Lokal erfarenhet ger global kunskap
Malmö vill vara bäst i världen på hållbar stadsbyggnad. Ett steg på vägen är ett globalt utbyte av erfarenheter kring hållbar stadsutveckling och metoder för att möta världsomspännande utmaningar i den ökande urbaniseringen. Det är även syftet med utbytesprogrammet Supporting Urban Sustainability som under året sammanför trettio deltagare från fem länder för att dela kunskaper och erfarenheter. I början av sommaren var programmet i Malmö. Lokala erfarenheter appliceras på globala fenomen.
Supporting Urban Sustainability på studiebesök.
I början av sommaren hölls en veckolång internationell workshop i Malmö för beslutsfattare inom stadsförvaltning, ledare för frivilligorganisationer samt forskare. Det skedde inom ramen för Supporting Urban Sustainability, SUS, som drivs via Högskolan på Gotland.
- Syftet är att utbyta erfarenheter kring hållbar stadsutveckling och möta globala utmaningar i den ökande urbaniseringen, förklarar programkoordinator Martin Westin.
Programmet i Malmö följdes av en veckas workshop i Visby.
Fem länder
SUS-programmet som pågår året ut har trettio deltagare från fem länder - Bangladesh, Indien, Sydafrika, Tanzania och Sverige.
Från Malmö deltar bland annat kommunalrådet Lari Pitkä-Kangas (MP) som är stolt över att Malmö är världskänt för sina lösningar på hållbar stadsbyggnad.
- Men i ett globalt sammanhang får vi nya perspektiv och lärdomar som vi behöver för att utvecklas, säger han.
Lari Pitkä-Kangas menar att kunskapsutbytet ofta är viktigare än resurser och pengar.
- Vi har mer gemensamt än vad som skiljer oss åt och i kunskapsutbytet lär man sig oerhört mycket som kan användas av alla. Man måste förstå att den aktivt skapande människan är en förutsättning för att klara en hållbar utveckling, säger han.
Varnar för passiva rum
Lari Pitkä-Kangas varnar för att låta städerna bara utgöra passiva rum med krass miljö.
- I bland annat SUS-programmet finns det mycket inspiration och föredömen att hämta för det som Malmö har kvar att arbeta med, säger han.
Martin Westin påpekar att hälften av världens befolkning lever i städer.
- Gränserna för vad jordens ekosystem mäktar med till följd av människans aktiviteter närmar sig, säger han.
Deltagarna i workshopparna diskuterar hur man kan utveckla metoder som återställer och bevarar ekosystemen och förbättrar levnadsvillkoren för människor som lever i social och ekonomisk fattigdom.
- Detta innefattar ren luft, rent vatten, matproduktion och klimatanpassning, säger Martin Westin.
Programkoordinator Martin Westin.
Konkurrens om marken
När det gäller Malmö hårdnar konkurrensen om marken i samband med att staden växer. SUS vill lyfta fram de ekonomiska och sociala värden som marken har.
- I grunden handlar det om att se andra och fler värden än man gör idag, till exempel odling i och nära staden, säger Lari Pitkä-Kangas.
Att skapa rum och ytor som kan hantera dagvatten och som samtidigt kan fungera som attraktiva miljöer med plats för lek, att ge utrymme för biodling som i sig pollinerar frukt- och nötträd, är andra exempel han nämner.
- Det aktiva nyttjandet av sådana ytor tillför värden av social karaktär, till exempel rekreation, hälsa och umgänge. Det gäller att bryta med staden som ett passivt rum där man bara transporterar sig och konsumerar. Då är det viktigt att upptäcka och lära sig mera om växter, mat och kretslopp vilket kan skapa sociala fora för möten och samtal över gränserna och där alla kan vara med, säger Lari Pitkä-Kangas.
Bevara ekosystem
En huvudfråga för deltagarna i SUS-programmet är hur de ekosystem som vi är beroende av ska kunna bevaras samtidigt som en rättvis tillgång till dem säkras. Sedan sommarens workshops har de medverkande arbetat med frågan i sina respektive städer och den 30 september ska de dela med sig av sina erfarenheter.
Arbetet avslutas med några regionala workshoppar, däribland en i Malmö. Gruppen hoppas kunna dela med sig av diskussioner och praktik kring urban hållbarhet på FN-toppmötet Rio+20 2012 i Rio de Janeiro.
FAKTA: Begreppet ekosystemtjänster används för att beskriva alla funktioner som gynnar människan och som vi normalt inte betalar för. Det kan vara trädens luftrenande egenskaper, pollinerande insekter och grönytors förmåga att rena dagvatten. Man beräknar att 60 procent av de globala ekosystemtjänsterna kommer att förstöras.
