
Bild: SLU
Nya forskningsprojekt startar
Tre nya projekt beviljas ekonomiska medel inom ramen Fortlöpande miljöanalys, program Bebyggd miljö, som koordineras av Movium.
Vid sidan av utbildning och forskning har SLU, som enda svenska universitet, regeringsuppdraget att bedriva fortlöpande miljöanalys, Foma, genom att samla kunskap om ekosystemen och vår användning av dem, och på så sätt stödja samhället med miljödata, expertkompetens och vetenskapligt grundade råd. Detta görs inom ramen för tolv olika miljöanalysprogram.
Sedan 2018 är Movium koordinator för program Bebyggd miljö som samlar in och delar kunskap om det urbana landskapet med fokus på utomhusmiljön i våra tätorter och dess närmaste omgivningar samt sambandet dem emellan.
Under våren har en referensgrupp för programmet tillsats som består av Sofie Adolfsson Jörby, Boverket, Christian Haglund, Naturvårdsverket, Stefan Svanström, Statistikmyndigheten SCB, Johan Bergkvist, Trafikverket, Anders Hedlund, Riksantikvarieämbetet, samt Emma Franzén, Folkhälsomyndigheten.
Programmet hade i våras en utlysning av projektmedel riktade till forskare vid SLU. Utlysningen löd: ”Projekten ska syfta till att utveckla metoder eller datatillämpningar inom miljöanalysen där tillgänglighet och långsiktighet/uppföljningsbarhet är en kvalitet, och/eller bidrar till efterfrågade beslutsunderlag till avnämarna. Önskat fokus för projekten är antingen barns och ungas utemiljö eller urbana ekosystemtjänster. Alla forskare och anställda vid SLU kan söka medel.
Genom utlysningen vill fakulteten uppmuntra till nya tillämpningar inom miljöanalys och öka samverkan, både internt och externt. Det är en fördel om resultaten från de projekt som beviljas medel kan leda till framtida externa uppdrag gällande fortlöpande miljöövervakning inom de miljömål som rör bebyggd miljö.”
Referensgruppen har sammanträtt för att bedöma åtta inkomna ansökningar. Efter beslut fattade av Karl Lövrie, prodekan vid LTV-fakulteten, SLU, Märit Jansson, ledamot av Fakultetsnämnden, samt Harald Klein, programkoordinator, har följande projekt beviljats medel:
Digitala avbildningar och spatiala modeller av urban vegetation för att bestämma biodiversitet, CO2 lagringskapacitet och friska gröna miljöer.
Projektledare: Ann-Mari Fransson, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU.
Beviljat belopp: 346 679 SEK
Syftet är att övervaka stadsvegetation för att fastställa ekosystemrelaterade funktioner i urbana växtmiljöer. Fokus kommer att ligga på att testa digitala verktyg och drönare för att generera ny kunskap kring växternas biomassa och växtsammansättning. Det långsiktiga målet är att utveckla mjukvarumodeller och applikationer med hjälp av digital avbildning.
Bedömning: Det finns ett stort behov av miljöövervakning av den bebyggda miljön. Projektet skulle kunna leda till en relativt enkel metod för att bedöma statusen hos urban vegetation ur ekosystemtjänst-perspektiv med hög upplösning och ge underlag till både planering och förvaltning av stadsgrönskan. Intressant att kunna jämföra traditionella mätmetoder med digital fjärranalys via drönare. Ansökan har bra koppling till praktiken, är relativt välformulerad om än bred, och gruppen innehåller forskare från flera institutioner.
Utveckling av "lekotoper" för barns naturmöten.
Projektledare: Fredrika Mårtensson, institutionen för arbetsvetenskap. ekonomi och miljöpsykologi, SLU:
Beviljat belopp: 350 000 SEK
Syftet med projektet är att identifiera och utveckla naturmarksområden som fungerar väl för barn i urbana miljöer. I en dialog mellan barn och forskare i ekologi, design och miljöpsykologi utvärderas testbäddar med olika biotoper. Arbetet kombineras med ett konceptuellt utvecklingsarbete som tar sin utgångspunkt i begreppet ”lekotoper” för att bättre förstå samspelet mellan barn och natur och utveckla en terminologi för konsultationer vid kommuners naturmarksetablering och naturmarkskartering.
Bedömning: Välformulerad ansökan kring en mycket angelägen fråga, bl.a. då de oplanerade och naturliga lekplatserna i den bebyggda miljön ofta ses som ”skräp” samt att ökad kunskap kring lekvegetation är efterfrågat. På sikt vore det intressant att försöka bredda begreppet lekotoper så att man inte utesluter andra miljöer som kan vara intressanta ur ett lekperspektiv. Det finns behov av att förtydliga den långsiktiga miljöanalysaspekten under projektets gång, möjligen genom att ta fram någon form av indikator.
