
Foto: Karin Andersson

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel
Hej Nina Vogel!
Du är mobilitetsforskare vid SLU. Den 15 februari ska du hålla en workshop om hållbara mobilitetslösningar tillsammans med kolleger från SLU, Lunds Universitet och Tankesmedjan Movium.
– Ja, vi utgör en interdisciplinär forskargrupp, som har för avsikt att forma en gemensam plattform för hållbar mobilitetsforskning (analys och syntes) genom att samverka över våra respektive starka forskningsdiscipliner inom transport och mobilitet, markanvändning, hållbarhetsfrågor, miljöpsykologi, ”smart cities” mm.
Vad handlar mobilitet om?
– Mobilitet är en självklarhet i vår vardag, som när vi rör oss över geografiska områden. Men också i fråga om samhällsutveckling i stort. Mobilitet återspeglar vår ”modernitet” – vi tenderar att efterfråga mer och mer rörlighet i dagens kosmopolitiska samhälle. Mobilitet kan beskrivas som tre sammanflätande aspekter: rörlighet, mening och beteende, alla med underliggande maktrelationer och ofta mycket politiskt laddade.
Kan du beskriva de olika aspekterna lite närmare?
– Rörlighet handlar om den geografiska förflyttningen av till exempel människor, föremål, idéer, data eller kapital. Detta mäts och analyseras ofta för att man till exempel ska kunna göra kvantifierbara prognoser. Mening handlar om varför vi flyttar oss... Viss mobilitet handlar om sådant vi måste göra, annan mobilitet om sådant som vi gör för nöjes skull, som fritidsresor. Beteende är i princip hur vi rör oss och hur vi upplever denna rörelse. Upplevelsen är nära förknippad med den betydelse eller ”mening” som vi personligen lägger i vår egen mobilitet, eller vilka personliga förutsättningar vi har för mobilitet. Alla dessa aspekter kommer vi att diskutera vid workshopen.
Varför är mobilitet viktigt för hållbar stadsutveckling?
– Mobilitet är både en välsignelse och en förbannelse! Våra liv organiseras genom komplexa mobilitetsnätverk. Vi "konsumerar" och drar nytta av olika slags mobilitet men vi skapar samtidigt ett stort transportberoende och en resursförbrukning som resulterar i oönskade utsläpp. Inom EU, till exmpel, är 33 procent av den totala energiförbrukningen genererad av transportsektorn (2011). Mobilitet organiseras i olika system, som kan omfatta allt från tekniska aspekter, organisationsmodeller, regelverk och användarnas vanor.
Är några system mer komplex än andra?
– Ja, regelverk och användarnas vanor är särskilt komplext och mångfacetterat, och blir därmed extra utmanande när man ska vidareutveckla sina mobilitetssystem. Många nuvarande mobilitetssystem och rörelsemönster är varken hållbara eller jämlika. Kostnad, infrastruktur, tid, et cetera är avgörande för en persons rörlighet och den kan vara mycket ojämnt fördelad bland befolkningen. En ökad eller obegränsad rörlighet har samtidigt negativa effekter på samhället i form av exempelvis hypermobilitet, miljöförstöring och politiska spänningar. Klimatförändringar påkallar, liksom sociala och ekonomiska kriser, ändringar i vårt konsumtions- och produktionsmönster. De förändrade handlingsmönstren är oftast kopplade till mobilitet, så frågan har relevans för en hållbar stadsutveckling på många olika sätt.
Hur kan mobilitetsarbete bidra till att utveckla stadens utemiljö?
– Genom ett kritiskt angreppssätt kan vi betrakta mobilitet utifrån ett helhetsperspektiv. Applicerat på exempelvis en utbyggnad av transportinfrastruktur framträder bilder av fragmenterade landskap, en ökad konsumtion av mark – till exempel parkering – och resurser – till exempel hållbar markanvändning. En tänkbar utveckling är också väl fungerande, icke-motoriserade vägar kopplade till urban grönstruktur, som stråk, liksom tillgänglighetsfrågor inom olika geografiska områden. Mobilitet för olika samhällsgrupper berör samtidigt frågor om jämlikhet och rättvisa. Handlar det om barns rörlighet för att främja deras självständighet, handlar det om anpassad utformning av utemiljön. Genom att arbeta med vardagsmobilitetens infrastruktur stöttar man levande och högkvalitativa urbana miljöer. Så mobilitet har många infallsvinklar och kan ha flera beröringspunkter med stadens utemiljö och dess användare.
CAROLINE DAHL
Direktrapportering från Berlin
Berlin är Europas grönaste stad. Det anser Benny Schytte, som leder gruppen på Moviums studieresa genom staden, på cykel. Med på resan är närmare 30 deltagare som får ta del av guldkornen i Berlins olika stadsdelar.
En halv miljard till bättre skolgårdar!
Nu satsar regeringen 500 miljoner på att utveckla skolans utemiljö!
Nya partnerskapsprojekt beviljade
Vårens ansökningsomgång för att söka medel från Movium Partnerskap är nu avklarad. Här hittar du en sammanfattning av de beviljade projekten.
Tankesmedjan Moviums sammanfattande synpunkter och ställningstaganden
Här hittar du Tankesmedjan Moviums synpunkter och ställningstaganden i kortversion och i sin helhet som pdf.
Möte med japanskt stadsbyggande inspirerar
För en västerlänning blir det första mötet med japanska städer ofta kaotiskt och tumultartat. Men det finns mycket att lära av japansk stadsbyggnad, menar Per Blomberg i sin artikel.
Ett nytt nummer av Movium Fakta är ute nu!
Under 2016 ger Movium ut 7 nummer av Movium Fakta. Nu kommer nummer 2 om hur ska fatta beslut om att fria eller fälla träd i offentliga miljöer.
Hej Benny Schytte, snart dags för Berlin!
Vi ställde några frågor till den danske kultursociologen Benny Schytte inför Tankesmedjan Moviums kurs i Berlin, 26-29 april.
Global rörelse som bara växer
Den globala gröna-skolgårdsrörelsen bara växer och växer och snart är det dags för Tankesmedjan Movium och Lunds kommun att axla värdskapet för den femte internationella skolgårdskonferensen Green Grounds for Health and Learning 12-14 september i Lund.
Fem frågor till Moviums nya verksamhetsledare
Tankesmedjan Moviums avgående chef Anders Rasmusson fick möjligheten att ställa fem frågor till Caroline Dahl, Moviums nya verksamhetsledare.
Fem frågor till Moviums avgående chef
Tankesmedjan Moviums nya verksamhetsledare Caroline Dahl fick möjligheten att ställa fem frågor till Anders Rasmusson, Moviums avgående chef.