
John Taylor mitt i Slottsträdgårdens blomsterprakt, mitt i Malmö.

Den sociala bilden av trädgården är viktigare än den fysiska, enligt John Taylor, här bland skolbarns odlingar i Slottsträdgården.

Sevedsplans planteringsbäddar rymmer ätliga växter.

Linnea Wettermark framför de staket av pil som blivit Odla i stans signum.

Kryddor från Rosengård är väl synliga i de publika rummen i stadsdelen.

Kryddor från Rosengård erbjuder smakvandringar genom stadsdelen. Ghenwa Nahim guidar genom odlingslotter.
Kultivering av stad och människor
31 maj och 1 juni arrangerade Movium konferens i Malmö med rubriken Stadsodling som pedagogisk folkrörelse. Första dagen erbjöd föreläsningar och andra dagen en studieresa till intressanta projekt i Malmö. Fokus låg på metoder som kan tillämpas för att stötta lokala odlingsinitiativ och hur dessa initiativ kan organiseras.
När Pia Schmidtbauer för första gången besökte community gardens i New York visste hon inte vad hon skulle kalla dem. Hon hade inte tidigare sett något liknande, i Sverige fanns ingen motsvarighet. Trädgårdarna i New York var odlingar mitt i stan, mitt bland höghusen, som drevs gemensamt. New York-borna odlade för att de var tvungna. Antingen fanns det inte grönsaker i affärerna eller så hade de inte råd att köpa de som fanns.
Detta var i slutet av 1990-talet och sedan dess har den urbana odlingen slagit igenom på bred front. Idag ägnar sig fler än 800 miljoner människor världen över åt stadsodling. Mellan tio och femton procent av jordens matproduktion kommer från urban odling.
Olika bilder
I svenska städer är odling populärt både bland privatpersoner och bland samhällets planerare.
Arkitekters visioner över framtidens städer visar höga byggnader med grönskande fasader där växter klättrar och hänger ut. Byggnaderna är stora och ljusa, i många varvas bostäder med högteknologiska odlingssystem för storskalig produktion. Dessa byggnader ska förse stadens invånare med mat, de är en uppgraderad version av New Yorks odlingar, de finns för att tillgodose ett vardagsbehov. För det behovet kommer att finnas, enligt Helena Karlén, hortonom och lärare, i en framtid som redan passerat peak oil. Som exempel visar hon Plantagon som snart kommer att byggas som en prototyp utanför Linköping. I anläggningen kommer storskalig, hydroponisk odling, där växterna tar upp näring direkt från vattnet och alltså inte behöver jord, att bedrivas.
Den högteknologiska framtiden ger en bild av vad stadsodling är.
– I verkligheten ser det oftast ut såhär, säger Tim Delshammar, landskapsarkitekt och universitetslektor i landskapsplanering, när han visar en bild på en odlare med leriga stövlar och en spade i händerna.
– Och så har odling sett ut sedan vi blev bofasta.
Socialt verktyg
I vår del av världen odlar vi för att vi vill, för att det är trevligt. Inte för att vi måste.
– Inte än i alla fall, säger Elizabeth Calderón Lüning, en av grundarna av trädgården Prinzessinnengarten i Berlin. Om deras trädgård kan spela roll för försörjningen i framtiden vet hon inte. Deras främsta syfte är driva en ekologisk, social och urban stadsodling. Fokus ligger på lärande. Ingen av de tre grundarna kunde mycket om odling när de startade för tre år sedan. De lär av andra som kommer dit och hjälper till, de lär av varandra. De lär tillsammans. Steget mellan de som lär sig och de som lär ut är inte stort.
Genom odlingen kan kopplingar till vårt samhälle och hela vår värld göras. När vi odlar ser vi naturens processer, vi lär oss om väder och årstider och kretslopp. Vi lär oss också om samhällets strukturer och regler som EU-standarder för frukt och grönt och matsuveränitet. När vi odlar tillsammans lär vi oss också om varandra, om integration. Prinzessinnengarten vill genom enkla saker visa på stora strukturer. Trädgården demonstrerar ett socialt sätt att leva i en stad. Att arbeta i trädgården är ofta ett första steg mot en större delaktighet i sin omgivning och i sin stad.