- Skogs- och jordbruk, fiske, jakt och miljögifter pressar ekosystemet hårt, säger Martin Westin och tillägger:
- Förlorad biologisk mångfald märks inte i plånböckerna.
FAKTA: Supporting Urban Sustainability, SUS, Collaborative learning for ecosystem services governance in the context of poverty alleviation är ett program som utvecklats av SWEDESD, Svenskt internationellt center för lärande för hållbar utveckling vid Högskolan på Gotland. Det sker i samarbete med olika miljöorganisationer och -nätverk. Programmet syftar till att stödja utvecklingsarbete kring ekosystemtjänster i stadsmiljöer och finansieras av SIDA sedan 2008.
SUS-programmet syftar till att stödja utvecklingsarbete kring ekosystemtjänster i stadsmiljöer och betonar att detta arbete måste ske i samarbete och kunskapsöverföring över sektors-, organisations- och traditionella gränser. De utvalda städerna är Ahmedabad i Indien, Arusha i Tanzania, Bloemfontein och Grahamstown i Sydafrika, Dhaka i Bangladesh samt Malmö i Sverige. Tanken med programmet är att just dessa städer ska bli föregångare för hållbar stadsutveckling.
Läs mer:
http://www.nerc.ac.uk/research/programmes/espa/
Text och foto: Cajsa Carrén, frilansjournalist
Alla vill barns bästa – men hur ska det gå till i planeringen?
Barns bästa ska alltid komma i första rummet i stadsplaneringen. Men hur ska man gå tillväga i planeringsprocessen? Måndagen den 12 maj hölls i Göteborg den andra hearingen i Moviums och Boverkets vägledningsuppdrag. >>
Linköpings lökar
När Movium höll kurs i Linköping diskuterades olika aspekter kring användning av vårlökar och knölar med två av Sveriges ledande blomsterdesigners för utemiljöer: konsulten Mona Holmberg och Movium-rådgivaren Mona Wembling. >>

Det våras för byggleken?
Lekmiljöer på barns egna villkor kräver chanstagningar. Så varför låter vi inte barnen göra det? Hanna Rosins artikel The overprotected kid signalerar ett trendbrott i synen på vad som är en bra lekmiljö för barn.
Internationellt nätverk lobbar i EU för meningsfull barndom
Miljöpsykologen Maria Nordström var på uppdrag av Movium nyligen på ett möte i Bryssel i nätverket Alliance for Childhood. För Titti Olsson berättar hon vad begreppet Quality of Childhood betyder. >>
Friskis&Svettis letar inspirerande skolgårdsidéer
En femtedel av skoldagen består av rast och en stor del av rasten tillbringas på skolgården. Därför arrangerar Friskis&Svettis en tävling för att hitta de bästa idéerna för en roligare och rörligare rast.
Skolgårdskampanj jorden runt
International School Grounds Alliance, som uppmanar skolor att gå ut och ta för sig av skolgårdens möjligheter. Alla är välkomna att skicka bilder på liv och lust på skolgården.
Nordic Green Space Award till Trädgårdsföreningen i Göteborg
Som andra park i Sverige mottog Trädgårdsföreningen i Göteborg NGSA-utmärkelsen bland annat för de många trädgårdsupplevelser parken erbjuder, som lockar både Göteborgare och turister. >>
Underhållsskulden – hur gör vi med den?
Eftersatt underhåll är inom många samhällssektorer förklaringen till höga upprustningskostnader. Inom Movium Partnerskaps projekt om underhållsskulden utreds problematiken. Under sommaren presenteras en handlingsplan. >>
KONFERENS OM VIKTEN AV MÅNGFALD BLAND TRÄD
16-18 juni samlas några av världens främsta experter på stadsträd i Alnarp för konferensen Urban Tree Diversity. Movium bad konferensens koordinator, Johan Östberg, berätta mer. >>
Obligatoriska planer för vård och underhåll
Kyrkogårdar och begravningsplatser är några av de äldsta trädgårdsanläggningarna som finns bevarade. Movium arrangerade ett seminarium om hur vård- och underhållsplaner för dem upprättas. >>
Kommuner söker stöd hos varandra vid miljökompensation
Hur kompenserar en kommun förlorade miljövärden vid exploatering så att vardagslandskapet värnas? Under en Movium Partnerskapsträff i Lomma var alla eniga om att svenska kommuner måste samarbeta för att få fram svaren. >>
Lägg till ny kommentar