
Lekfrämjandets Manne af Klintberg delade ut priset medan barnen hämtar presenter till parklekens leklåda. Foto: Anna Lenninger.

Lekpristagarna Nic Nilsson och Barbro Samuelsson. Foto: Anna Lenninger.
Lekens pris
Solen sken på gammal och ung när Lekpriset till Nic Nilssons ära delades ut för allra första gången i Rålambshovs parklek i Stockholm – till två värdiga mottagare: Barbro Samuelsson och Nic Nilsson.
Barbro Samuelsson har i mer än 40 år arbetat och lekt inom Stockholms parklekar där hon alltid haft barnens bästa för ögonen – eller som det utrycks i Lekfrämjandets motivering: ”Barbro Samuelsson är ett levande barnperspektiv”.
Nic Nilsson tilldelas priset för att under mer än ett halvt sekel ständigt framhållit barns rätt till lek inom myndigheter och organisationer. ”Han har varit stenen i skon för myndigheter och politiker som hellre satsar på bilar och kommers” för att citera Lekfrämjandets motivation:
”Nic Nilsson gärning spänner över de senaste 50 åren och har utmärkts av ett genuint ställningstagande för barns rätt till lek. Genom övertygelsen att han har haft rätt har han med droppens envishet hävdat barnperspektivet i alla samhällsfrågor. Han har varit stenen i skon för myndigheter och politiker som hellre satsat på bilar och kommers. För oss som tar över stafettpinnen är Nics arbete en ständig källa till inspiration och en utmaning att ge våra barn och barnbarn en tryggare, roligare och mer lekfull värld att leva i, här och överallt. ”
Årlig utdelning
Lekpriset till Nic Nilssons ära är instiftat av IPA, Barns rätt till lek, Lekfrämjandet, och kommer att delas ut årligen på Lekens Dag den 2 september till person eller organisation som arbetar vidare i Nic Nilssons anda för att ge barn en tryggare, roligare och lekfullare värld att leva i.
Årets prisutdelning blev en glad fest med musik, clownnäsor, saft, popcornmaskin, och presenter – men priset har också ett alvarligt syfte. Hur står det till med leken? Vad gör vi, var och en, för att leva upp till Barnkonventionens artikel 31 och det tillägg som faktiskt kräver av svenska myndigheter att ge förutsättningar för barn att själva styra över lek och fri tid?
Nic Nilsson menade i sitt tacktal att utvecklingen går åt fel håll och att barns möjlighet till lek blir allt mer begränsad. Det är dags att samhällsplanerarna visar att han har fel!
Fotnot: I nr 6 av Tidskriften STAD finns en lång intervju med Nic Nilsson. Numret är ute den 22 september.
Anna Lenninger
Ny bok från Movium - Urbana ekosystemtjänster
Tankesmedjan Moviums nya bok, Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer, är tänkt att stärka argumentationen för urban grönska och inspirera till nytänkande. Boken består av konkreta exempel från hela världen varvat med reflektioner kring vad som är viktigt i olika situationer och processer.
Hej Harald Klein!
Harald Klein är ny koordinator för fortlöpande miljöanalys av bebyggd miljö, Foma. Vad innebär det jobbet?
Dags för designtävlingen 2019 – SLU studenter
Temat för årets studenttävling är: Hur kan kyrkogårdens överblivna ytor få nytt liv?
Hej Caroline Dahl!
Caroline Dahl, Tankesmedjan Moviums verksamhetsledare, har nyligen blivit invald i Sveriges Arkitekters styrelse. Caroline intervjuas av Anders Rasmusson, som vill veta vad som driver henne.
Kenneth Lorentzon är död
Växtlegendaren Kenneth Lorentzon, vår pensionerade kollega vid SLU och Movium-rådgivare under många år, avled hastigt söndagen den 20 januari.
Hej Johan Nilsson!
Du är med och arrangerar Landskapsingenjörsdagen som är en stor tilldragelse varje år i Alnarp. Vilket tema har ni valt för ert event 2019?
År 2019 står barnen i fokus
När Uppsala Health Summit arrangeras i höst är temat hälsa och välbefinnande hos barn och unga som växer upp i urban miljö.
GOD FORTSÄTTNING!
Vi på Tankesmedjan Movium ser fram emot ett inspirerande och utvecklande 2019!
Årets sista faktablad är ute nu!
Gröna tak kan utgöra livsmiljö för många växter och djur om man anlägger taken med detta syfte.
Från bäst till sämst i klassen
Sverige har varit ett föredöme när det gäller att värna om barns utemiljöer. Nu råder andra ideal. Skolgårdarna krymper. Från att vara bäst i klassen har Sverige nu blivit sämst.