Du jobbar på Boverket och ni har, tillsammans med Folkhälsomyndigheten, Skolverket, Naturvårdsverket, SLU och Tankesmedjan Movium via SCB gjort en kartläggning av grundskolornas skolgårdar. Studien visar att barnens utemiljö i skolan krymper. Hur ser du på det resultatet?

– Vi anade att skolgårdarna krymper, men vi visste inte att den utvecklingen går så snabbt som denna studie visar. På tre år har den genomsnittliga friytan minskat med nästan fyra kvadratmeter per barn, vilket motsvarar ungefär åtta procent. Studien visar också att det finns väldigt stora regionala och lokala skillnader i landet. Skolgårdarna är – som vi också trodde – minst i storstadsregionerna, men å andra sidan bor det många barn i dessa regioner.  

Varför gjorde ni studien?

– Vi gjorde studien för att det har saknats information om hur stora skolgårdarna är och hur de förändras över tid. Inte ens kommuner eller skolorna själva har haft kunskap om hur stora de är. Vi var ganska säkra på att skolgårdarna krymper, men vi visste inte hur mycket eller hur snabbt. Nu har vi ett nationellt underlag. 

Hur ska Boverket agera nu?

– Vi kommer att försöka tillgängliggöra statistiken för kommuner och andra huvudmän för skolor. Boverket har också ett regeringsuppdrag att, inom ramen för arkitekturpolitiken, ta fram en vägledning om inomhus- och utomhusmiljöer vid skolor och förskolor. I det arbetet tar vi så klart denna statistik med oss. 

Hur tror du att utvecklingen av utemiljöer vid landets skolor ser ut om tio år?

– Utemiljöerna kommer inte att bli större, men jag hoppas att minskningen bromsar in och att vi om tio år ändå har rymliga, kreativa, grönskande och stimulerande skolgårdar. 

Läs mer på Boverkets hemsida!