Alla tycks vara överens om att skolgården behövs och att den är riktigt utrustad. Men meningarna går isär vilka krav skolgården ska ha och hur den ska utformas. Planerare brukar vara förtjusta över normtänkande och mätbara parametrar, däremot mer försiktiga om tycke och smak.
Om man jämför barnens skolmiljö inomhus men också vanliga arbetsplatsers utformning ser man en hel flora på mätbara parametrar. Kontor, klassrum, matsal, wc, P-platser mm omges av mer eller mindre exakta krav på yta per enhet där kraven också reglerar tex utrustning och belysning. Detta tänkesätt bör kunna tillämpas vid utformning av skolans utemiljö. Man bör därför ta fram en standard som reglerar lägst ställda accepterade krav. Självklart måste miljön i sin helhet ses i ett sammanhang. En skola som ligger nära en park eller naturområde bör därför kunna anpassas till sitt omgivningsförhållande. Nedan redovisade exempel visar en modell som kan utvecklas för att möta skolgårdens krav.
Ett normalt kontor brukar dimensioneras för 20 m2/person. I den ytan ingår en arbetsplats som utgör ca 10 m2. Resterande del är gemensamma ytor med hygienutrymme, fikaplatser, korridorer, mötesrum, mm. Jämför man dessa planeringsförutsättningar med en skola skulle man kunna säga att skolgården ska var minst lika stor som skolbyggnadens totala sammanlagda yta. Ett annat sätt att räkna är att tillämpa ytan av 20/m2 per elev som ett minimikrav för skolgården. Jämför SISAB:s rekommendationer som anger 25-60 m2/barn, http://www.sisab.se/Extranet/Referenser/utemiljo.pdf
Räknar man med en skola med låg och mellanstadium, läsår 1-6, där det går 25 elever i varje klass blir det totala antalet elever 150 st. Skolgården minsta krav på ytstorlek bör därmed uppgå till 3000 m2 vilket motsvarar 3 traditionella villatomter. 50 elever per villatomt kan tyckas vara mycket men sannolikheten att hela skolans elever är ute samtidigt är liten. Rasterna mellan olika grupper, väder och annat påverkar situationen.
Förutom krav på ytstorlek bör skolgårdens lokalisering och utformning klargöras. Om inte hela skolgården så i alla fall en del av den bör vara avskärmad från buller från vägtrafik. Naturvårdsverkets riktlinjer anger max 55 dBA ekvivalentnivå för god utomhusmiljö vilket är ett rimligt minimikrav. Skolgården bör också vara solbelyst till minst 50 % under vår-höstdagjämning. Dessutom måste man kunna ställa krav på att kunna vistas utomhus med skydd från regn på en begränsad del.
Lägsta nivå för utformning av markytor, vegetation och utrustning bör anpassas till skolgårdens naturliga förutsättning. En fördelning mellan gräs och hårdgjorda ytor bör eftersträvas enligt principen 50/50 %. Dessutom ska möjlighet ges till träd och buskplanteringar som inte ska understiga 10 % av den totala ytan. Plats med utrustning för lek och sport bör vara minst 15 % av markytan motsvarande en basketplan. Proportioner som stämmer med amerikanska undersökningar tex GIS analysis of urban schoolyard landcover in three U.S. cities. Alexis Schulman & Catherine A. Peters 2007. Därutöver ska skolgården ha lämplig utomhusbelysning som varierar på skolgården. Hårt frekventerade ytor tex vid entréer och utrustning ska belysas med gällande krav för offentliga platser i stadsrummet.
Skolgården bör utformas med ett helhetsgrepp som anpassar funktion och skötsel så att den är tillgänglig för alla samtidigt som den inbjuder till att vistas utomhus. Miljön ska vara överblickbar och upplevas som trygg och utmana till aktiviteter för olika åldrar. Utformningen av skolgården ska göras i samråd mellan ägare, brukare och förvaltare.