
Lekfrämjandets Manne af Klintberg delade ut priset medan barnen hämtar presenter till parklekens leklåda. Foto: Anna Lenninger.

Lekpristagarna Nic Nilsson och Barbro Samuelsson. Foto: Anna Lenninger.
Lekens pris
Solen sken på gammal och ung när Lekpriset till Nic Nilssons ära delades ut för allra första gången i Rålambshovs parklek i Stockholm – till två värdiga mottagare: Barbro Samuelsson och Nic Nilsson.
Barbro Samuelsson har i mer än 40 år arbetat och lekt inom Stockholms parklekar där hon alltid haft barnens bästa för ögonen – eller som det utrycks i Lekfrämjandets motivering: ”Barbro Samuelsson är ett levande barnperspektiv”.
Nic Nilsson tilldelas priset för att under mer än ett halvt sekel ständigt framhållit barns rätt till lek inom myndigheter och organisationer. ”Han har varit stenen i skon för myndigheter och politiker som hellre satsar på bilar och kommers” för att citera Lekfrämjandets motivation:
”Nic Nilsson gärning spänner över de senaste 50 åren och har utmärkts av ett genuint ställningstagande för barns rätt till lek. Genom övertygelsen att han har haft rätt har han med droppens envishet hävdat barnperspektivet i alla samhällsfrågor. Han har varit stenen i skon för myndigheter och politiker som hellre satsat på bilar och kommers. För oss som tar över stafettpinnen är Nics arbete en ständig källa till inspiration och en utmaning att ge våra barn och barnbarn en tryggare, roligare och mer lekfull värld att leva i, här och överallt. ”
Årlig utdelning
Lekpriset till Nic Nilssons ära är instiftat av IPA, Barns rätt till lek, Lekfrämjandet, och kommer att delas ut årligen på Lekens Dag den 2 september till person eller organisation som arbetar vidare i Nic Nilssons anda för att ge barn en tryggare, roligare och lekfullare värld att leva i.
Årets prisutdelning blev en glad fest med musik, clownnäsor, saft, popcornmaskin, och presenter – men priset har också ett alvarligt syfte. Hur står det till med leken? Vad gör vi, var och en, för att leva upp till Barnkonventionens artikel 31 och det tillägg som faktiskt kräver av svenska myndigheter att ge förutsättningar för barn att själva styra över lek och fri tid?
Nic Nilsson menade i sitt tacktal att utvecklingen går åt fel håll och att barns möjlighet till lek blir allt mer begränsad. Det är dags att samhällsplanerarna visar att han har fel!
Fotnot: I nr 6 av Tidskriften STAD finns en lång intervju med Nic Nilsson. Numret är ute den 22 september.
Anna Lenninger
LÅT STADEN GRÖNSKA – EN FÖRELÄSNINGSSERIE OM URBANA EKOSYSTEMTJÄNSTER
Vårens konferens blev teve-serie i samarbete med UR Samtiden.
Handledning för grönplanering
Movium Fakta nr 5 blir en kärnfull kortversion av den digitala boken ”Grönplanering – en handledning”.
STAD 28 nominerad!
Hurra ropar vi – igen! Tidskriften STAD 28 är nominerad till Publishingpriset 2020!
Gestaltad livsmiljö med barn i fokus
Projektet ”Lek för demokrati” får 2, 5 miljoner i stöd från Formas.
Hej Patrik Grahn!
Du medverkar i Formas webbinarium den 21 oktober under Mål 11-veckan i sessionen: Hur stor måste en park vara för att kallas park? – om mått och riktvärden för grönstruktur. Varför en session om mått och riktvärden?
Hej Lena Jungmark!
Du deltar i Formas webbinarium den 20 oktober under Mål 11-veckan. Där presenterar du en ny skrift som Tankesmedjan Movium ska ge ut före jul. Vad handlar den om?
Testpiloter sökes
Var gör ekosystemverktyget ESTER bäst nytta? Boverket söker testpiloter.
Hälsofrämjande utemiljöer
I detta faktablad beskrivs upplägg och resultat från tre projekt som visar hur forskning kan komma in i design- och planeringsprocesser – det vill säga evidensbaserad design (EBD).
Historiska perspektiv
Fjärde filmen i samarbetet med FSS har temat ”Historiska perspektiv”. Vi samtalar med Malmös tidigare stadsträdgårdsmästare Gunnar Ericson, Eivor Bucht, professor emerita vid SLU, och Edit Ugrai, tidigare stadsträdgårdsmästare i Alingsås och Kumla.
Hej Lena Jungmark!
Du är landskapsarkitekt här hos oss på Tankesmedjan Movium och axlar regeringsuppgiften att vara nationell koordinator för barns och ungas utemiljö. Du har för ArkDes räkning undersökt vilka utmaningar som finns i arkitekturpolitiken med tanke på barn och unga. Hur har du gått tillväga med den uppgiften?