movium.slu.se

John Taylor mitt i Slottsträdgårdens blomsterprakt, mitt i Malmö.

movium.slu.se

Den sociala bilden av trädgården är viktigare än den fysiska, enligt John Taylor, här bland skolbarns odlingar i Slottsträdgården.

movium.slu.se

Sevedsplans planteringsbäddar rymmer ätliga växter.

movium.slu.se

Linnea Wettermark framför de staket av pil som blivit Odla i stans signum.

movium.slu.se

Kryddor från Rosengård är väl synliga i de publika rummen i stadsdelen.

movium.slu.se

Kryddor från Rosengård erbjuder smakvandringar genom stadsdelen. Ghenwa Nahim guidar genom odlingslotter.

Nyhet
Konferens: Stadsodling som pedagogisk folkrörelse

Kultivering av stad och människor

Publicerad 7 juni 2012

31 maj och 1 juni arrangerade Movium konferens i Malmö med rubriken Stadsodling som pedagogisk folkrörelse. Första dagen erbjöd föreläsningar och andra dagen en studieresa till intressanta projekt i Malmö. Fokus låg på metoder som kan tillämpas för att stötta lokala odlingsinitiativ och hur dessa initiativ kan organiseras.

 

När Pia Schmidtbauer för första gången besökte community gardens i New York visste hon inte vad hon skulle kalla dem. Hon hade inte tidigare sett något liknande, i Sverige fanns ingen motsvarighet. Trädgårdarna i New York var odlingar mitt i stan, mitt bland höghusen, som drevs gemensamt. New York-borna odlade för att de var tvungna. Antingen fanns det inte grönsaker i affärerna eller så hade de inte råd att köpa de som fanns.

 

Detta var i slutet av 1990-talet och sedan dess har den urbana odlingen slagit igenom på bred front. Idag ägnar sig fler än 800 miljoner människor världen över åt stadsodling. Mellan tio och femton procent av jordens matproduktion kommer från urban odling.

 

Olika bilder

 

I svenska städer är odling populärt både bland privatpersoner och bland samhällets planerare.

 

Arkitekters visioner över framtidens städer visar höga byggnader med grönskande fasader där växter klättrar och hänger ut. Byggnaderna är stora och ljusa, i många varvas bostäder med högteknologiska odlingssystem för storskalig produktion. Dessa byggnader ska förse stadens invånare med mat, de är en uppgraderad version av New Yorks odlingar, de finns för att tillgodose ett vardagsbehov. För det behovet kommer att finnas, enligt Helena Karlén, hortonom och lärare, i en framtid som redan passerat peak oil. Som exempel visar hon Plantagon som snart kommer att byggas som en prototyp utanför Linköping. I anläggningen kommer storskalig, hydroponisk odling, där växterna tar upp näring direkt från vattnet och alltså inte behöver jord, att bedrivas.

 

Den högteknologiska framtiden ger en bild av vad stadsodling är.

 

– I verkligheten ser det oftast ut såhär, säger Tim Delshammar, landskapsarkitekt och universitetslektor i landskapsplanering, när han visar en bild på en odlare med leriga stövlar och en spade i händerna.

 

– Och så har odling sett ut sedan vi blev bofasta.

 

Socialt verktyg

 

I vår del av världen odlar vi för att vi vill, för att det är trevligt. Inte för att vi måste.

 

– Inte än i alla fall, säger Elizabeth Calderón Lüning, en av grundarna av trädgården Prinzessinnengarten i Berlin. Om deras trädgård kan spela roll för försörjningen i framtiden vet hon inte. Deras främsta syfte är driva en ekologisk, social och urban stadsodling. Fokus ligger på lärande. Ingen av de tre grundarna kunde mycket om odling när de startade för tre år sedan. De lär av andra som kommer dit och hjälper till, de lär av varandra. De lär tillsammans. Steget mellan de som lär sig och de som lär ut är inte stort.

 

Genom odlingen kan kopplingar till vårt samhälle och hela vår värld göras. När vi odlar ser vi naturens processer, vi lär oss om väder och årstider och kretslopp. Vi lär oss också om samhällets strukturer och regler som EU-standarder för frukt och grönt och matsuveränitet. När vi odlar tillsammans lär vi oss också om varandra, om integration. Prinzessinnengarten vill genom enkla saker visa på stora strukturer. Trädgården demonstrerar ett socialt sätt att leva i en stad. Att arbeta i trädgården är ofta ett första steg mot en större delaktighet i sin omgivning och i sin stad.