Och det är just som verktyg för social hållbarhet som stadsodlingen ofta används idag. Sue France berättar om odlingens kraft i ett upprustningsprojekt i engelska Sheffield. Genom odling har de arbetat med att bygga kopplingar mellan boende och mellan boende och deras utemiljö. Sakta höjs standarden på områdets publika rum allt eftersom fler boende engagerar sig.
Att ändra platser ändrar människor, det är Sue France säker på.
Exempel
Under konferensens andra dag besöker vi tre odlingsprojekt i Malmö, alla med sociala förtecken. John Taylor är trädgårdsmästare i Slottsträdgården, Linnea Wettermark representerar Odla i stan i stadsdelen Seved och Ghenwa Nahim pratar om Smakresan Kryddor från Rosengård.
John Taylor anser att den sociala bilden av trädgården är viktigare än den fysiska och tar in praktikanter, rehabiliteringspatienter och skolklasser i sin trädgård, där de får lära sig allt om trädgårdsarbete.
Odla i stan har vuxit fram ur det kommunala projektet Barn i stan, vars ambition var att föra samman barn och äldre i ett socialt utsatt område för att öka förståelsen dem emellan. Odlingen visade sig vara en aktivitet de alla kunde samlas kring.
Projektet Kryddor från Rosengård har lett till både TV-sändningar och kokböcker och under sommaren kommer Ghenwa Nahim guida genom Rosengård i kryddornas spår. Ambitionen är att själva bestämma vilken bild som ska visas av deras stadsdel.
I alla fallen är maten ett sätt att mötas.
– Det är något som händer när vi äter, som Ghenwa Nahim uttrycker det.
Boom av odling
Vi befinner oss just nu i en boom av stadsodling. Det är trendigt och hippt, både i inredningsmagasin och i socialt arbete, visar konferensledaren Göran Nilsson, Movium, i en inledande exposé. De odlingar Pia Schmidtbauer inspirerades av i New York för snart 14 år sedan arbetar hon nu med att underlätta för Göteborgare att uppföra, som projektledare för Stadsnära odling på Göteborgs Stad. De trädgårdarna är i allra högsta grad en realitet nu.
Men är de här för att stanna? Eller når trenden av småskalig stadsodling snart sin topp för att sedan gå tillbaka?
FN:s livsmedelsorgan FAO räknar med att städerna i framtiden kommer att behöva producera en större andel av födan lokalt. Tidigare har matproduktionen stått i fokus men numera lyfter man lika ofta fram sociala och kulturella aspekter av stadsodlingen.
Den gemensamma odlingen är social och lär oss att vara en del av samhället. Den produktionsinriktade, högteknologiska odlingen förser oss med mat till en ekonomiskt och ekologiskt rimlig kostnad. När vi pratar om stadsodling måste vi veta varför vi odlar, menar Tim Delshammar. Olika syften kräver olika förhållningssätt för att fullt ut nå sin potential.
Föreläsare under konferensen:
John Taylor, stadsmiljöavdelningen, Gatukontoret, Malmö stad, bland annat verksam som trädgårdsmästare i Slottsträdgården i Malmö
Tim Delshammar, landskapsarkitekt och universitetslektor i landskapsplanering, Område Landskapsutveckling, SLU Alnarp
Pia Schmidtbauer, agronom, projektledare för stadsnära odling vid Fastighetskontoret, Göteborgs Stad
Elizabeth Calderón Lüning, projektledare, Nomadisch Grün gemeinnützige GmbH, Tyskland
Sue France, projektledare, Green Estate Ltd, Sheffield, England
Helena Karlén, hortonom och lärare vid Område Hortiultur, SLU Alnarp
Linnea Wettermark, miljövetare och socialantropolog, Odla i stan
Ghenwa Nahim, talesperson och matambassadör, Smakresan Kryddor från Rosengård
Tidigare publicerat om stadsodling från Movium:
Urban odling i Malmö - Tim Delshammar
Movium Bulletinen nr 2 2009: Grön komplott - Karin Andersson, Johanna Bratel och Titti Olsson
Gröna Fakta nr 5 2008: Odling som vardagskultur - Pia Schmidtbauer
Text och foto: Karin Andersson
Temporalitet med permanens
