Nyhet

Hotet mot våra skolgårdar

Publicerad 14 juni 2013

Utbildningsminister Jan Björklund tar ton i skolgårdsdebatten: Självklart måste det finnas skolgårdar. Garanteras inte detta frivilligt får vi överväga lagstiftning, enligt ministern.

 

Se klippet på SVT.

Kommentarer

Skolanläggningar

En del skolledare, politiker mfl ha fått för sig att skolorna prövas av skolverket dvs om t.ex en friskola fått klartecken från skolverket så är det bara att etablera sig på orten.
 
Men ta och kolla besluten. De handlar nog mest om att att verksamhetsutövaren har en god ekonomi, goda referenser och anmälda elever.  Där finns inget angett om att skolanläggningen prövats.
 
Så vem skall pröva och ställa krav på skolanläggningen.  Det gör naturligtvis byggnadsnämnden som myndighet med stöd av sitt regelverk PBL och PFR mm i samråd med berörda kommunala organ.
 
Till hjälp för detta har vi i vår kommun använt oss av en checklista som ungefär omfattar följande frågeställningar.
 
Etablering av skola
 
För att kunna etablera och uppföra en skolanläggning bör ärendet prövas i följande faser.
 

  1. 1.       Lokaliserings- eller planprövning, där områdets lämplighet för verksamheten bedöms översiktligt,
  2. 2.      Bygglovprövning, där anläggningen och byggnader prövas enligt Plan- och Bygglagen och utifrån hur de lämpligast ordnas mot givna villkor från lokaliseringsprövningen och förutsättningarna på platsen,
  3. 3.      Prövning av Bygglov, där anläggningar och byggnaders utformning prövas mot gällande byggregler

 
För de olika faserna gäller i stora drag att följande frågor och handlingar skall redovisas för byggnadsnämnden.
 
Lokaliserings- eller planprövning
 

  1. Projektet skall prövas mot gällande planer.
  2. En ansökan om förhandsbesked om projektets rimlighet kan inlämnas till byggnadsnämnden i form av en beskrivning av verksamhetens omfattning, beträffande art, utbredning, trafikrörelser, byggnader, vatten- och avlopp, immisioner o.dyl. 
  3. En situationsplan som redovisar anläggningens disposition med tillfart, trafikytor, upplagsytor, byggnader, parkering och marknivåer.
  4. En principlösning för vatten och avlopp på karta,
  5. Översiktlig markundersökning eller utlåtande av sakkunnig

  
Anm:     Bygglov skall meddelas om åtgärden inte strider mot plan.  PBL 8 kap 11§ och i övrigt uppfyller byggkraven.   
 
Byggnadsnämndens åtgärder:
 

  1. Besiktning av området
  2. Samråd skall ske med kommunstyrelsen, barn- och utbildning, miljöavdelningen, MittSverige VA-bolag, Räddningstjänsten, Fastighetsförvaltning och eventuellt länsmyndigheter för att klara ut olika myndighets- och verksamhetskrav.
  3. Byggnadsnämnden skall höra berörda grannar inom områdets influensområde och därefter pröva i vad omfattning man skall ta hänsyn till inkomna synpunkter.
  4. Byggnadsnämnden beslutar och meddelar villkor för fortsatt prövning.  Vid planändring begärs nya direktiv från kommunstyrelsen.

 
Skolverksamheten bör beskrivas så att följande behandlas:
 
Skoltyp         Utformning               Lokalsamband
Hygien, värme ventilation
Dagljus
Personallokaler
Matsal
Gymnastik
Teknikutrymmen, förråd
Brandförsvar
 
Angöring för: Elever, Föräldrar, Personal, Varuleveranser, Utryckningsfordon
 
Skolgård        Utemiljö
                     Aktivitetsytor
 
Omgivningspåverkan
 
”Barnperspektivet” i FN:s konvention om barnets rättigheter
 
 

