Den 1 oktober lämnade du Tankesmedjan Movium. Vad händer nu?

– Det har blivit dags att gå vidare efter 31 år. Elva av dem har jag varit utvecklingsledare och koordinator för uppgiften som Movium har fått av regeringen – att utveckla och kommunicera kunskap om urbana utemiljöer för barn och unga. Nu kommer jag att arbeta som ämnesföreträdare för det nyinrättade ämnet Landskapsförvaltning på Institutionen för stad och land vid SLU Uppsala.

Lämnar du nu frågorna om barnen och staden bakom dig?

– Inte alls. Barnperspektivet finns med även i min nya roll. Förvaltning av det urbana landskapet innebär självfallet att det måste planeras, utformas och utvecklas även på barnens villkor. Jag kommer nu att kunna jobba mer koncentrerat med forskning. Jag kommer också att utveckla kurser och kursmoment som bland annat fokuserar på barns och ungas behov och livsvillkor i staden.

Stadsutveckling på barns villkor är frågor som uppmärksammas alltmer, även i rikspolitiken. Vilken roll kan landskapsarkitekter spela i utvecklingen av en barnvänlig stadsplanering?

– Kompetens och engagemang gör landskapsarkitekter till viktiga ambassadörer för barnets rätt till en god bebyggd miljö på deras egna villkor. Utmaningen för dem är att komma in tidigt i planeringsprocessen. Många planarkitekter är landskapsarkitekter. Bland dem finns kanske de största möjligheterna till att redan i översikts- och detaljplanearbetet få gehör för tillräckligt stora och ändamålsenliga friytor för barn och unga. Sedan är det bara att hoppas att politiken vaknar och ser samhällsvinsterna med en sådan utveckling och att de tar ställning mot stadsutveckling enbart på vuxnas villkor. Vem vet, det är ju valår nästa år?