Årets Oysterseminarium, arrangerat av Sveriges Arkitekter, gick av stapeln den 30 september i Stockholm. Seminariet presenterar den samtida, internationella landskapsarkitekturen, i år samlat under temat Into the Wild, ett tema som dagens talare verkade associera till temporalitet, det talades mycket om tillfälliga installationer och flexibla strukturer. Movium var på plats och tog temperaturen på dagens landskapsarkitektur.
Modeller och människor
Under sommaren, 10 juni till 23 oktober, presenterar Copenhagen X tillsammans med Dansk Arkitektur Center utställningen Vad gör en stad värd att leva i _. Modeller av framtida Köpenhamn i olika skalor tar upp stora delar av utställningslokalen, ny arkitektur och stadsbyggnad i Köpenhamn presenteras med modeller som lyser vita. Men svarar utställningen på frågan den ställer? Movium har besökt utställningen under dess sista dagar.
Med naturen som förebild
Det finns ett lugn i Skärholmens nya perennpark. Växternas färger och trädens kronor där högt ovanför spelar samma melodi. Det finns inget uppkäftigt eller dramatiskt över rabatterna, de bara svämmar över av växter och gräs i full harmoni. Men så är det också den världskände trädgårdsdesignern Piet Oudolf som är kompositören.
Finland kammar hem Moviums utmärkelse Årets Äppelträd 2011
Lagmans skola i Jakobstad, Finland, får Moviums utmärkelse Årets Äppelträd 2011 för en genomtänkt skolgårdsförnyelse som resulterat i en vacker, lekfull och kreativ utemiljö.
Lokal erfarenhet ger global kunskap
Malmö vill vara bäst i världen på hållbar stadsbyggnad. Ett steg på vägen är ett globalt utbyte av erfarenheter kring hållbar stadsutveckling och metoder för att möta världsomspännande utmaningar i den ökande urbaniseringen. Det är även syftet med utbytesprogrammet Supporting Urban Sustainability som under året sammanför trettio deltagare från fem länder för att dela kunskaper och erfarenheter. I början av sommaren var programmet i Malmö. Lokala erfarenheter appliceras på globala fenomen.
Konsten att parkera en park
Vad är en park? Vad är en parkeringsplats? Om jag betalar för den, får jag parkera vad jag vill på den då? Dessa frågor ställdes världen över under fredagen den 16 september då den globala Park(ing) day inföll. På parkeringsplatser världen över parkerades parker, små gröna öar som tillfälligt tog plats i staden.
Examensstipendium från FSK till Nina Ramsauer
På Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefers och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations kongress i Varberg den 6-7 september 2011, mottog Nina Ramsauer ett stipendium på 15 000 kronor från Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer för sitt examensarbete om särskilt skyddsvärda träd.
Kjell Lundquist har avlidit
Vår vän och kollega på SLU, Moviums rådgivare Kjell Lundquist avled den 9 september efter en tids sjukdom.
Två pristagare på årets FSS-kongress
Vid den årliga konferensen och årsmötet för FSS, Föreningen Sveriges stadsträdgårdsmästare, som gick av stapeln 24 till 26 augusti i Lund, delades enligt tradition föreningens Dalecarlica- och kommunpris ut. Dalecarlicapriset tilldelades i år Roland Gustavsson, professor vid SLU i Alnarp, och kommunpriset mottogs av Gunnar Ericson, tidigare stadsträdgårdsmästare i Malmö stad.
Mälarpaviljongen, en grön oas mitt i storstan
Det finns många pärlor i Stockholm, en av dem är sommarcaféet och restaurangen Mälarpaviljongen vid Norr Mälarstrand. Den har blivit en lummig och grönskande mötesplats för stockholmarna, där den sociala gemenskapen sitter i högsätet.
Textur och struktur inspirerar
Sista helgen i augusti gick Den Stora Trädgårdsfesten av stapeln på Sofiero Slott utanför Helsingborg. Idéträdgårdar, försäljning och Sofieros första land art-festival stod på programmet.
Botanisk takträdgård en våning upp
Både träd och krypande sedumväxter ryms i den botaniska trädgården i Augustenborg i Malmö. En våning upp, på husens tak, samsas områdets boende med internationella forskare i en trädgård som erbjuder både rekreation och tekniska framsteg.
Lägg till ny kommentar