 

Och det är just som verktyg för social hållbarhet som stadsodlingen ofta används idag. Sue France berättar om odlingens kraft i ett upprustningsprojekt i engelska Sheffield. Genom odling har de arbetat med att bygga kopplingar mellan boende och mellan boende och deras utemiljö. Sakta höjs standarden på områdets publika rum allt eftersom fler boende engagerar sig.

 

Att ändra platser ändrar människor, det är Sue France säker på.

 

Exempel

 

Under konferensens andra dag besöker vi tre odlingsprojekt i Malmö, alla med sociala förtecken. John Taylor är trädgårdsmästare i Slottsträdgården, Linnea Wettermark representerar Odla i stan i stadsdelen Seved och Ghenwa Nahim pratar om Smakresan Kryddor från Rosengård.

 

John Taylor anser att den sociala bilden av trädgården är viktigare än den fysiska och tar in praktikanter, rehabiliteringspatienter och skolklasser i sin trädgård, där de får lära sig allt om trädgårdsarbete.

 

Odla i stan har vuxit fram ur det kommunala projektet Barn i stan, vars ambition var att föra samman barn och äldre i ett socialt utsatt område för att öka förståelsen dem emellan. Odlingen visade sig vara en aktivitet de alla kunde samlas kring.

 

Projektet Kryddor från Rosengård har lett till både TV-sändningar och kokböcker och under sommaren kommer Ghenwa Nahim guida genom Rosengård i kryddornas spår. Ambitionen är att själva bestämma vilken bild som ska visas av deras stadsdel.

 

I alla fallen är maten ett sätt att mötas.

 

– Det är något som händer när vi äter, som Ghenwa Nahim uttrycker det.

 

Boom av odling

 

Vi befinner oss just nu i en boom av stadsodling. Det är trendigt och hippt, både i inredningsmagasin och i socialt arbete, visar konferensledaren Göran Nilsson, Movium, i en inledande exposé. De odlingar Pia Schmidtbauer inspirerades av i New York för snart 14 år sedan arbetar hon nu med att underlätta för Göteborgare att uppföra, som projektledare för Stadsnära odling på Göteborgs Stad. De trädgårdarna är i allra högsta grad en realitet nu.

 

Men är de här för att stanna? Eller når trenden av småskalig stadsodling snart sin topp för att sedan gå tillbaka?

 

FN:s livsmedelsorgan FAO räknar med att städerna i framtiden kommer att behöva producera en större andel av födan lokalt. Tidigare har matproduktionen stått i fokus men numera lyfter man lika ofta fram sociala och kulturella aspekter av stadsodlingen.

 

Den gemensamma odlingen är social och lär oss att vara en del av samhället. Den produktionsinriktade, högteknologiska odlingen förser oss med mat till en ekonomiskt och ekologiskt rimlig kostnad. När vi pratar om stadsodling måste vi veta varför vi odlar, menar Tim Delshammar. Olika syften kräver olika förhållningssätt för att fullt ut nå sin potential.

 

Föreläsare under konferensen:

John Taylor, stadsmiljöavdelningen, Gatukontoret, Malmö stad, bland annat verksam som trädgårdsmästare i Slottsträdgården i Malmö

Tim Delshammar, landskapsarkitekt och universitetslektor i landskapsplanering, Område Landskapsutveckling, SLU Alnarp

Pia Schmidtbauer, agronom, projektledare för stadsnära odling vid Fastighetskontoret, Göteborgs Stad

Elizabeth Calderón Lüning, projektledare, Nomadisch Grün gemeinnützige GmbH, Tyskland

Sue France, projektledare, Green Estate Ltd, Sheffield, England

Helena Karlén, hortonom och lärare vid Område Hortiultur, SLU Alnarp

Linnea Wettermark, miljövetare och socialantropolog, Odla i stan

Ghenwa Nahim, talesperson och matambassadör, Smakresan Kryddor från Rosengård

 

Tidigare publicerat om stadsodling från Movium:

Urban odling i Malmö - Tim Delshammar

Movium Bulletinen nr 2 2009: Grön komplott - Karin Andersson, Johanna Bratel och Titti Olsson

Gröna Fakta nr 5 2008: Odling som vardagskultur - Pia Schmidtbauer

Text och foto: Karin Andersson

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.

Sidor