I november 2017 kom beskedet att Vinnova beviljat medel till steg 2 i ett projekt om restorativa arbetsplatser. Projektet drivs av ett antal aktörer i fastighetsbranschen tillsammans med SLU Alnarp. Projektet syftar till att utveckla en certifieringsmetod för att främja restorativa arbetsplatser. I steg 2 ska verktyg vidareutvecklas för värdering och analys av naturintryck både exteriört och interiört av byggnader.

Under två separata utbildningsdagar den 6 februari på Lunds universitet respektive den 13 februari på Södertörns högskola i Huddinge har nu projektdeltagare och projektledning tillsammans gått igenom de olika delarna av projektet. Fastighetsägare och andra partner har beskrivit de byggnader, objekt och miljöer, kopplade till olika typer av arbetsplatser, som kommer att skärskådas under projektet.

Det är Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid SLU Alnarp som är huvudkoordinator, med landskapsarkitekt Anna Bengtsson, universitetsadjunkt vid SLU Alnarp, som ansvarig projektledare. Medlen, nära 10 miljoner kronor, hämtas från Vinnovas innovationsprogram för hållbara städer. Fastighetsägarna i projektet, åtta stycken, bidrar med lika mycket pengar i medfinansiering.

Steg 1 i projektet genomfördes under 2014, sedan blev det nej på en steg 2-ansökan 2015. Flera fastighetsägare involverade i steg 1 (Hemsö, Akademiska Hus och Stockholms stads fastighetskontor), hade dock blivit övertygade om nyttan och började på egen hand testa analysverktyg och bedömningsprotokoll tillsammans med Erik Skärbäck, professor vid SLU Alnarp (numera emeritus) och engagerad i projektledningen.

Fastighetsägarnas övertygelse bygger på forskningsevidens att koncentrationsförmågan ökar med naturintrycken. Trivseln ökar och även empatin, med förväntan om mindre konflikter, mindre sjukskrivningar, bättre arbetsresultat och högre lönsamhet i verksamheterna. Denna vision förenar nu alla parterna, och det är fastighetsägarnas egen övertygelse som också fick Vinnova att tro på potentialen. Mer information om bakgrunden till projektet finns på hemsidan www.restorativeworkplace.com.

Det är till stor del den omfattande forskning som skett vid SLU i Alnarp under närmare 30 år, under bland annat professor Patrik Grahns ledning, som övertygar de olika parterna. Forskningen har lett fram till identifikation av åtta stycken så kallade upplevelsekaraktärer: Rofylld; Rymd; Vilt/natur; Lustgård; Artrikt/lummigt; Kulturhistoria; Allmänning; Centrum/fest. En del av dessa karaktärer visar samband med avstressning och återhämtning medan andra har visat sig vara särskilt betydelsefulla för kreativitet och idéutveckling.

Totalt 16 olika aktörer i projektet

En förnyad steg 2-ansökan till Vinnova under 2017 beviljades och Vinnova har redan reserverat medel för steg 3 för att kunna fullfölja till ett färdigt certifieringssystem. Vinnovas långsiktiga engagemang i frågan skapar en hög trovärdighet inte bara bland fastighetsägare utan även bland användare och brukare inom de verksamheter som drivs av de företag och institutioner som är hyresgäster.

Målet är att det inom steg 2, som pågår under 2018-2019, utvecklas en så väl utprovad bedömningsmodell att den i nästa steg kan användas för en certifiering av fastigheter och byggnader. Det framhålls också både i ansökan och i Vinnovas beslut att resultat från projektet kan användas för att redovisa hållbarhetsaspekter i företags hållbarhetsrapportering. Det handlar framför allt om social hållbarhet men åtgärder enligt projektets intentioner gynnar även ekologisk och klimatmässig hållbarhet.

Förutom forskare vid SLU har 13 fastighetsägare och användare/hyresgäster involverats i projektet, vilka satsar egna resurser i utvecklingen av verktyg och bedömningskriterier:

Fastighetsägare (samverkar med användarpart): Akademiska Hus, Atrium Ljungberg, Hemsö, Region Jönköpings län, Malmö universitet, Region Skåne, Stockholms stads fastighetskontor, Vacse.

