Malmö vill vara bäst i världen på hållbar stadsbyggnad. Ett steg på vägen är ett globalt utbyte av erfarenheter kring hållbar stadsutveckling och metoder för att möta världsomspännande utmaningar i den ökande urbaniseringen. Det är även syftet med utbytesprogrammet Supporting Urban Sustainability som under året sammanför trettio deltagare från fem länder för att dela kunskaper och erfarenheter. I början av sommaren var programmet i Malmö. Lokala erfarenheter appliceras på globala fenomen.

 

 

 

Supporting Urban Sustainability på studiebesök.

 

 

I början av sommaren hölls en veckolång internationell workshop i Malmö för beslutsfattare inom stadsförvaltning, ledare för frivilligorganisationer samt forskare. Det skedde inom ramen för Supporting Urban Sustainability, SUS, som drivs via Högskolan på Gotland.

 

 

- Syftet är att utbyta erfarenheter kring hållbar stadsutveckling och möta globala utmaningar i den ökande urbaniseringen, förklarar programkoordinator Martin Westin.

 

Programmet i Malmö följdes av en veckas workshop i Visby.

 

 

 

Fem länder

 

SUS-programmet som pågår året ut har trettio deltagare från fem länder - Bangladesh, Indien, Sydafrika, Tanzania och Sverige.

 

 

 

Från Malmö deltar bland annat kommunalrådet Lari Pitkä-Kangas (MP) som är stolt över att Malmö är världskänt för sina lösningar på hållbar stadsbyggnad.

 

 

- Men i ett globalt sammanhang får vi nya perspektiv och lärdomar som vi behöver för att utvecklas, säger han.

 

 

Lari Pitkä-Kangas menar att kunskapsutbytet ofta är viktigare än resurser och pengar.

 

 

- Vi har mer gemensamt än vad som skiljer oss åt och i kunskapsutbytet lär man sig oerhört mycket som kan användas av alla. Man måste förstå att den aktivt skapande människan är en förutsättning för att klara en hållbar utveckling, säger han.

 

 

 

Varnar för passiva rum

 

Lari Pitkä-Kangas varnar för att låta städerna bara utgöra passiva rum med krass miljö.

 

 

- I bland annat SUS-programmet finns det mycket inspiration och föredömen att hämta för det som Malmö har kvar att arbeta med, säger han.

 

 

Martin Westin påpekar att hälften av världens befolkning lever i städer.

 

 

- Gränserna för vad jordens ekosystem mäktar med till följd av människans aktiviteter närmar sig, säger han. 

 

 

Deltagarna i workshopparna diskuterar hur man kan utveckla metoder som återställer och bevarar ekosystemen och förbättrar levnadsvillkoren för människor som lever i social och ekonomisk fattigdom.

 

 

- Detta innefattar ren luft, rent vatten, matproduktion och klimatanpassning, säger Martin Westin.

 

 

 

Programkoordinator Martin Westin.

 

 

Konkurrens om marken

 

När det gäller Malmö hårdnar konkurrensen om marken i samband med att staden växer. SUS vill lyfta fram de ekonomiska och sociala värden som marken har.

 

 

- I grunden handlar det om att se andra och fler värden än man gör idag, till exempel odling i och nära staden, säger Lari Pitkä-Kangas.

 

 

Att skapa rum och ytor som kan hantera dagvatten och som samtidigt kan fungera som attraktiva miljöer med plats för lek, att ge utrymme för biodling som i sig pollinerar frukt- och nötträd, är andra exempel han nämner.

 

 

- Det aktiva nyttjandet av sådana ytor tillför värden av social karaktär, till exempel rekreation, hälsa och umgänge. Det gäller att bryta med staden som ett passivt rum där man bara transporterar sig och konsumerar. Då är det viktigt att upptäcka och lära sig mera om växter, mat och kretslopp vilket kan skapa sociala fora för möten och samtal över gränserna och där alla kan vara med, säger Lari Pitkä-Kangas.

 

 

 

Bevara ekosystem

 

 

En huvudfråga för deltagarna i SUS-programmet är hur de ekosystem som vi är beroende av ska kunna bevaras samtidigt som en rättvis tillgång till dem säkras. Sedan sommarens workshops har de medverkande arbetat med frågan i sina respektive städer och den 30 september ska de dela med sig av sina erfarenheter.

 

 

Arbetet avslutas med några regionala workshoppar, däribland en i Malmö. Gruppen hoppas kunna dela med sig av diskussioner och praktik kring urban hållbarhet på FN-toppmötet Rio+20 2012 i Rio de Janeiro.

 

FAKTA: Begreppet ekosystemtjänster används för att beskriva alla funktioner som gynnar människan och som vi normalt inte betalar för. Det kan vara trädens luftrenande egenskaper, pollinerande insekter och grönytors förmåga att rena dagvatten. Man beräknar att 60 procent av de globala ekosystemtjänsterna kommer att förstöras.

 

 

- Skogs- och jordbruk, fiske, jakt och miljögifter pressar ekosystemet hårt, säger Martin Westin och tillägger:

 

 

- Förlorad biologisk mångfald märks inte i plånböckerna.

 

 

 

 

FAKTA: Supporting Urban Sustainability, SUS, Collaborative learning for ecosystem services governance in the context of poverty alleviation är ett program som utvecklats av SWEDESD, Svenskt internationellt center för lärande för hållbar utveckling vid Högskolan på Gotland. Det sker i samarbete med olika miljöorganisationer och  -nätverk. Programmet syftar till att stödja utvecklingsarbete kring ekosystemtjänster i stadsmiljöer och finansieras av SIDA sedan 2008.

SUS-programmet syftar till att stödja utvecklingsarbete kring ekosystemtjänster i stadsmiljöer och betonar att detta arbete måste ske i samarbete och kunskapsöverföring över sektors-, organisations- och traditionella gränser. De utvalda städerna är Ahmedabad i Indien, Arusha i Tanzania, Bloemfontein och Grahamstown i Sydafrika, Dhaka i Bangladesh samt Malmö i Sverige. Tanken med programmet är att just dessa städer ska bli föregångare för hållbar stadsutveckling.

 

 

 

Läs mer:

 

http://www.swedesd.se/

http://www.nerc.ac.uk/research/programmes/espa/