
Foto: Karin Andersson

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel
Hej Nina Vogel!
Du är mobilitetsforskare vid SLU. Den 15 februari ska du hålla en workshop om hållbara mobilitetslösningar tillsammans med kolleger från SLU, Lunds Universitet och Tankesmedjan Movium.
– Ja, vi utgör en interdisciplinär forskargrupp, som har för avsikt att forma en gemensam plattform för hållbar mobilitetsforskning (analys och syntes) genom att samverka över våra respektive starka forskningsdiscipliner inom transport och mobilitet, markanvändning, hållbarhetsfrågor, miljöpsykologi, ”smart cities” mm.
Vad handlar mobilitet om?
– Mobilitet är en självklarhet i vår vardag, som när vi rör oss över geografiska områden. Men också i fråga om samhällsutveckling i stort. Mobilitet återspeglar vår ”modernitet” – vi tenderar att efterfråga mer och mer rörlighet i dagens kosmopolitiska samhälle. Mobilitet kan beskrivas som tre sammanflätande aspekter: rörlighet, mening och beteende, alla med underliggande maktrelationer och ofta mycket politiskt laddade.
Kan du beskriva de olika aspekterna lite närmare?
– Rörlighet handlar om den geografiska förflyttningen av till exempel människor, föremål, idéer, data eller kapital. Detta mäts och analyseras ofta för att man till exempel ska kunna göra kvantifierbara prognoser. Mening handlar om varför vi flyttar oss... Viss mobilitet handlar om sådant vi måste göra, annan mobilitet om sådant som vi gör för nöjes skull, som fritidsresor. Beteende är i princip hur vi rör oss och hur vi upplever denna rörelse. Upplevelsen är nära förknippad med den betydelse eller ”mening” som vi personligen lägger i vår egen mobilitet, eller vilka personliga förutsättningar vi har för mobilitet. Alla dessa aspekter kommer vi att diskutera vid workshopen.
Varför är mobilitet viktigt för hållbar stadsutveckling?
– Mobilitet är både en välsignelse och en förbannelse! Våra liv organiseras genom komplexa mobilitetsnätverk. Vi "konsumerar" och drar nytta av olika slags mobilitet men vi skapar samtidigt ett stort transportberoende och en resursförbrukning som resulterar i oönskade utsläpp. Inom EU, till exmpel, är 33 procent av den totala energiförbrukningen genererad av transportsektorn (2011). Mobilitet organiseras i olika system, som kan omfatta allt från tekniska aspekter, organisationsmodeller, regelverk och användarnas vanor.
Är några system mer komplex än andra?
– Ja, regelverk och användarnas vanor är särskilt komplext och mångfacetterat, och blir därmed extra utmanande när man ska vidareutveckla sina mobilitetssystem. Många nuvarande mobilitetssystem och rörelsemönster är varken hållbara eller jämlika. Kostnad, infrastruktur, tid, et cetera är avgörande för en persons rörlighet och den kan vara mycket ojämnt fördelad bland befolkningen. En ökad eller obegränsad rörlighet har samtidigt negativa effekter på samhället i form av exempelvis hypermobilitet, miljöförstöring och politiska spänningar. Klimatförändringar påkallar, liksom sociala och ekonomiska kriser, ändringar i vårt konsumtions- och produktionsmönster. De förändrade handlingsmönstren är oftast kopplade till mobilitet, så frågan har relevans för en hållbar stadsutveckling på många olika sätt.
Hur kan mobilitetsarbete bidra till att utveckla stadens utemiljö?
– Genom ett kritiskt angreppssätt kan vi betrakta mobilitet utifrån ett helhetsperspektiv. Applicerat på exempelvis en utbyggnad av transportinfrastruktur framträder bilder av fragmenterade landskap, en ökad konsumtion av mark – till exempel parkering – och resurser – till exempel hållbar markanvändning. En tänkbar utveckling är också väl fungerande, icke-motoriserade vägar kopplade till urban grönstruktur, som stråk, liksom tillgänglighetsfrågor inom olika geografiska områden. Mobilitet för olika samhällsgrupper berör samtidigt frågor om jämlikhet och rättvisa. Handlar det om barns rörlighet för att främja deras självständighet, handlar det om anpassad utformning av utemiljön. Genom att arbeta med vardagsmobilitetens infrastruktur stöttar man levande och högkvalitativa urbana miljöer. Så mobilitet har många infallsvinklar och kan ha flera beröringspunkter med stadens utemiljö och dess användare.
CAROLINE DAHL
Mälarpaviljongen, en grön oas mitt i storstan
Det finns många pärlor i Stockholm, en av dem är sommarcaféet och restaurangen Mälarpaviljongen vid Norr Mälarstrand. Den har blivit en lummig och grönskande mötesplats för stockholmarna, där den sociala gemenskapen sitter i högsätet.
Botanisk takträdgård en våning upp
Både träd och krypande sedumväxter ryms i den botaniska trädgården i Augustenborg i Malmö. En våning upp, på husens tak, samsas områdets boende med internationella forskare i en trädgård som erbjuder både rekreation och tekniska framsteg.
Textur och struktur inspirerar
Sista helgen i augusti gick Den Stora Trädgårdsfesten av stapeln på Sofiero Slott utanför Helsingborg. Idéträdgårdar, försäljning och Sofieros första land art-festival stod på programmet.
Uppeldning vapnet mot svampangrepp på buxbom
Efter en osedvanligt regnig och varm sommar har den befarade svampen Cylindrocladium buxicola, som aggressivt angriper buxbom, fått en betydligt snabbare tillväxt och spridning än vad Charlotte Rosander befarade i våras då hon skrev om sjukdomen i Gröna Fakta nr 2. Movium får många samtal från oroliga buxbomsinnehavare som alla ställer samma fråga – vad ska vi göra?
Lapidarium i Sibbhult bevarar historia
Gamla gravstenar bär vittnesbörd om vår historia, de är en del av vårt kulturarv. Stenarna berättar med sina inskriptioner om människor och deras liv, om staden och det samhälle de uppförts i. I Sibbhult planeras nu ett lapidarium, ett utomhusmuseum för gamla gravstenar som är värda att bevara för framtiden.
Privat golfbana blev publik park
Idag finns endast en liten del av den privata golfbanan mitt i centrala Montréal kvar. Den största delen av den har förvandlats till en publik park, öppen för alla stadens invånare: Maisonneuveparken.
Kosmopolitisk scoutstad i mångfaldens tecken
När tusentals scouter från hela världen strålar samman utanför Kristianstad under den kommande veckan gör de det i mångkulturalismens tecken. En sann kosmopolitisk stad byggs upp för att under några dagar erbjuda upplevelser och möten mellan människor från alla delar av världen.