
Foto: Karin Andersson

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel
Hej Nina Vogel!
Du är mobilitetsforskare vid SLU. Den 15 februari ska du hålla en workshop om hållbara mobilitetslösningar tillsammans med kolleger från SLU, Lunds Universitet och Tankesmedjan Movium.
– Ja, vi utgör en interdisciplinär forskargrupp, som har för avsikt att forma en gemensam plattform för hållbar mobilitetsforskning (analys och syntes) genom att samverka över våra respektive starka forskningsdiscipliner inom transport och mobilitet, markanvändning, hållbarhetsfrågor, miljöpsykologi, ”smart cities” mm.
Vad handlar mobilitet om?
– Mobilitet är en självklarhet i vår vardag, som när vi rör oss över geografiska områden. Men också i fråga om samhällsutveckling i stort. Mobilitet återspeglar vår ”modernitet” – vi tenderar att efterfråga mer och mer rörlighet i dagens kosmopolitiska samhälle. Mobilitet kan beskrivas som tre sammanflätande aspekter: rörlighet, mening och beteende, alla med underliggande maktrelationer och ofta mycket politiskt laddade.
Kan du beskriva de olika aspekterna lite närmare?
– Rörlighet handlar om den geografiska förflyttningen av till exempel människor, föremål, idéer, data eller kapital. Detta mäts och analyseras ofta för att man till exempel ska kunna göra kvantifierbara prognoser. Mening handlar om varför vi flyttar oss... Viss mobilitet handlar om sådant vi måste göra, annan mobilitet om sådant som vi gör för nöjes skull, som fritidsresor. Beteende är i princip hur vi rör oss och hur vi upplever denna rörelse. Upplevelsen är nära förknippad med den betydelse eller ”mening” som vi personligen lägger i vår egen mobilitet, eller vilka personliga förutsättningar vi har för mobilitet. Alla dessa aspekter kommer vi att diskutera vid workshopen.
Varför är mobilitet viktigt för hållbar stadsutveckling?
– Mobilitet är både en välsignelse och en förbannelse! Våra liv organiseras genom komplexa mobilitetsnätverk. Vi "konsumerar" och drar nytta av olika slags mobilitet men vi skapar samtidigt ett stort transportberoende och en resursförbrukning som resulterar i oönskade utsläpp. Inom EU, till exmpel, är 33 procent av den totala energiförbrukningen genererad av transportsektorn (2011). Mobilitet organiseras i olika system, som kan omfatta allt från tekniska aspekter, organisationsmodeller, regelverk och användarnas vanor.
Är några system mer komplex än andra?
– Ja, regelverk och användarnas vanor är särskilt komplext och mångfacetterat, och blir därmed extra utmanande när man ska vidareutveckla sina mobilitetssystem. Många nuvarande mobilitetssystem och rörelsemönster är varken hållbara eller jämlika. Kostnad, infrastruktur, tid, et cetera är avgörande för en persons rörlighet och den kan vara mycket ojämnt fördelad bland befolkningen. En ökad eller obegränsad rörlighet har samtidigt negativa effekter på samhället i form av exempelvis hypermobilitet, miljöförstöring och politiska spänningar. Klimatförändringar påkallar, liksom sociala och ekonomiska kriser, ändringar i vårt konsumtions- och produktionsmönster. De förändrade handlingsmönstren är oftast kopplade till mobilitet, så frågan har relevans för en hållbar stadsutveckling på många olika sätt.
Hur kan mobilitetsarbete bidra till att utveckla stadens utemiljö?
– Genom ett kritiskt angreppssätt kan vi betrakta mobilitet utifrån ett helhetsperspektiv. Applicerat på exempelvis en utbyggnad av transportinfrastruktur framträder bilder av fragmenterade landskap, en ökad konsumtion av mark – till exempel parkering – och resurser – till exempel hållbar markanvändning. En tänkbar utveckling är också väl fungerande, icke-motoriserade vägar kopplade till urban grönstruktur, som stråk, liksom tillgänglighetsfrågor inom olika geografiska områden. Mobilitet för olika samhällsgrupper berör samtidigt frågor om jämlikhet och rättvisa. Handlar det om barns rörlighet för att främja deras självständighet, handlar det om anpassad utformning av utemiljön. Genom att arbeta med vardagsmobilitetens infrastruktur stöttar man levande och högkvalitativa urbana miljöer. Så mobilitet har många infallsvinklar och kan ha flera beröringspunkter med stadens utemiljö och dess användare.
CAROLINE DAHL
Tävling om förtätning av kyrkogårdar
– återlämnade gravplatser ges nytt liv
Läser du till landskapsarkitekt, trädgårdsarkitekt/design eller landskapsingenjör vid SLU har du i vår chans att vara med i en tävling om design för kvarter vid begravningsplats. Första pris är 10.000 kr. och andra och tredje vardera 5.000 kr.
Patrick Bellan ny rådgivare i Movium
Högaktuell med bloggen malmöträd, certifierad i riskträdsinventering och ett känt ansikte för studenterna i Alnarp. Välkommen som rådgivare!
Årets sista faktablad är ute nu!
Under 2014 ger Movium ut 8 nr av Movium Fakta. Nu kommer nummer 8 med rubriken Historiska trädgårdsväxter får nytt liv och spridning.
Vilken blir årets kyrkogårdsförvaltning 2015?
Föreningen Sveriges kyrkogårdschefer, Movium SLU, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund utlyser tävlingen Årets kyrkogårdsförvaltning 2015.
Nordic Green Space Award till Vognsbølparken i Esbjerg
Vognsbølparken i Esbjerg Kommun tilldelas kvalitetsstämpeln Nordic Green Space Award och kommer därmed i fint sällskap med parker och grönområden i hela Skandinavien.
Framtidens hållbara skolgårdar
Movium sitter med i juryn när Malmö stad och Sveriges Lantbruksuniversitet i samarbete med Naturskyddsföreningen inbjuder till en allmän idé- och innovationstävling om utformning av framtidens hållbara skolgårdar.
Torsten Kellander föreläser i Tyskland
Nu håller vi tummarna för Moviums utomhuspedagog Torsten Kellander! Den 13 och 14 november föreläser han på Institut für Humangeographie vid Goethe-Universität i Frankfurt.
Grågröna systemlösningar för hållbara städer
Se Thorbjörn Anderssons föreläsning om Attraktiva stadsmiljöer som Movium arrangerade inom ramen för det Vinnova-stödda projektet Grågröna systemlösningar för hållbara städer.
Allmänna råd ute på remiss
Boverket vill ha synpunkter på sitt förslag till Allmänna råd med tillhörande vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolgårdar och förskolegårdar. Remissrundan är öppen fram till den 5 december.
Årets näst sista faktablad är ute nu!
Under 2014 ger Movium ut 8 nr av Movium Fakta. Nu kommer nummer 7 om Förtätning av kyrkogårdar.
Lägg till ny kommentar