
Gräset har lagts tillbaka ovanpå taken i ett villaområde i den schweiziska staden Dietikon. Foto: Annika Kruuse, Malmö stad.

Taket på en tågstation i Schweiz är ett viktigt habitat för insekter. Foto: Annika Kruuse, Malmö stad.
Kommuner söker stöd hos varandra vid miljökompensation
Hur kompenserar en kommun förlorade miljövärden vid exploatering så att vardagslandskapet värnas? När nästan 40 planerare, ekologer och arkitekter diskuterade frågan under en Movium Partnerskapsträff i Lomma var alla eniga om att svenska kommuner måste samarbeta för att få fram svaren.
Regeringens lagförslag om ett förenklat detaljplaneförfarande och slopade särkrav är rena katastrofen för miljöarbetet, tycker de närmare 40 planerare, ekologer och arkitekter som samlats till Movium Partnerskaps nätverksträff om miljökompensation som hölls i Lomma den 6 februari. De önskar snarare tydligare statliga direktiv och skärpta lagar för att slippa famla efter vägledning och stöd. Idag finns knappast någon kommun som gör som andra i arbetet med miljökompensation, alla provar sig fram och söker egna metoder och lösningar.
– Att kompensera är att gottgöra. Det är mest som ett plåster på såren i Sverige idag, men vi borde kunna göra mer, menar Jesper Persson, landskapsarkitekt och forskare vid SLU och en av föreläsarna under dagen.
Behov av nätverk
Att samlas, utbyta erfarenheter och diskutera problem och synsätt är därför ett bra sätt att komma någonstans, och det är precis vad som händer under konferensdagen – initiativtagarna till konferensen, Tim Schnoor och Helena Björn, miljöstrateger i Lomma, kommer att kalla till ett nytt möte redan efter sommaren. Det finns en stark önskan att fortsätta arbeta gemensamt med frågorna, och detta kan bli starten för ett samarbete för att finna en form.
Platsen för konferensen om miljökompensation – Lomma – är väl vald.
– Vi har ett uppdrag att kompensera men vi har ännu inte alla rutiner fullt ut på plats, säger Tim Schnoor.
Lomma är den kommun där expansionstakten varit högst i landet under några år: 2005 bodde 18 854 personer i kommunen och sju år senare, 2012, hade antalet invånare öka till 22 298. Lomma har fått stöd av Delegationen för hållbara städer för att göra en uppföljning av Lomma hamnområdets miljöprogram, samt för att titta på utveckling av grönstruktur och ekosystemtjänster i kommande byggetapper.
Slår av på takten
Nu slår kommunen av på expansionstakten, delvis för att inte orten ska bli sönderexploaterad och för att kommunen ska hinna med att bygga den infrastruktur som behövs. Kommunen har fattat ett beslut att Lomma ska fördubbla andelen naturreservat fram till 2018 för att säkerställa att de natur- och rekreationsvärden som finns idag bevaras. Men hur ska man göra med de urbana vardagslandskapen?
Exploatering leder alltid till någon slags påverkan. En början är att över huvud taget våga prata om det, pröva olika frågor och hitta alternativet som ger liten påverkan på miljön och blir så bra som möjligt. Men vilka värden ska man skatta högst, och hur ska man beskriva dem? Idag har det i ett prövat fall visat sig att det är fullt möjligt att ersätta en förlorad äng med upprustningen av ett soldattorp.
Men går biologisk mångfald alltid före värden som lekmöjligheter eller fritidsaktiviteter? Går det alls att förena? När det kommer till människors behov och önskemål verkar det generellt sett genast bli svårare. Frågorna som konferensdeltagarna ställer under konferensdagen är många gånger av etisk art – och därmed besvärliga att få svar på.
Tid viktig aspekt
Tiden är en annan viktig aspekt. Beaktar man i en miljökompensation vad som kanske finns som en potential på en plats, det vill säga att det skulle kunna bli en skog en gång i framtiden på platsen för en tilltänkt exploatering? Hur värdesätter man i så fall det idag?
