Den 5 mars hölls en workshop på Stockholmsregionens europakontor i Bryssel som handlade om att ta fram forskningsagendor om urbana ekosystemtjänster och hållbar urbanisering. Workshoppen leddes av Påverkansplattformen för urbana ekosystemtjänster som koordineras av Harald Klein på Tankesmedjan Movium vid SLU.

Det övergripande målet var att identifiera synergier och partnerskap mellan Sveriges nya agenda för gröna och hållbara städer och EU:s agenda för hållbar stadsutveckling mellan 2018 och 2022.

SLU:s förslag på teman för forskning och innovation

• Koldioxidneutrala, gröna och levande städer
• Konstbaserad forskning och dess förhållningssätt till hållbar urbanisering
• Stadsodling som ett medel för social sammanhållning och försörjning
• Det offentliga och halv-offentliga rummets roll för sociala värden och välbefinnande
• Brukarinflytande i naturinspirerade och smarta städer
• Sambandet mellan staden och landsbygden​

Summering av workshoppen

Synergier mellan Sverige och EU är uppenbara. Båda nivåerna använder sig exempelvis redan av tillvägagångssätt som präglas av aktions- och erfarenhetsbaserad forskning. Mer kunskap kan emellertid delas. Europeiska kommissionen skulle till exempel kunna överväga att använda sig av Vinnovas 3-stegsmodell vid finansiering av samverkansprojekt som bygger på utvärdering efter varje skede.

Alla stödjer numera idén om deltagarbaserad design och samproduktion av kunskap, men dessa processer är därmed sagt inte enkla: nya modeller och tekniker behövs.

Utmaningarna för hållbar urbanisering är sammanlänkade, liksom de många möjliga lösningarna. Det behövs en helhetssyn som också når bortom städer och som erkänner att de urbana och icke-urbana miljöerna är sammanlänkade – än så länge visserligen med en ganska negativ underton men som i framtiden förhoppningsvis kan vara det på ett mycket mer konstruktivt sätt.

För att genomföra initiativ för beboeliga och gröna städer behövs vetenskapligt underbyggt stöd när prestandan hos naturbaserade lösningar ska övervakas och utvärderas. Färska studier har visat att naturbaserade lösningar ger många sidovinster men även kan innebära vissa nackdelar. Båda aspekterna bör noga beaktas när initiativ för gröna städer utformas och genomförs.

Workshopen följdes av en mottagning med miljöminister Karolina Skog, Ylva Hillbur, SLU:s ställföreträdande rektor för internationella relationer, David Simon, direktör Mistra Urban Futures, och Humberto Delgado Rosa, Europeiska kommissionen.

Talare på workshopen

Christos Fragakis, European Commission, Maria Ulfvarson Dahlman, miljö- och energidepartementet, Christopher Raymond, SLU, och Erik Andersson, Stockholms Resilience Center.

Deltagare

Sveriges regering, Stockholm Resilience Centre, Naturvårdsverket, Boverket, Vinnova, Miljödepartementet, Mistra Urban Futures, Region Skåne, Sveriges EU-representation, DG Environment - Natural Capital, DG Research and Innovation – Sustainable Management of Natural Resources, IUCN, Göteborg stad, ​Malmö stad, Centre for Ecology and Hydrology, ThinkNature, Stockholmsregionens EU-kontor, ICLEI, BiodivERsA, Region of Crete, Housing Europe, JPI Urban Europe, Central Denmark, European Partners for the Environment.

SLU representerades av Institutionen för landskap, planering och förvaltning, Tankesmedjan Movium, Urban Futures, samt Institutionen för ekologi. 

Mer om Påverkansplattformen

Påverkansplattform för urbana ekosystemtjänster är ett projekt som SLU/Tankesmedjan Movium driver tillsammans med Stockholm Resilience Centre, Sustainable Business Hub och Albaeco kring urbana ekosystemtjänster. Naturvårdsverket och Boverket är med som referenspartners. Projektet är en så kallad påverkansplattform bekostad av Vinnova och syftet är dels att påverka framtida utlysningar inom EU:s ramprogram för forskning och innovation, dels att öka det svenska deltagandet på europeisk nivå.