
Foto: Karin Andersson

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel
Hej Nina Vogel!
Du är mobilitetsforskare vid SLU. Den 15 februari ska du hålla en workshop om hållbara mobilitetslösningar tillsammans med kolleger från SLU, Lunds Universitet och Tankesmedjan Movium.
– Ja, vi utgör en interdisciplinär forskargrupp, som har för avsikt att forma en gemensam plattform för hållbar mobilitetsforskning (analys och syntes) genom att samverka över våra respektive starka forskningsdiscipliner inom transport och mobilitet, markanvändning, hållbarhetsfrågor, miljöpsykologi, ”smart cities” mm.
Vad handlar mobilitet om?
– Mobilitet är en självklarhet i vår vardag, som när vi rör oss över geografiska områden. Men också i fråga om samhällsutveckling i stort. Mobilitet återspeglar vår ”modernitet” – vi tenderar att efterfråga mer och mer rörlighet i dagens kosmopolitiska samhälle. Mobilitet kan beskrivas som tre sammanflätande aspekter: rörlighet, mening och beteende, alla med underliggande maktrelationer och ofta mycket politiskt laddade.
Kan du beskriva de olika aspekterna lite närmare?
– Rörlighet handlar om den geografiska förflyttningen av till exempel människor, föremål, idéer, data eller kapital. Detta mäts och analyseras ofta för att man till exempel ska kunna göra kvantifierbara prognoser. Mening handlar om varför vi flyttar oss... Viss mobilitet handlar om sådant vi måste göra, annan mobilitet om sådant som vi gör för nöjes skull, som fritidsresor. Beteende är i princip hur vi rör oss och hur vi upplever denna rörelse. Upplevelsen är nära förknippad med den betydelse eller ”mening” som vi personligen lägger i vår egen mobilitet, eller vilka personliga förutsättningar vi har för mobilitet. Alla dessa aspekter kommer vi att diskutera vid workshopen.
Varför är mobilitet viktigt för hållbar stadsutveckling?
– Mobilitet är både en välsignelse och en förbannelse! Våra liv organiseras genom komplexa mobilitetsnätverk. Vi "konsumerar" och drar nytta av olika slags mobilitet men vi skapar samtidigt ett stort transportberoende och en resursförbrukning som resulterar i oönskade utsläpp. Inom EU, till exmpel, är 33 procent av den totala energiförbrukningen genererad av transportsektorn (2011). Mobilitet organiseras i olika system, som kan omfatta allt från tekniska aspekter, organisationsmodeller, regelverk och användarnas vanor.
Är några system mer komplex än andra?
– Ja, regelverk och användarnas vanor är särskilt komplext och mångfacetterat, och blir därmed extra utmanande när man ska vidareutveckla sina mobilitetssystem. Många nuvarande mobilitetssystem och rörelsemönster är varken hållbara eller jämlika. Kostnad, infrastruktur, tid, et cetera är avgörande för en persons rörlighet och den kan vara mycket ojämnt fördelad bland befolkningen. En ökad eller obegränsad rörlighet har samtidigt negativa effekter på samhället i form av exempelvis hypermobilitet, miljöförstöring och politiska spänningar. Klimatförändringar påkallar, liksom sociala och ekonomiska kriser, ändringar i vårt konsumtions- och produktionsmönster. De förändrade handlingsmönstren är oftast kopplade till mobilitet, så frågan har relevans för en hållbar stadsutveckling på många olika sätt.
Hur kan mobilitetsarbete bidra till att utveckla stadens utemiljö?
– Genom ett kritiskt angreppssätt kan vi betrakta mobilitet utifrån ett helhetsperspektiv. Applicerat på exempelvis en utbyggnad av transportinfrastruktur framträder bilder av fragmenterade landskap, en ökad konsumtion av mark – till exempel parkering – och resurser – till exempel hållbar markanvändning. En tänkbar utveckling är också väl fungerande, icke-motoriserade vägar kopplade till urban grönstruktur, som stråk, liksom tillgänglighetsfrågor inom olika geografiska områden. Mobilitet för olika samhällsgrupper berör samtidigt frågor om jämlikhet och rättvisa. Handlar det om barns rörlighet för att främja deras självständighet, handlar det om anpassad utformning av utemiljön. Genom att arbeta med vardagsmobilitetens infrastruktur stöttar man levande och högkvalitativa urbana miljöer. Så mobilitet har många infallsvinklar och kan ha flera beröringspunkter med stadens utemiljö och dess användare.
CAROLINE DAHL
Hej Mattias Gustafsson!
Du är ny ledamot i SLU Tankesmedjan Moviums ledningsråd. Hur skulle du vilja presentera dig?
Hej Lena Jungmark!
Du är nationell samordnare för frågor som rör barns och ungas utemiljö och ska delta i ett dialogmöte på Regeringskansliet. Vad handlar det om?
Hej Olivia Norderfors Andersson!
Du är med och arrangerar Landskapsarkitekturdagen vid SLU Alnarp den 22 april, samma dag som landskapsarkitekturprogrammet firar 50 år. Det är ju väldigt stort! Hur ska detta celebreras?
LEKFULLT I HELSINGBORG!
Den 30 maj är det dags för konferensen Publika parker och stadsrum i Helsingborg. Martin Hadmyr, stadsträdgårdsmästare i Helsingborg, fick några frågor av Moviums Fredrik Jergmo kring årets konferens.
Trädlobbyism – nytt faktablad
Årets första Movium Fakta handlar om aktiviteter och argument för trädlobbyism. I faktabladet skriver Gustav Nässlander, Larsola Bromell och Patrick Bellan om grön opinionsbildning.
Slut på förvirringen
Tycker du att det är lätt att blanda ihop namnen på alla växter vi använder? Du kan vara lugn – i sommar lanseras en svensk standard för klassificering av kulturväxter som resultat av ett samarbete mellan SKUD och SLU Tankesmedjan Movium.
Lek för demokrati – erfarenheter delas
Vad kan man lära av barn för att nå större flexibilitet i planering och gestaltning?
ANMÄLAN HAR ÖPPNAT
Kom till Helsingborg den 30 maj och konferensen Publika parker och stadsrum 2022 med temat Den lekfulla staden.
Hej Robert Johansson!
Du har nyligen tagit över rollen som verksamhetsledare för Elitplantstationen. Vad har du gjort tidigare?
Hej Tim Gill!
Förra året släpptes din bok Urban Playground – en mycket viktig bok som verkligen bör läsas av alla som fattar beslut, som designar, underhåller och utvecklar våra stadskvarter. Vi är så glada att kunna välkomna dig som huvudtalare i vårt webbseminarium Barnvänliga städer den 9 mars!