Går det över huvud taget att sätta monetära värden på en miljö – och hur fonderar man kapitalet över tid? Och vad ska man återskapa – när är så att säga den rätta tiden att utgå ifrån? Lomma, till exempel, har en gång i tiden haft rika ekskogar, men idag associeras Lomma enbart med havet. Kan man hävda att det är ett värde att återskapa ekskogen, eftersom platsen har alla förutsättningar att få en sådan att växa?
En viktig insikt efter detta första möte är att kommunerna bör ligga ett steg före. En kommun bör ha inventerat olika platser och vilka värden som finns där så att man är förberedd vid en exploatering. Inte minst viktigt är det att ha en vision: vad vill vi i vår kommun, utifrån lokala förutsättningar, natur och kultur, med våra vardagslandskap?
Titti Olsson
Skolgårdskampanj jorden runt
International School Grounds Alliance, som uppmanar skolor att gå ut och ta för sig av skolgårdens möjligheter. Alla är välkomna att skicka bilder på liv och lust på skolgården.
Nordic Green Space Award till Trädgårdsföreningen i Göteborg
Som andra park i Sverige mottog Trädgårdsföreningen i Göteborg NGSA-utmärkelsen bland annat för de många trädgårdsupplevelser parken erbjuder, som lockar både Göteborgare och turister. >>
Underhållsskulden – hur gör vi med den?
Eftersatt underhåll är inom många samhällssektorer förklaringen till höga upprustningskostnader. Inom Movium Partnerskaps projekt om underhållsskulden utreds problematiken. Under sommaren presenteras en handlingsplan. >>
KONFERENS OM VIKTEN AV MÅNGFALD BLAND TRÄD
16-18 juni samlas några av världens främsta experter på stadsträd i Alnarp för konferensen Urban Tree Diversity. Movium bad konferensens koordinator, Johan Östberg, berätta mer. >>
Obligatoriska planer för vård och underhåll
Kyrkogårdar och begravningsplatser är några av de äldsta trädgårdsanläggningarna som finns bevarade. Movium arrangerade ett seminarium om hur vård- och underhållsplaner för dem upprättas. >>
Kommuner söker stöd hos varandra vid miljökompensation
Hur kompenserar en kommun förlorade miljövärden vid exploatering så att vardagslandskapet värnas? Under en Movium Partnerskapsträff i Lomma var alla eniga om att svenska kommuner måste samarbeta för att få fram svaren. >>
JOGGARES RYTM GER NYA STADSRUM
De urbana joggarna blir fler och fler. Det nya forskningsprojektet I joggingens spår – om nya rörelsemönster och hälsosam stadsutveckling ska titta på hur städer för fotgängare i flera hastigheter kan se ut. >>
Vägledningsarbetet har startat!
Nu har arbetet med regeringsuppdraget att ta fram en vägledning för barns och ungas utemiljö i förskola och skola startat! Fredagen den 28 februari hölls första fokusmötet med en rad inbjudna nyckelpersoner. >>
Barnens mosaikarbete deltar i internationell arkitekttävling
Gröna skolgårdars arbete med Augustenborgsskolan i Malmö är nominerat till Golden Cube Awards i kategorin ”Skola”. Landskapsarkitekt Lena Jungmark, som jobbat med projektet, är glad och stolt. >>
HÖR THORBJÖRN ANDERSSON ARGUMENTERA FÖR FLER VÄLMÅENDE STADSTRÄD
Varför behövs välmående stadsträd? Den 19 mars föreläser landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson om detta samt hur vi får träden att må bra. Föreläsningen hålls i Ultuna genom projektet Grågröna systemlösningar för hållbara städer.
Föreslå Årets kyrkogårdsförvaltning 2014!
Var finns den kyrkogårdsförvaltning som på ett långsiktigt och förtjänstfullt sätt utvecklar och sköter sin verksamhet?
Samverka över förvaltningsgränser strategi för grönare skolgårdar
Alla aktörer som är inblandade i att skapa och förvalta utemiljöer för barn bör ha en gemensam syn på och förståelse för vad som är viktigt för barns lek. Lund har utvecklat en samverkansmodell som väcker internationell uppmärksamhet.