Sedan några år har städer börjat anlägga cykelbanor med olika hastigheter för olika cyklister.  Men fortfarande behandlas fotgängare på de flesta ställen som en homogen kategori. Det nya forskningsprojektet I joggingens spår – om nya rörelsemönster och hälsosam stadsutveckling vill ändra på det.

Projektet, som kommer starta under våren, är ett treårigt internationellt samarbete med syftet att lyfta fler perspektiv på hur människor tar sig fram till fots i dagens städer, något studiens löpare är ett exempel på.

– Vi vill förstå dagens stad utifrån joggarens perspektiv, säger Mattias Qviström, professor i landskapsteori vid SLU i Alnarp.

Efterlyser pluralistiskt synsätt

Mattias Qviström menar att stadsplaneringen idag har fastnat i att behandla fotgängare som en grupp som tar sig fram i en enda hastighet och att ett mer pluralistiskt synsätt behövs för att verkligen förstå hur moderna städer används och hur de behöver vara utformade för att möta krav från många olika människor med en mängd olika behov.

Projektet kommer även ge ett historiskt perspektiv på motionslöpning i Sverige.

För att förebygga riksken att drabbas av välfärdssamhällets välfärdssjukdomar lanserade läkare i samarbete med friluftsfrämjandet motionslöpning på 50- och 60-talen.

– Då var det motionscentraler i skogen med omklädningsrum och utmärkta motionsslingor som var idealet. De är formaliserade och byggda utifrån väldigt specifika värden, i likhet med välfärdssamhällets stadsplanering. De ligger i skogen, där det anses vara naturligt att springa, och man ska ta sig dit i sin bil.

Joggarens rytm utgångspunkt

Mattias Qviström hoppas att projektet ska förändra sättet att se på motionslöpning. I projektet frågar forskarna hur de kan utgå från joggarens rytm för att läsa staden, dess potential och se staden som landskap. De vill förstå hur joggaren rör sig i förhållande till staden, hur joggaren påverkar de stadsrum hen rör sig genom och hur de rummen i sin tur påverkar joggaren.

I projektet ingår forskare och doktorander vid SLU, Lunds tekniska högskola, University College London och Manchester Metropolitan University. Huvudstudieobjekt är Malmö.