
En ganska ny mur, bara några år gammal, som redan börjat röra på sig. Den är till synes bra och stabil, men tittar man lite närmare är enskilda stenar på glid. Kan enkelt åtgärdas nu, om några år är det för sent. Foto: Kurt Johansson.
Kyrkogårdsmurar i fokus
Hallå där Kurt Johansson, adjungerad professor vid SLU i Alnarp, som nyligen medverkade i kursen Vård och hantering av kyrkogårdsmurar. Kursen innehöll föreläsningar om renoveringar, underhåll och nyanläggning av murar, plus en dag i fält. Varför hålls en sådan kurs?
– Kyrkogårdsmurar omgärdar de flesta kyrkogårdar. Många är gamla och behöver restaureras, underhållas eller byggas till. För många förvaltningar är problem att restaurera och underhålla murarna, speciellt om de är av oklart ursprung och har blivit lappade och lagade och påbyggda på olika – ibland okända – sätt. Det ingår inte i den regelmässiga verksamheten. Att arbeta med kyrkogårdsmurar är sällan återkommande. Den enskilda förvaltningen behöver stöd och råd om hur de på ett tydligt sätt ska föreskriva korrekta åtgärder som styr entreprenören. Inte minst är detta viktigt då det gäller anbudsförfarande. Upphandlingen är viktig.
Vad är viktigast att föra ut om hantering och vård av murar?
• Tänk framåt.
• Undvik kortsiktiga lösningar
• Ta reda på murens konstruktion.
• Ta reda på de ursprungliga förutsättningarna, till exempel grundläggning och dränering.
• Förändringar – det är viktigt! De sker oftast mycket långsamt och smygande. Därför är det viktigt att regelbundet dokumentera med foto.
• Håll reda på vattnet!
• Genomför konsekvent underhållskontroll med olika tidsintervaller då olika saker observeras.
Håll reda på vattnet! poängterar du. Vatten verkar vara en bov i dramat.
– Ja, man måste kontrollera vart vattnet som rör sig kring muren tar vägen. Allt vatten som faller på och kring muren måste ledas bort. Marken ska slutta från muren. Man måste kolla så diken och dagvattenbrunnar fungerar. Om marken verkar vattensjuk och vatten blir stående ska man kontrollera dräneringen. Trädrötter söker sig till vatten. Hur var dräneringen tänkt från början? Det är bättre att återskapa dräneringen, att restaurera i ställer för att göra en ny, eftersom det kan oroa muren. Man bör också undersöka om det finns igensatta diken eller stenkistor, och om kringliggande mark har ändrats.
Kom det fram något nytt och viktigt under kursen?
– Den här kursen var den fjärde vi höll i ämnet och nu var den utvidgad med en dag i fält med praktiska studier. Det kräver att det finns lämpliga studieobjekt och goda förberedelser. Vi finner alltid nya frågeställningar och får nya problem presenterade för oss när vi håller kurser och möter erfarenhet från fältet. Utan denna ständiga kontakt med verkligheten kan man inte bygga upp sitt vetande och hålla kurser. Det finns ofta några deltagare med intressanta specialkunskaper och unika erfarenheter som vi gärna tar till oss.
Kommer kursen att hållas igen, eller blir det någon uppföljning?
– Det tror jag definitivt.
Titti Olsson
Kommuner söker stöd hos varandra vid miljökompensation
Hur kompenserar en kommun förlorade miljövärden vid exploatering så att vardagslandskapet värnas? Under en Movium Partnerskapsträff i Lomma var alla eniga om att svenska kommuner måste samarbeta för att få fram svaren. >>
JOGGARES RYTM GER NYA STADSRUM
De urbana joggarna blir fler och fler. Det nya forskningsprojektet I joggingens spår – om nya rörelsemönster och hälsosam stadsutveckling ska titta på hur städer för fotgängare i flera hastigheter kan se ut. >>
Vägledningsarbetet har startat!
Nu har arbetet med regeringsuppdraget att ta fram en vägledning för barns och ungas utemiljö i förskola och skola startat! Fredagen den 28 februari hölls första fokusmötet med en rad inbjudna nyckelpersoner. >>
Barnens mosaikarbete deltar i internationell arkitekttävling
Gröna skolgårdars arbete med Augustenborgsskolan i Malmö är nominerat till Golden Cube Awards i kategorin ”Skola”. Landskapsarkitekt Lena Jungmark, som jobbat med projektet, är glad och stolt. >>
HÖR THORBJÖRN ANDERSSON ARGUMENTERA FÖR FLER VÄLMÅENDE STADSTRÄD
Varför behövs välmående stadsträd? Den 19 mars föreläser landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson om detta samt hur vi får träden att må bra. Föreläsningen hålls i Ultuna genom projektet Grågröna systemlösningar för hållbara städer.
Föreslå Årets kyrkogårdsförvaltning 2014!
Var finns den kyrkogårdsförvaltning som på ett långsiktigt och förtjänstfullt sätt utvecklar och sköter sin verksamhet?
Samverka över förvaltningsgränser strategi för grönare skolgårdar
Alla aktörer som är inblandade i att skapa och förvalta utemiljöer för barn bör ha en gemensam syn på och förståelse för vad som är viktigt för barns lek. Lund har utvecklat en samverkansmodell som väcker internationell uppmärksamhet.
Lärarhögskolor vill undervisa i utomhuspedagogik
Skulle en ny och effektivare metod att behandla svåra sjukdomar upptäckas skulle denna omgående börja användas. Detta tycks inte gälla inom pedagogikens värld, skriver Petter Åkerblom. >>
Bedöm lekredskapen utifrån hur barnen leker
Alla som skapar utemiljöer för barn vill ju göra dem säkra. Men vad är tillräckligt säkert egentligen? Peter Kells, expert inom den kanadensiska lekutrustningsbranschen, menar att man ska titta på hur lekredskap används >>
Skolgårdar blir stadsodling
Det finns flera exempel där skolor kopplat odling till sitt uppdrag. Anna Ekblad, Naturskolan i Lund, rapporterar i den tredje artikeln för Movium från ISGA:s internationella skolgårdskonferens i Toronto. >>
Att leva är att utmana sig själv
Varför är vi så rädda för att barn ska utmana sig själva och ta risker när vi vuxna gör det hela tiden? Läs den andra artikeln från ISGA:s andra internationella skolgårdskonferens som hölls hösten 2013 i Toronto. >>
Stadsträdsintresserade sökes för Vinnova-projekt
Vinnova har beviljat medel till Movium och SLU i Alnarp för att göra en förstudie och skriva en ansökan om ett tvåårigt projekt med en totalbudget på förhoppningsvis över 20 Mkr. Fler samarbetspartner efterlyses! >>