
Foto: Karin Andersson

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel
Hej Nina Vogel!
Du är mobilitetsforskare vid SLU. Den 15 februari ska du hålla en workshop om hållbara mobilitetslösningar tillsammans med kolleger från SLU, Lunds Universitet och Tankesmedjan Movium.
– Ja, vi utgör en interdisciplinär forskargrupp, som har för avsikt att forma en gemensam plattform för hållbar mobilitetsforskning (analys och syntes) genom att samverka över våra respektive starka forskningsdiscipliner inom transport och mobilitet, markanvändning, hållbarhetsfrågor, miljöpsykologi, ”smart cities” mm.
Vad handlar mobilitet om?
– Mobilitet är en självklarhet i vår vardag, som när vi rör oss över geografiska områden. Men också i fråga om samhällsutveckling i stort. Mobilitet återspeglar vår ”modernitet” – vi tenderar att efterfråga mer och mer rörlighet i dagens kosmopolitiska samhälle. Mobilitet kan beskrivas som tre sammanflätande aspekter: rörlighet, mening och beteende, alla med underliggande maktrelationer och ofta mycket politiskt laddade.
Kan du beskriva de olika aspekterna lite närmare?
– Rörlighet handlar om den geografiska förflyttningen av till exempel människor, föremål, idéer, data eller kapital. Detta mäts och analyseras ofta för att man till exempel ska kunna göra kvantifierbara prognoser. Mening handlar om varför vi flyttar oss... Viss mobilitet handlar om sådant vi måste göra, annan mobilitet om sådant som vi gör för nöjes skull, som fritidsresor. Beteende är i princip hur vi rör oss och hur vi upplever denna rörelse. Upplevelsen är nära förknippad med den betydelse eller ”mening” som vi personligen lägger i vår egen mobilitet, eller vilka personliga förutsättningar vi har för mobilitet. Alla dessa aspekter kommer vi att diskutera vid workshopen.
Varför är mobilitet viktigt för hållbar stadsutveckling?
– Mobilitet är både en välsignelse och en förbannelse! Våra liv organiseras genom komplexa mobilitetsnätverk. Vi "konsumerar" och drar nytta av olika slags mobilitet men vi skapar samtidigt ett stort transportberoende och en resursförbrukning som resulterar i oönskade utsläpp. Inom EU, till exmpel, är 33 procent av den totala energiförbrukningen genererad av transportsektorn (2011). Mobilitet organiseras i olika system, som kan omfatta allt från tekniska aspekter, organisationsmodeller, regelverk och användarnas vanor.
Är några system mer komplex än andra?
– Ja, regelverk och användarnas vanor är särskilt komplext och mångfacetterat, och blir därmed extra utmanande när man ska vidareutveckla sina mobilitetssystem. Många nuvarande mobilitetssystem och rörelsemönster är varken hållbara eller jämlika. Kostnad, infrastruktur, tid, et cetera är avgörande för en persons rörlighet och den kan vara mycket ojämnt fördelad bland befolkningen. En ökad eller obegränsad rörlighet har samtidigt negativa effekter på samhället i form av exempelvis hypermobilitet, miljöförstöring och politiska spänningar. Klimatförändringar påkallar, liksom sociala och ekonomiska kriser, ändringar i vårt konsumtions- och produktionsmönster. De förändrade handlingsmönstren är oftast kopplade till mobilitet, så frågan har relevans för en hållbar stadsutveckling på många olika sätt.
Hur kan mobilitetsarbete bidra till att utveckla stadens utemiljö?
– Genom ett kritiskt angreppssätt kan vi betrakta mobilitet utifrån ett helhetsperspektiv. Applicerat på exempelvis en utbyggnad av transportinfrastruktur framträder bilder av fragmenterade landskap, en ökad konsumtion av mark – till exempel parkering – och resurser – till exempel hållbar markanvändning. En tänkbar utveckling är också väl fungerande, icke-motoriserade vägar kopplade till urban grönstruktur, som stråk, liksom tillgänglighetsfrågor inom olika geografiska områden. Mobilitet för olika samhällsgrupper berör samtidigt frågor om jämlikhet och rättvisa. Handlar det om barns rörlighet för att främja deras självständighet, handlar det om anpassad utformning av utemiljön. Genom att arbeta med vardagsmobilitetens infrastruktur stöttar man levande och högkvalitativa urbana miljöer. Så mobilitet har många infallsvinklar och kan ha flera beröringspunkter med stadens utemiljö och dess användare.
CAROLINE DAHL
Landskapsingenjörsdagen 2017
Det drar ihop sig till årets LING-dag i Alnarp. Tankesmedjan Movium ska delta och har ställt några frågor till Johan Henriksson, en av studenterna i planeringsgruppen >>
Prenumerera!
Kampanjen varar till den 31 januari och gäller för nya prenumeranter >>
LÅGA MARKTÄCKANDE BUSKAR FÖR OFFENTLIGA MILJÖER
I detta faktablad presenteras en av de viktigaste växtgrupperna för offentliga miljöer, nämligen låga marktäckande buskar.
Barn har sin plats i staden!
De två slagkraftigaste villkoren för att bo och leva i en hållbar stad formulerades av Tankesmedjan Movium på Plattformsdagarna!
Julerbjudande på STAD
Ge bort en prenumeration på Tidskriften STAD – 300 kronor för ett helår!
Nyhet – studentpris på STAD
Nu kan studenter teckna prenumeration på Tidskriften STAD till specialpris!
VERKTYG FÖR AKUSTISK DESIGN
Det blir allt viktigare att kontrollera ljud nu när våra städer förtätas. Hälsosamma fungerande stadsmiljöer som erbjuder upplevelse är utmaningen. I detta Movium Fakta presenteras ”blå-gröna” verktyg för akustiska designåtgärder samt exempel på genomförda projekt.
NYA PARTNERSKAPSPROJEKT BEVILJADE
Höstens ansökningsomgång för att söka medel från Movium Partnerskap är nu avklarad. Här hittar du en sammanfattning av de beviljade projekten.
Hej Carola Wingren!
Du är professor vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning vid SLU i Alnarp och curator för utställningen Vattnet kommer som har vernissage den 19 november på Form/Design Center i Malmö. Vad handlar den om?
Världens största stad
Fredrik Jergmo och Petter Åkerblom rapporterar direkt från Tokyo och Moviums studieresa till Japan.
Se upp med barn som förkläden
Petter Åkerblom reagerar på att förskolebarn används för att rättfärdiga ett bygge som inte gagnar deras uppväxtmiljö det minsta.
Tid är vägen framåt
Vi vet massor om vad som borde stimuleras för att gynna barns utveckling. Men varför räcker det inte med kunskap? Är det stuprörstänkandet, och att det är alldeles för lätt att skjuta ifrån sig problemet? Att det ligger på någon annans bord?