
Gräset har lagts tillbaka ovanpå taken i ett villaområde i den schweiziska staden Dietikon. Foto: Annika Kruuse, Malmö stad.

Taket på en tågstation i Schweiz är ett viktigt habitat för insekter. Foto: Annika Kruuse, Malmö stad.
Kommuner söker stöd hos varandra vid miljökompensation
Hur kompenserar en kommun förlorade miljövärden vid exploatering så att vardagslandskapet värnas? När nästan 40 planerare, ekologer och arkitekter diskuterade frågan under en Movium Partnerskapsträff i Lomma var alla eniga om att svenska kommuner måste samarbeta för att få fram svaren.
Regeringens lagförslag om ett förenklat detaljplaneförfarande och slopade särkrav är rena katastrofen för miljöarbetet, tycker de närmare 40 planerare, ekologer och arkitekter som samlats till Movium Partnerskaps nätverksträff om miljökompensation som hölls i Lomma den 6 februari. De önskar snarare tydligare statliga direktiv och skärpta lagar för att slippa famla efter vägledning och stöd. Idag finns knappast någon kommun som gör som andra i arbetet med miljökompensation, alla provar sig fram och söker egna metoder och lösningar.
– Att kompensera är att gottgöra. Det är mest som ett plåster på såren i Sverige idag, men vi borde kunna göra mer, menar Jesper Persson, landskapsarkitekt och forskare vid SLU och en av föreläsarna under dagen.
Behov av nätverk
Att samlas, utbyta erfarenheter och diskutera problem och synsätt är därför ett bra sätt att komma någonstans, och det är precis vad som händer under konferensdagen – initiativtagarna till konferensen, Tim Schnoor och Helena Björn, miljöstrateger i Lomma, kommer att kalla till ett nytt möte redan efter sommaren. Det finns en stark önskan att fortsätta arbeta gemensamt med frågorna, och detta kan bli starten för ett samarbete för att finna en form.
Platsen för konferensen om miljökompensation – Lomma – är väl vald.
– Vi har ett uppdrag att kompensera men vi har ännu inte alla rutiner fullt ut på plats, säger Tim Schnoor.
Lomma är den kommun där expansionstakten varit högst i landet under några år: 2005 bodde 18 854 personer i kommunen och sju år senare, 2012, hade antalet invånare öka till 22 298. Lomma har fått stöd av Delegationen för hållbara städer för att göra en uppföljning av Lomma hamnområdets miljöprogram, samt för att titta på utveckling av grönstruktur och ekosystemtjänster i kommande byggetapper.
Slår av på takten
Nu slår kommunen av på expansionstakten, delvis för att inte orten ska bli sönderexploaterad och för att kommunen ska hinna med att bygga den infrastruktur som behövs. Kommunen har fattat ett beslut att Lomma ska fördubbla andelen naturreservat fram till 2018 för att säkerställa att de natur- och rekreationsvärden som finns idag bevaras. Men hur ska man göra med de urbana vardagslandskapen?
Exploatering leder alltid till någon slags påverkan. En början är att över huvud taget våga prata om det, pröva olika frågor och hitta alternativet som ger liten påverkan på miljön och blir så bra som möjligt. Men vilka värden ska man skatta högst, och hur ska man beskriva dem? Idag har det i ett prövat fall visat sig att det är fullt möjligt att ersätta en förlorad äng med upprustningen av ett soldattorp.
Men går biologisk mångfald alltid före värden som lekmöjligheter eller fritidsaktiviteter? Går det alls att förena? När det kommer till människors behov och önskemål verkar det generellt sett genast bli svårare. Frågorna som konferensdeltagarna ställer under konferensdagen är många gånger av etisk art – och därmed besvärliga att få svar på.
Tid viktig aspekt
Tiden är en annan viktig aspekt. Beaktar man i en miljökompensation vad som kanske finns som en potential på en plats, det vill säga att det skulle kunna bli en skog en gång i framtiden på platsen för en tilltänkt exploatering? Hur värdesätter man i så fall det idag?
Går det över huvud taget att sätta monetära värden på en miljö – och hur fonderar man kapitalet över tid? Och vad ska man återskapa – när är så att säga den rätta tiden att utgå ifrån? Lomma, till exempel, har en gång i tiden haft rika ekskogar, men idag associeras Lomma enbart med havet. Kan man hävda att det är ett värde att återskapa ekskogen, eftersom platsen har alla förutsättningar att få en sådan att växa?
En viktig insikt efter detta första möte är att kommunerna bör ligga ett steg före. En kommun bör ha inventerat olika platser och vilka värden som finns där så att man är förberedd vid en exploatering. Inte minst viktigt är det att ha en vision: vad vill vi i vår kommun, utifrån lokala förutsättningar, natur och kultur, med våra vardagslandskap?
Titti Olsson
Årets kyrkogårds-
förvaltning 2013 utsedd
Priset gick till Uppsala kyrkogårdsförvaltning som fick utmärkelsen för sitt utmärkta miljöarbete, sin organisation med korta beslutsvägar och delat ledarskap samt god tillgänglighet för allmänheten.
Movium på Nordiska trädgårdar på UR
Moviums Torsten Kellander föreläste om utemiljöns betydelse för skolbarn på Nordiska trädgårdar i april. Föreläsningen finns nu tillgänglig på Utbildningsradion.
Samlade bevis: Parker är viktiga!
Hallå där Anders Busse Nielsen, docent och landskapsarkitekt vid SLU, Alnarp, som tillsammans med kollegor vid SLU och Köpenhamns universitet publicerat rapporten Benefits of Urban Parks. Vad är det ni undersökt?
Kyrkogårdsmurar i fokus
Hallå där Kurt Johansson, som nyligen medverkade i kursen Vård och hantering av kyrkogårdsmurar. Kursen innehöll föreläsningar om renoveringar, underhåll och nyanläggning av murar, plus en dag i fält.
Lösningar för framtidens kyrkogård
Movium Partnerskaps nätverk Kyrkogård anordnade nyligen framtidsverkstad i Nässjö på temat Framtidens kyrkogård 2018 och framåt.
Standard för trädinventering –
nu på engelska!
Efter stort internationellt intresse finns nu Standard för trädinventering i urban miljö på engelska.
Barn i förorten törs gå ut på egen hand
SLU:s forskare Ulla Berglund och Kerstin Nordin visar i sin senaste studie att barn i en förort till Stockholm rör sig mer på egen hand i sitt närområde än barn i en central stadsdel.
Moviums Tidskriften Stad sätter urbana landskap i fokus
Movium Magasin har bytt namn och vässat formen: Tidskriften Stad – debatt och reflexion om urbana landskap är snart här!
Nyblivna NGSA-domare diplomerade
De första domarna inom Nordic Green Space Award har utbildats. Moviums Fredrik Jergmo är en av dem.
”Parker är sexiga!”
Det menar Tim Marshall, landskapsarkitekt som var med i skapandet av the High Line i New York. Parken är populär tack vare en aktiv vänförenign och ett välfyllt aktivitetsprogram, enligt Tim Marshall.
Medborgar-
deltagande, profilering och programmering
På årets upplaga av konferensen Publika parker och trädgårdar var temat hållbara upplevelser. Föreläsare från Europa och USA var på plats för att dela med sig av sina erfarenheter om parker och trädgårdsturism.
Lägg till ny kommentar