hölls hösten 2013 i Toronto. >>
Stadsträdsintresserade sökes för Vinnova-projekt
Vinnova har beviljat medel till Movium och SLU i Alnarp för att göra en förstudie och skriva en ansökan om ett tvåårigt projekt med en totalbudget på förhoppningsvis över 20 Mkr. Fler samarbetspartner efterlyses! >>
Gränslöst samarbete motorn i global skolgårdsutveckling
Hur kan skolgårdar utformas för att främja barns välbefinnande? Nyligen hölls den andra internationella skolgårdskonferensen i arrangemang av International School Grounds Alliance. Läs den första av fyra rapporter därifrån. >>
Lägg till ny kommentar