
Tim Gill har varit engagerad i barnvänlig stadsplanering i mer än 20 år. Här på besök i Rødovre bygglek, Danmark, 2013. Foto: Titti Olsson.

Tim Gill berättar om sin bok Urban Playground den 9 mars. Foto: Guardian News & Media.
Hej Tim Gill!
Förra året släpptes din bok Urban Playground – en mycket viktig bok som verkligen bör läsas av alla som fattar beslut, som designar, underhåller och utvecklar våra stadskvarter. Vi är så glada att kunna välkomna dig som huvudtalare i vårt webbseminarium Barnvänliga städer den 9 mars!
Din bok handlar om hur barnvänlig planering och design kan rädda städer. Vad menar du med att använda ordet "rädda"?
– Många städer runt om i världen behöver åtgärdas. Även där det finns grundläggande bekvämligheter som bostäder, vatten och sanitet är städerna ofta alldeles för farliga för alldeles för många, de är förorenade, överbelastade och överfulla, med områden präglade av verklig nöd. Ett nyckelbudskap i min bok är att betrakta staden med barnets blick, gör man det får man omedelbart en kraftfull katalysator för positiv förändring, eftersom det hjälper till att bygga en gemensam långsiktig vision.
Du talar mycket om vikten av barns rörlighet i boken. Du påpekar att barn inte ens har tillgång till sitt eget kvarter idag. Vad är det största problemet?
– Det största problemet är dominansen av bilar och trafik. Inte bara bilar i rörelse (även om trafikfara fortfarande dödar och lemlästar alldeles för många barn) utan också parkerade bilar, som tar så mycket plats i städerna. Den enda åtgärd som bäst skulle öppna upp stadsdelar för barn skulle vara en övergång från bilar, med bättre gång- och cykelnät istället. Den goda nyheten är att många städer gör detta skifte redan på grund av klimatkrisen.
Du har rest runt i världen för att hitta exempel på städer som har fattat beslut om att göra stadsmiljön mer barnvänlig. Det kommer vi givetvis att höra mer om i det kommande webbinariet. Men kan du kort berätta om ett exempel som du har i din bok, bara för att göra oss ännu mer nyfikna?
– Jag lyfter fram den bilfria ekoförorten Vauban i den tyska staden Freiburg som kanske den ultimata barnvänliga stadsdelen. Det är ett tankeväckande val eftersom dess form, med flerbostadshus snarare än småhus, går stick i stäv mot vad många tycker är barnvänligt. Men jag tror att det fungerar. Varje gång jag har besökt Vauban har det varit många barn ute i olika aktiviteter på gator, torg och parker – både med och utan föräldrar – och det har varit helt fantastiskt.
Läs mer om webbinariet Barnvänliga städer den 9 mars.
TITTI OLSSON
LÅT STADEN GRÖNSKA – EN FÖRELÄSNINGSSERIE OM URBANA EKOSYSTEMTJÄNSTER
Vårens konferens blev teve-serie i samarbete med UR Samtiden.
Handledning för grönplanering
Movium Fakta nr 5 blir en kärnfull kortversion av den digitala boken ”Grönplanering – en handledning”.
STAD 28 nominerad!
Hurra ropar vi – igen! Tidskriften STAD 28 är nominerad till Publishingpriset 2020!
Gestaltad livsmiljö med barn i fokus
Projektet ”Lek för demokrati” får 2, 5 miljoner i stöd från Formas.
Hej Patrik Grahn!
Du medverkar i Formas webbinarium den 21 oktober under Mål 11-veckan i sessionen: Hur stor måste en park vara för att kallas park? – om mått och riktvärden för grönstruktur. Varför en session om mått och riktvärden?
Hej Lena Jungmark!
Du deltar i Formas webbinarium den 20 oktober under Mål 11-veckan. Där presenterar du en ny skrift som Tankesmedjan Movium ska ge ut före jul. Vad handlar den om?
Testpiloter sökes
Var gör ekosystemverktyget ESTER bäst nytta? Boverket söker testpiloter.
Hälsofrämjande utemiljöer
I detta faktablad beskrivs upplägg och resultat från tre projekt som visar hur forskning kan komma in i design- och planeringsprocesser – det vill säga evidensbaserad design (EBD).
Historiska perspektiv
Fjärde filmen i samarbetet med FSS har temat ”Historiska perspektiv”. Vi samtalar med Malmös tidigare stadsträdgårdsmästare Gunnar Ericson, Eivor Bucht, professor emerita vid SLU, och Edit Ugrai, tidigare stadsträdgårdsmästare i Alingsås och Kumla.
Hej Lena Jungmark!
Du är landskapsarkitekt här hos oss på Tankesmedjan Movium och axlar regeringsuppgiften att vara nationell koordinator för barns och ungas utemiljö. Du har för ArkDes räkning undersökt vilka utmaningar som finns i arkitekturpolitiken med tanke på barn och unga. Hur har du gått tillväga med den uppgiften?