
Foto: Karin Andersson

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel
Hej Nina Vogel!
Du är mobilitetsforskare vid SLU. Den 15 februari ska du hålla en workshop om hållbara mobilitetslösningar tillsammans med kolleger från SLU, Lunds Universitet och Tankesmedjan Movium.
– Ja, vi utgör en interdisciplinär forskargrupp, som har för avsikt att forma en gemensam plattform för hållbar mobilitetsforskning (analys och syntes) genom att samverka över våra respektive starka forskningsdiscipliner inom transport och mobilitet, markanvändning, hållbarhetsfrågor, miljöpsykologi, ”smart cities” mm.
Vad handlar mobilitet om?
– Mobilitet är en självklarhet i vår vardag, som när vi rör oss över geografiska områden. Men också i fråga om samhällsutveckling i stort. Mobilitet återspeglar vår ”modernitet” – vi tenderar att efterfråga mer och mer rörlighet i dagens kosmopolitiska samhälle. Mobilitet kan beskrivas som tre sammanflätande aspekter: rörlighet, mening och beteende, alla med underliggande maktrelationer och ofta mycket politiskt laddade.
Kan du beskriva de olika aspekterna lite närmare?
– Rörlighet handlar om den geografiska förflyttningen av till exempel människor, föremål, idéer, data eller kapital. Detta mäts och analyseras ofta för att man till exempel ska kunna göra kvantifierbara prognoser. Mening handlar om varför vi flyttar oss... Viss mobilitet handlar om sådant vi måste göra, annan mobilitet om sådant som vi gör för nöjes skull, som fritidsresor. Beteende är i princip hur vi rör oss och hur vi upplever denna rörelse. Upplevelsen är nära förknippad med den betydelse eller ”mening” som vi personligen lägger i vår egen mobilitet, eller vilka personliga förutsättningar vi har för mobilitet. Alla dessa aspekter kommer vi att diskutera vid workshopen.
Varför är mobilitet viktigt för hållbar stadsutveckling?
– Mobilitet är både en välsignelse och en förbannelse! Våra liv organiseras genom komplexa mobilitetsnätverk. Vi "konsumerar" och drar nytta av olika slags mobilitet men vi skapar samtidigt ett stort transportberoende och en resursförbrukning som resulterar i oönskade utsläpp. Inom EU, till exmpel, är 33 procent av den totala energiförbrukningen genererad av transportsektorn (2011). Mobilitet organiseras i olika system, som kan omfatta allt från tekniska aspekter, organisationsmodeller, regelverk och användarnas vanor.
Är några system mer komplex än andra?
– Ja, regelverk och användarnas vanor är särskilt komplext och mångfacetterat, och blir därmed extra utmanande när man ska vidareutveckla sina mobilitetssystem. Många nuvarande mobilitetssystem och rörelsemönster är varken hållbara eller jämlika. Kostnad, infrastruktur, tid, et cetera är avgörande för en persons rörlighet och den kan vara mycket ojämnt fördelad bland befolkningen. En ökad eller obegränsad rörlighet har samtidigt negativa effekter på samhället i form av exempelvis hypermobilitet, miljöförstöring och politiska spänningar. Klimatförändringar påkallar, liksom sociala och ekonomiska kriser, ändringar i vårt konsumtions- och produktionsmönster. De förändrade handlingsmönstren är oftast kopplade till mobilitet, så frågan har relevans för en hållbar stadsutveckling på många olika sätt.
Hur kan mobilitetsarbete bidra till att utveckla stadens utemiljö?
– Genom ett kritiskt angreppssätt kan vi betrakta mobilitet utifrån ett helhetsperspektiv. Applicerat på exempelvis en utbyggnad av transportinfrastruktur framträder bilder av fragmenterade landskap, en ökad konsumtion av mark – till exempel parkering – och resurser – till exempel hållbar markanvändning. En tänkbar utveckling är också väl fungerande, icke-motoriserade vägar kopplade till urban grönstruktur, som stråk, liksom tillgänglighetsfrågor inom olika geografiska områden. Mobilitet för olika samhällsgrupper berör samtidigt frågor om jämlikhet och rättvisa. Handlar det om barns rörlighet för att främja deras självständighet, handlar det om anpassad utformning av utemiljön. Genom att arbeta med vardagsmobilitetens infrastruktur stöttar man levande och högkvalitativa urbana miljöer. Så mobilitet har många infallsvinklar och kan ha flera beröringspunkter med stadens utemiljö och dess användare.
CAROLINE DAHL
VÄRLDENS SKOLGÅRDAR MÖTS I SVERIGE 2016
Sverige antar utmaningen att arrangera nästa internationella skolgårdskonferens på uppdrag av International School Grounds Alliance. Lunds kommun har tackat ja till att arrangera konferensen tillsammans med Movium i september 2016. >>
VÄGLEDNING FÖR SKOLGÅRDAR TAR FORM
Arbetet med att ta fram en vägledning för barns och ungas utemiljöer fortsätter. Vårens två experthearings har varit givande och projektledningen på Boverket och Movium känner stort stöd för sitt arbete. >>
Trädets årsringar förebild för vinnande designförslag
Designtävlingen om att utforma en helt ny typ av begravningsplatser, där varje gravsatt urna förses med ett träd, är avgjord. Trädets årsringar står modell för det vinnande förslaget som är en ständigt föränderlig plats. >>
Movium engagerar sig i projekt om stadsbruk
Stadsodling har gått från trend till nödvändighet. Både intresset och skalan har ökat. Moviums Anders Rasmusson är projektledare för det nya projektet Stadsbruk som undersöker urban odling i en mellanskala. Varför är det angeläget? >>
Spännande program på Nordisk Parkkongress
Den 20-22 augusti arrangeras Nordisk Parkkongress i Malmö. Göran Nilsson Sten Göransson, orförande i Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare. >>
Alla vill barns bästa – men hur ska det gå till i planeringen?
Barns bästa ska alltid komma i första rummet i stadsplaneringen. Men hur ska man gå tillväga i planeringsprocessen? Måndagen den 12 maj hölls i Göteborg den andra hearingen i Moviums och Boverkets vägledningsuppdrag. >>
Linköpings lökar
När Movium höll kurs i Linköping diskuterades olika aspekter kring användning av vårlökar och knölar med två av Sveriges ledande blomsterdesigners för utemiljöer: konsulten Mona Holmberg och Movium-rådgivaren Mona Wembling. >>

Det våras för byggleken?
Lekmiljöer på barns egna villkor kräver chanstagningar. Så varför låter vi inte barnen göra det? Hanna Rosins artikel The overprotected kid signalerar ett trendbrott i synen på vad som är en bra lekmiljö för barn.
Internationellt nätverk lobbar i EU för meningsfull barndom
Miljöpsykologen Maria Nordström var på uppdrag av Movium nyligen på ett möte i Bryssel i nätverket Alliance for Childhood. För Titti Olsson berättar hon vad begreppet Quality of Childhood betyder. >>
Friskis&Svettis letar inspirerande skolgårdsidéer
En femtedel av skoldagen består av rast och en stor del av rasten tillbringas på skolgården. Därför arrangerar Friskis&Svettis en tävling för att hitta de bästa idéerna för en roligare och rörligare rast.
Lägg till ny kommentar