
Foto: Karin Andersson

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel
Hej Nina Vogel!
Du är mobilitetsforskare vid SLU. Den 15 februari ska du hålla en workshop om hållbara mobilitetslösningar tillsammans med kolleger från SLU, Lunds Universitet och Tankesmedjan Movium.
– Ja, vi utgör en interdisciplinär forskargrupp, som har för avsikt att forma en gemensam plattform för hållbar mobilitetsforskning (analys och syntes) genom att samverka över våra respektive starka forskningsdiscipliner inom transport och mobilitet, markanvändning, hållbarhetsfrågor, miljöpsykologi, ”smart cities” mm.
Vad handlar mobilitet om?
– Mobilitet är en självklarhet i vår vardag, som när vi rör oss över geografiska områden. Men också i fråga om samhällsutveckling i stort. Mobilitet återspeglar vår ”modernitet” – vi tenderar att efterfråga mer och mer rörlighet i dagens kosmopolitiska samhälle. Mobilitet kan beskrivas som tre sammanflätande aspekter: rörlighet, mening och beteende, alla med underliggande maktrelationer och ofta mycket politiskt laddade.
Kan du beskriva de olika aspekterna lite närmare?
– Rörlighet handlar om den geografiska förflyttningen av till exempel människor, föremål, idéer, data eller kapital. Detta mäts och analyseras ofta för att man till exempel ska kunna göra kvantifierbara prognoser. Mening handlar om varför vi flyttar oss... Viss mobilitet handlar om sådant vi måste göra, annan mobilitet om sådant som vi gör för nöjes skull, som fritidsresor. Beteende är i princip hur vi rör oss och hur vi upplever denna rörelse. Upplevelsen är nära förknippad med den betydelse eller ”mening” som vi personligen lägger i vår egen mobilitet, eller vilka personliga förutsättningar vi har för mobilitet. Alla dessa aspekter kommer vi att diskutera vid workshopen.
Varför är mobilitet viktigt för hållbar stadsutveckling?
– Mobilitet är både en välsignelse och en förbannelse! Våra liv organiseras genom komplexa mobilitetsnätverk. Vi "konsumerar" och drar nytta av olika slags mobilitet men vi skapar samtidigt ett stort transportberoende och en resursförbrukning som resulterar i oönskade utsläpp. Inom EU, till exmpel, är 33 procent av den totala energiförbrukningen genererad av transportsektorn (2011). Mobilitet organiseras i olika system, som kan omfatta allt från tekniska aspekter, organisationsmodeller, regelverk och användarnas vanor.
Är några system mer komplex än andra?
– Ja, regelverk och användarnas vanor är särskilt komplext och mångfacetterat, och blir därmed extra utmanande när man ska vidareutveckla sina mobilitetssystem. Många nuvarande mobilitetssystem och rörelsemönster är varken hållbara eller jämlika. Kostnad, infrastruktur, tid, et cetera är avgörande för en persons rörlighet och den kan vara mycket ojämnt fördelad bland befolkningen. En ökad eller obegränsad rörlighet har samtidigt negativa effekter på samhället i form av exempelvis hypermobilitet, miljöförstöring och politiska spänningar. Klimatförändringar påkallar, liksom sociala och ekonomiska kriser, ändringar i vårt konsumtions- och produktionsmönster. De förändrade handlingsmönstren är oftast kopplade till mobilitet, så frågan har relevans för en hållbar stadsutveckling på många olika sätt.
Hur kan mobilitetsarbete bidra till att utveckla stadens utemiljö?
– Genom ett kritiskt angreppssätt kan vi betrakta mobilitet utifrån ett helhetsperspektiv. Applicerat på exempelvis en utbyggnad av transportinfrastruktur framträder bilder av fragmenterade landskap, en ökad konsumtion av mark – till exempel parkering – och resurser – till exempel hållbar markanvändning. En tänkbar utveckling är också väl fungerande, icke-motoriserade vägar kopplade till urban grönstruktur, som stråk, liksom tillgänglighetsfrågor inom olika geografiska områden. Mobilitet för olika samhällsgrupper berör samtidigt frågor om jämlikhet och rättvisa. Handlar det om barns rörlighet för att främja deras självständighet, handlar det om anpassad utformning av utemiljön. Genom att arbeta med vardagsmobilitetens infrastruktur stöttar man levande och högkvalitativa urbana miljöer. Så mobilitet har många infallsvinklar och kan ha flera beröringspunkter med stadens utemiljö och dess användare.
CAROLINE DAHL
”Parker är sexiga!”
Det menar Tim Marshall, landskapsarkitekt som var med i skapandet av the High Line i New York. Parken är populär tack vare en aktiv vänförenign och ett välfyllt aktivitetsprogram, enligt Tim Marshall.
Medborgar-
deltagande, profilering och programmering
På årets upplaga av konferensen Publika parker och trädgårdar var temat hållbara upplevelser. Föreläsare från Europa och USA var på plats för att dela med sig av sina erfarenheter om parker och trädgårdsturism.
Det tar tid innan kunskapsbrist syns
Träd i städer är ofta illa ute. Men det kan dröja 50 år innan skadorna tar ut sin rätt.
Jordar och växtbäddar i utemiljö
Livslängden på nyplanterade träd i urbana miljöer är kort. En av anledningarna till det är dåliga markförhållanden. På Moviums rådgivardag med temat jord och växtbäddar i utemiljö belystes problemet ur ett antal olika perspektiv.
Växande skulder
Många kommuner saknar plan och budget för eftersatt underhåll av sina anläggningar. För varje år stiger den pott pengar som behövs, som borde sättas av, för att hålla anläggningarna i skick. Hur kan problemet förstås och lösas?
Viktigt på riktigt
Rapporten Det blir viktigt när det är på riktigt om barn och ungdomars delaktighet i fysisk planering lämnades i januari över till infrastrukturministern och barn- och äldreministern.
Publika parker och trädgårdar
Konferens i Malmö 21 mars 2013.
Läs om årets föreläsare. Pressmeddelande fritt för publicering.
Vad händer på Movium 2013?
Moviums chef Anders Rasmusson berättar vad som händer på Movium under det kommande året.
Tätt och tryggt
Movium Partnerskaps nätverk Stadsutveckling höll sin senaste träff på temat tätt och tryggt. Forskningsprojekt från SLU som behandlar urban förtätning och trygghet presenterades.
Unga vann lekmiljötävling
Arkitekttävlingen Lekpark Lill-Valla i Linköping är avgjord. Vinnare blev fyra nybakade landskapsarkitekter från Ultuna med förslaget Samspel.
Lägg till ny kommentar