
Foto: Karin Andersson

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel
Hej Nina Vogel!
Du är mobilitetsforskare vid SLU. Den 15 februari ska du hålla en workshop om hållbara mobilitetslösningar tillsammans med kolleger från SLU, Lunds Universitet och Tankesmedjan Movium.
– Ja, vi utgör en interdisciplinär forskargrupp, som har för avsikt att forma en gemensam plattform för hållbar mobilitetsforskning (analys och syntes) genom att samverka över våra respektive starka forskningsdiscipliner inom transport och mobilitet, markanvändning, hållbarhetsfrågor, miljöpsykologi, ”smart cities” mm.
Vad handlar mobilitet om?
– Mobilitet är en självklarhet i vår vardag, som när vi rör oss över geografiska områden. Men också i fråga om samhällsutveckling i stort. Mobilitet återspeglar vår ”modernitet” – vi tenderar att efterfråga mer och mer rörlighet i dagens kosmopolitiska samhälle. Mobilitet kan beskrivas som tre sammanflätande aspekter: rörlighet, mening och beteende, alla med underliggande maktrelationer och ofta mycket politiskt laddade.
Kan du beskriva de olika aspekterna lite närmare?
– Rörlighet handlar om den geografiska förflyttningen av till exempel människor, föremål, idéer, data eller kapital. Detta mäts och analyseras ofta för att man till exempel ska kunna göra kvantifierbara prognoser. Mening handlar om varför vi flyttar oss... Viss mobilitet handlar om sådant vi måste göra, annan mobilitet om sådant som vi gör för nöjes skull, som fritidsresor. Beteende är i princip hur vi rör oss och hur vi upplever denna rörelse. Upplevelsen är nära förknippad med den betydelse eller ”mening” som vi personligen lägger i vår egen mobilitet, eller vilka personliga förutsättningar vi har för mobilitet. Alla dessa aspekter kommer vi att diskutera vid workshopen.
Varför är mobilitet viktigt för hållbar stadsutveckling?
– Mobilitet är både en välsignelse och en förbannelse! Våra liv organiseras genom komplexa mobilitetsnätverk. Vi "konsumerar" och drar nytta av olika slags mobilitet men vi skapar samtidigt ett stort transportberoende och en resursförbrukning som resulterar i oönskade utsläpp. Inom EU, till exmpel, är 33 procent av den totala energiförbrukningen genererad av transportsektorn (2011). Mobilitet organiseras i olika system, som kan omfatta allt från tekniska aspekter, organisationsmodeller, regelverk och användarnas vanor.
Är några system mer komplex än andra?
– Ja, regelverk och användarnas vanor är särskilt komplext och mångfacetterat, och blir därmed extra utmanande när man ska vidareutveckla sina mobilitetssystem. Många nuvarande mobilitetssystem och rörelsemönster är varken hållbara eller jämlika. Kostnad, infrastruktur, tid, et cetera är avgörande för en persons rörlighet och den kan vara mycket ojämnt fördelad bland befolkningen. En ökad eller obegränsad rörlighet har samtidigt negativa effekter på samhället i form av exempelvis hypermobilitet, miljöförstöring och politiska spänningar. Klimatförändringar påkallar, liksom sociala och ekonomiska kriser, ändringar i vårt konsumtions- och produktionsmönster. De förändrade handlingsmönstren är oftast kopplade till mobilitet, så frågan har relevans för en hållbar stadsutveckling på många olika sätt.
Hur kan mobilitetsarbete bidra till att utveckla stadens utemiljö?
– Genom ett kritiskt angreppssätt kan vi betrakta mobilitet utifrån ett helhetsperspektiv. Applicerat på exempelvis en utbyggnad av transportinfrastruktur framträder bilder av fragmenterade landskap, en ökad konsumtion av mark – till exempel parkering – och resurser – till exempel hållbar markanvändning. En tänkbar utveckling är också väl fungerande, icke-motoriserade vägar kopplade till urban grönstruktur, som stråk, liksom tillgänglighetsfrågor inom olika geografiska områden. Mobilitet för olika samhällsgrupper berör samtidigt frågor om jämlikhet och rättvisa. Handlar det om barns rörlighet för att främja deras självständighet, handlar det om anpassad utformning av utemiljön. Genom att arbeta med vardagsmobilitetens infrastruktur stöttar man levande och högkvalitativa urbana miljöer. Så mobilitet har många infallsvinklar och kan ha flera beröringspunkter med stadens utemiljö och dess användare.
CAROLINE DAHL
Matnyttiga länkar från Boverket
Här följer en rad länkar från Boverket när det gäller allmänna råd och friyta för lek och utevistelse, detaljplan för barns och ungas utemiljöer, bygglovsprövning för friyta för lek och utevistelse för förskolor och skolor, samt webbseminarium kring god livsmiljö och barns och ungas utemiljö.
Skolgården allt viktigare som barnens frirum
Nu är Sveriges Kommuner och Landstings skrift ”SKOLGÅRDEN – förvaltning och utveckling av förskole- och skolgårdar” av Lena Jungmark och Petter Åkerblom klar och publicerad.
Årets kyrkogårdsförvaltning finns i Malmö
Under Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbunds rikskonferens i Karlstad 25-26 maj tillkännagavs vinnaren av Årets kyrkogårdsförvaltning. Vi säger grattis till Malmö som på ett förtjänstfullt sätt uppmärksammar kulturarvet samtidigt som man aktivt arbetar med såväl miljötänkande som kommunikation och arbetsmiljö.
Välkommen till släppmingel av tidskriften STAD!
Nummer 9 av tidskriften STAD har temat Ekosystemtjänster – vart leder de stadsutvecklingen?
Välkommen till boksläpp av ”Urkunder och husgudar”!
I boken berättar sju profiler inom landskapsarkitektur personligt om sina yrkeskarriärer och vilka källor till kunskap som inspirerat dem. Hela boktiteln är ”Urkunder och husgudar – pionjärernas litteratur och andra källor till landskapsarkitektur” och i samband med släppet ges även en gästföreläsning av professor emeritus Marc Treib från Berkeley i Kalifornien.
Årets andra nummer av Movium Fakta ute nu!
Under 2015 ger Movium 6 nummer av Movium Fakta. Här kommer nummer 2 om Regnbäddar – biofilter för behandling av dagvatten.
Nu kommer STAD nr 8!
Temat för åttonde numret av STAD är Kampen om utrymmet. Hur fördelar vi ytorna och vem får ta plats i det offentliga rummet?
Barn ska ha plats att leka
– nya råd från Boverket
Det är otroligt viktigt för barn- och ungas utveckling att de har tillgång till fria ytor för lek och utomhusaktiviteter. Nu kommer Boverket med Allmänna råd som gäller från och med 1 mars 2015.
Patrick Bellan
Patrick Bellan är utbildad trädgårdsingenjör, arbetar som trädkonsult i eget företag och är ny rådgivare i Movium Rådgivning. Han skriver också den populära bloggen malmöträd.
Årets första faktablad är ute nu!
Under 2015 ger Movium 6 nummer av Movium Fakta. Här kommer nummer 1 om Växter för vinterfägring.
STAD nr 8 snart här
Den 16 mars kommer Tidskriften STAD ut med temat Kampen om utrymmet. Vi frågar oss: Vem får egentligen ta plats i det offentliga rummet? Hur skapar man en småskalig stadsplanering? Vi bjuder på släppmingel på Form/Design Centrum Malmö den 17 mars och på Färgfabriken i Stockholm den 19 mars.
Lägg till ny kommentar