Empirisk data för blågrön infrastruktur - en översikt för Malmö och möjligheter för uppskalning för FOMA.
Projektledare: Åsa Ode Sang, institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU.
Beviljat belopp: 339 000 SEK
Projektet syftar till att göra en inventering av existerande empiriskt data för Malmö stad avseende den blå-gröna infrastrukturen och se på hur existerande datainsamling kan ligga till grund för mer långvarig miljöövervakning avseende god bebyggd miljö. Vidare syftar projektet också till att undersöka hur en sådan miljöövervakning kan utvecklas/förstärkas för att uppnå en hållbar insamling och förvaltning av relevant data med målet att stödja en god bebyggd miljö.
Bedömning: Projektet rör ekosystemtjänster och syftar till att samla in data om blågrön infrastruktur i Malmö från olika källor och undersöka hur insamlingen kan utvecklas för att användas i miljöövervakning och management. Styrkan ligger i att öka möjligheterna i att skapa en helhetsbild kring strukturernas funktion och värden. Att återanvända data är en spännande metod och mycket relevant att göra eftersom kunskapen om vilken data, kring utemiljö och ekosystemtjänster, som finns tillgänglig ofta är låg och dåligt utnyttjad. Projektets långsiktiga resultat innebär en hög potential för analyser av den bebyggda miljön.
HARALD KLEIN
KONFERENS OM VIKTEN AV MÅNGFALD BLAND TRÄD
16-18 juni samlas några av världens främsta experter på stadsträd i Alnarp för konferensen Urban Tree Diversity. Movium bad konferensens koordinator, Johan Östberg, berätta mer. >>
Obligatoriska planer för vård och underhåll
Kyrkogårdar och begravningsplatser är några av de äldsta trädgårdsanläggningarna som finns bevarade. Movium arrangerade ett seminarium om hur vård- och underhållsplaner för dem upprättas. >>
Kommuner söker stöd hos varandra vid miljökompensation
Hur kompenserar en kommun förlorade miljövärden vid exploatering så att vardagslandskapet värnas? Under en Movium Partnerskapsträff i Lomma var alla eniga om att svenska kommuner måste samarbeta för att få fram svaren. >>
JOGGARES RYTM GER NYA STADSRUM
De urbana joggarna blir fler och fler. Det nya forskningsprojektet I joggingens spår – om nya rörelsemönster och hälsosam stadsutveckling ska titta på hur städer för fotgängare i flera hastigheter kan se ut. >>
Vägledningsarbetet har startat!
Nu har arbetet med regeringsuppdraget att ta fram en vägledning för barns och ungas utemiljö i förskola och skola startat! Fredagen den 28 februari hölls första fokusmötet med en rad inbjudna nyckelpersoner. >>
Barnens mosaikarbete deltar i internationell arkitekttävling
Gröna skolgårdars arbete med Augustenborgsskolan i Malmö är nominerat till Golden Cube Awards i kategorin ”Skola”. Landskapsarkitekt Lena Jungmark, som jobbat med projektet, är glad och stolt. >>
HÖR THORBJÖRN ANDERSSON ARGUMENTERA FÖR FLER VÄLMÅENDE STADSTRÄD
Varför behövs välmående stadsträd? Den 19 mars föreläser landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson om detta samt hur vi får träden att må bra. Föreläsningen hålls i Ultuna genom projektet Grågröna systemlösningar för hållbara städer.
Föreslå Årets kyrkogårdsförvaltning 2014!
Var finns den kyrkogårdsförvaltning som på ett långsiktigt och förtjänstfullt sätt utvecklar och sköter sin verksamhet?
Samverka över förvaltningsgränser strategi för grönare skolgårdar
Alla aktörer som är inblandade i att skapa och förvalta utemiljöer för barn bör ha en gemensam syn på och förståelse för vad som är viktigt för barns lek. Lund har utvecklat en samverkansmodell som väcker internationell uppmärksamhet.
Lärarhögskolor vill undervisa i utomhuspedagogik
Skulle en ny och effektivare metod att behandla svåra sjukdomar upptäckas skulle denna omgående börja användas. Detta tycks inte gälla inom pedagogikens värld, skriver Petter Åkerblom. >>
Bedöm lekredskapen utifrån hur barnen leker
Alla som skapar utemiljöer för barn vill ju göra dem säkra. Men vad är tillräckligt säkert egentligen? Peter Kells, expert inom den kanadensiska lekutrustningsbranschen, menar att man ska titta på hur lekredskap används >>
Lägg till ny kommentar