Användare/hyresgäster: Karolinska Institutet, Krinova (samägt av Kristianstads kommun och Högskolan Kristianstad), Byggnadsavdelningen vid Lunds universitet, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet.

Dessutom har som experter engagerats, Tankesmedjan Movium (kommunikation) och RISE (rådgivning).

Några centrala utgångspunkter har formulerats för projektet:

• Sjukskrivningar på grund av stress på arbetsplatsen ökar.
• Det finns evidens för att naturkontakt och grönska på arbetsplatsen har positiv inverkan på anställdas hälsa och välbefinnande, trivsel, arbetskapacitet, arbetsförmåga och kreativitet.
• Dagens behov av förtätning leder till minskande grönytor.

Tre verktyg med upplevelsekaraktärer som bas

Tre olika verktyg, som har utvecklats i förarbetena, kommer att tillämpas och vidareutvecklas på 39 fastighetsobjekt i steg 2.:

1. Poängberäkningsverktyg.

2. Enkätverktyg.

3. Verktyg för kartanalyser.

I verktygen sker bedömning av de olika karaktärerna i tre olika zoner av kontakt med utemiljön:

1. Innemiljön och kontakt med utemiljön inifrån byggnaden (fönster) och övergångszon som binder samman inomhus- och utomhusmiljöer fysiskt och visuellt (till exempel balkong, vinterträdgård, växthus).

2. Den omedelbara närmiljön från byggnaden till cirka 50 meter (trädgård/park i anslutning till byggnad, uteplats, skolgård etcetera).

3. Kvaliteter i tillgänglig närmiljö på lite längre avstånd, cirka 50-400 meter.

Partner förbinder sig att protokollföra bedömning via poängberäkningsverktyget vid tre olika tillfällen under projektet: objektets utgångsläge, förväntad kvalitetsnivå i samband med förslag till förbättringar samt slutprodukt. I bedömningen ska fastighetsägare, hyresgäst/användare samt gärna även extern konsult (exempelvis landskapsarkitekt/arkitekt) delta. De 39 objekten som bedöms befinner sig i olika faser – här finns ett antal byggnader med arbetsplatser i drift samt sådana som är i ett projekterings- eller byggskede.

Enkätverktyget är internetbaserat och handlar om att fånga brukarnas upplevelse av platsen och känsla av delaktighet i dess utveckling. Det är partners ansvar att ta fram e-postadresser till brukare och projektkoordinator distribuerar därefter enkät vid två tillfällen under projektet: objektets utgångsläge samt slutprodukt.

Verktyget för kartanalyser har sedan 2012 utvecklats för universitetscampus och testats i större skala bland annat på Karolinska Institutet i Solna med flera internationellt starka universitet.

Stort engagemang bland partner

De nyligen genomförda utbildningsdagarna samlade ett 50-tal personer vardera och det uppvisades ett tydligt intresse och engagemang bland de olika partner som är involverade i projektet. Förutom praktisk projektinformation fick deltagarna ta del av aktuell nationell och internationell forskningsevidens när det gäller sambandet mellan grönska och hälsa. Redan dagen efter utbildningstillfället i Huddinge genomförde en av fastighetsägarna, Vasce, en protokollförd bedömning av ett av sina objekt – polishuset i Södertälje.

I Vinnova-projektets verkställande utskott ingår projektledaren Anna Bengtsson, två representanter från partner: Emma Weman, Hemsö, och Mia Edofsson, Akademiska Hus, samt Erik Skärbäck.

Projektet rullar nu på med bedömningar och enkäter, innan alla partner samlas till en workshop den 17 april i Malmö. Då blir det tillfälle till redovisning och diskussion kring objekten i relation till deras olika faser samt insamling av erfarenheter kring hur bedömningsprotokollen har fungerat. Projektledningen kommer också att samla kommentarer och fotografier från objektbedömningarna för att påbörja arbetet med en manual. Ytterligare tre workshoppar, en varje termin, kommer sedan att genomföras under projektet.