Skolgårdens krav på utformning

Alla tycks vara överens om att skolgården behövs och att den är riktigt utrustad. Men meningarna går isär vilka krav skolgården ska ha och hur den ska utformas. Planerare brukar vara förtjusta över normtänkande och mätbara parametrar, däremot mer försiktiga om tycke och smak.
Om man jämför barnens skolmiljö inomhus men också vanliga arbetsplatsers utformning ser man en hel flora på mätbara parametrar. Kontor, klassrum, matsal, wc, P-platser mm omges av mer eller mindre exakta krav på yta per enhet där kraven också reglerar tex utrustning och belysning. Detta tänkesätt bör kunna tillämpas vid utformning av skolans utemiljö. Man bör därför ta fram en standard som reglerar lägst ställda accepterade krav. Självklart måste miljön i sin helhet ses i ett sammanhang. En skola som ligger nära en park eller naturområde bör därför kunna anpassas till sitt omgivningsförhållande. Nedan redovisade exempel visar en modell som kan utvecklas för att möta skolgårdens krav.
Ett normalt kontor brukar dimensioneras för 20 m2/person. I den ytan ingår en arbetsplats som utgör ca 10 m2. Resterande del är gemensamma ytor med hygienutrymme, fikaplatser, korridorer, mötesrum, mm. Jämför man dessa planeringsförutsättningar med en skola skulle man kunna säga att skolgården ska var minst lika stor som skolbyggnadens totala sammanlagda yta. Ett annat sätt att räkna är att tillämpa ytan av 20/m2 per elev som ett minimikrav för skolgården. Jämför SISAB:s rekommendationer som anger 25-60 m2/barn, http://www.sisab.se/Extranet/Referenser/utemiljo.pdf
Räknar man med en skola med låg och mellanstadium, läsår 1-6, där det går 25 elever i varje klass blir det totala antalet elever 150 st. Skolgården minsta krav på ytstorlek bör därmed uppgå till 3000 m2 vilket motsvarar 3 traditionella villatomter. 50 elever per villatomt kan tyckas vara mycket men sannolikheten att hela skolans elever är ute samtidigt är liten. Rasterna mellan olika grupper, väder och annat påverkar situationen.
Förutom krav på ytstorlek bör skolgårdens lokalisering och utformning klargöras. Om inte hela skolgården så i alla fall en del av den bör vara avskärmad från buller från vägtrafik. Naturvårdsverkets riktlinjer anger max 55 dBA ekvivalentnivå för god utomhusmiljö vilket är ett rimligt minimikrav. Skolgården bör också vara solbelyst till minst 50 % under vår-höstdagjämning. Dessutom måste man kunna ställa krav på att kunna vistas utomhus med skydd från regn på en begränsad del.
Lägsta nivå för utformning av markytor, vegetation och utrustning bör anpassas till skolgårdens naturliga förutsättning. En fördelning mellan gräs och hårdgjorda ytor bör eftersträvas enligt principen 50/50 %. Dessutom ska möjlighet ges till träd och buskplanteringar som inte ska understiga 10 % av den totala ytan. Plats med utrustning för lek och sport bör vara minst 15 % av markytan motsvarande en basketplan. Proportioner som stämmer med amerikanska undersökningar tex GIS analysis of urban schoolyard landcover in three U.S. cities. Alexis Schulman & Catherine A. Peters 2007. Därutöver ska skolgården ha lämplig utomhusbelysning som varierar på skolgården. Hårt frekventerade ytor tex vid entréer och utrustning ska belysas med gällande krav för offentliga platser i stadsrummet.
Skolgården bör utformas med ett helhetsgrepp som anpassar funktion och skötsel så att den är tillgänglig för alla samtidigt som den inbjuder till att vistas utomhus. Miljön ska vara överblickbar och upplevas som trygg och utmana till aktiviteter för olika åldrar. Utformningen av skolgården ska göras i samråd mellan ägare, brukare och förvaltare.

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.

Sidor