
Foto: Karin Andersson

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel
Hej Nina Vogel!
Du är mobilitetsforskare vid SLU. Den 15 februari ska du hålla en workshop om hållbara mobilitetslösningar tillsammans med kolleger från SLU, Lunds Universitet och Tankesmedjan Movium.
– Ja, vi utgör en interdisciplinär forskargrupp, som har för avsikt att forma en gemensam plattform för hållbar mobilitetsforskning (analys och syntes) genom att samverka över våra respektive starka forskningsdiscipliner inom transport och mobilitet, markanvändning, hållbarhetsfrågor, miljöpsykologi, ”smart cities” mm.
Vad handlar mobilitet om?
– Mobilitet är en självklarhet i vår vardag, som när vi rör oss över geografiska områden. Men också i fråga om samhällsutveckling i stort. Mobilitet återspeglar vår ”modernitet” – vi tenderar att efterfråga mer och mer rörlighet i dagens kosmopolitiska samhälle. Mobilitet kan beskrivas som tre sammanflätande aspekter: rörlighet, mening och beteende, alla med underliggande maktrelationer och ofta mycket politiskt laddade.
Kan du beskriva de olika aspekterna lite närmare?
– Rörlighet handlar om den geografiska förflyttningen av till exempel människor, föremål, idéer, data eller kapital. Detta mäts och analyseras ofta för att man till exempel ska kunna göra kvantifierbara prognoser. Mening handlar om varför vi flyttar oss... Viss mobilitet handlar om sådant vi måste göra, annan mobilitet om sådant som vi gör för nöjes skull, som fritidsresor. Beteende är i princip hur vi rör oss och hur vi upplever denna rörelse. Upplevelsen är nära förknippad med den betydelse eller ”mening” som vi personligen lägger i vår egen mobilitet, eller vilka personliga förutsättningar vi har för mobilitet. Alla dessa aspekter kommer vi att diskutera vid workshopen.
Varför är mobilitet viktigt för hållbar stadsutveckling?
– Mobilitet är både en välsignelse och en förbannelse! Våra liv organiseras genom komplexa mobilitetsnätverk. Vi "konsumerar" och drar nytta av olika slags mobilitet men vi skapar samtidigt ett stort transportberoende och en resursförbrukning som resulterar i oönskade utsläpp. Inom EU, till exmpel, är 33 procent av den totala energiförbrukningen genererad av transportsektorn (2011). Mobilitet organiseras i olika system, som kan omfatta allt från tekniska aspekter, organisationsmodeller, regelverk och användarnas vanor.
Är några system mer komplex än andra?
– Ja, regelverk och användarnas vanor är särskilt komplext och mångfacetterat, och blir därmed extra utmanande när man ska vidareutveckla sina mobilitetssystem. Många nuvarande mobilitetssystem och rörelsemönster är varken hållbara eller jämlika. Kostnad, infrastruktur, tid, et cetera är avgörande för en persons rörlighet och den kan vara mycket ojämnt fördelad bland befolkningen. En ökad eller obegränsad rörlighet har samtidigt negativa effekter på samhället i form av exempelvis hypermobilitet, miljöförstöring och politiska spänningar. Klimatförändringar påkallar, liksom sociala och ekonomiska kriser, ändringar i vårt konsumtions- och produktionsmönster. De förändrade handlingsmönstren är oftast kopplade till mobilitet, så frågan har relevans för en hållbar stadsutveckling på många olika sätt.
Hur kan mobilitetsarbete bidra till att utveckla stadens utemiljö?
– Genom ett kritiskt angreppssätt kan vi betrakta mobilitet utifrån ett helhetsperspektiv. Applicerat på exempelvis en utbyggnad av transportinfrastruktur framträder bilder av fragmenterade landskap, en ökad konsumtion av mark – till exempel parkering – och resurser – till exempel hållbar markanvändning. En tänkbar utveckling är också väl fungerande, icke-motoriserade vägar kopplade till urban grönstruktur, som stråk, liksom tillgänglighetsfrågor inom olika geografiska områden. Mobilitet för olika samhällsgrupper berör samtidigt frågor om jämlikhet och rättvisa. Handlar det om barns rörlighet för att främja deras självständighet, handlar det om anpassad utformning av utemiljön. Genom att arbeta med vardagsmobilitetens infrastruktur stöttar man levande och högkvalitativa urbana miljöer. Så mobilitet har många infallsvinklar och kan ha flera beröringspunkter med stadens utemiljö och dess användare.
CAROLINE DAHL
Hej Kristoffer Nilsson!
Du arbetar med Frihamnen i Göteborg som fått mycket uppmärksamhet och prisats för sina temporära aktiviteter och arbetssätt för att omvandla hamnområdet till en stadsdel för alla. Vad händer i Frihamnen just nu?
Stipendium till Ulla Molins minne till Peter Korn och Julia Andersson
Trädgårdsmästarna Peter Korn och Julia Andersson, har utsetts till mottagare av 2021 års Stipendium till Ulla Molins minne. Trädgårdsparet emottog diplom och blommor vid en ceremoni i Lund den 22 april.
Vi söker koordinator!
Tankesmedjan Movium i samverkan med SLU Urban Futures söker koordinator.
Hej Kristoffer Holm Pedersen
Vi tog några ord med Kristoffer Holm Pedersen på danska SLA, en av huvudtalarna på konferensen Publika parker och stadsrum den 22 april i Lund.
CAROLINE DAHL OM MOVIUM FAKTA NR 1
Årets första nummer av Movium Fakta är ute och presenteras av författaren Caroline Dahl, Moviums verksamhetsledare.
Fyra årstider
Våra parker och stadsrum är viktiga för stadens invånare under alla årets dagar. Hur ser man på våra fyra årstider från norr till söder? Femte filmen i jubileumssamarbetet med Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare.
Hej Moa Björnson!
Du är utvecklingschef i Traena kommun i Norge och har just tillträtt som ordförande i Tankesmedjan Moviums ledningsråd. Vilken är den viktigaste utmaningen att tackla för att samhället ska kunna ställa om och nå hållbarhetsmålen i Agenda 2030?
Lek för demokrati
Nu drar vi igång det Formasfinansierade forskningsprojektet ”Lek för demokrati”! Region Skåne har producerat en intervjufilm där alla deltagare uttrycker sina tankar och förhoppningar om projektet.
Digitalt välkomnande i Lund!
Karl-Oscar Seth, stadsträdgårdsmästare i Lund, om årets konferens Publika parker och stadsrum, 22 april i Lund.
Grönplanering – en kort handledning
Detta faktablad tar upp städernas och landskapets gröna och blå kvaliteter som blir allt viktigare för att skapa ett långsiktigt hållbart samhällsbyggande.
Lägg till ny kommentar